Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar
visa • redigera

Faktafrågor

Fråga om det mesta eller skriv ett svar

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar
visa • redigera

Här kan du ställa faktafrågor som till exempel Vilken är världens minsta däggdjursart?

Vem som helst (även du!) kan sedan försöka besvara andras frågor efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kan komma inom alltifrån några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~), så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte ange e-postadress, telefonnummer och andra uppgifter som du inte vill ska spridas över internet. Svaren samlas på den här sidan, så kom ihåg att återvända till sidan efter att du ställt en fråga.

Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:

• Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
• Tävlingar

Vi ger inte personlig rådgivning såsom:

• Medicinsk rådgivning
• Juridisk rådgivning
• Rådgivning om relationer
• Konfessionell rådgivning

I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor här, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.

Pelarordens ordförande (hövding) gick bort i februari. Enligt minnesorden lämnade han posten som hövding 2024. Pelarorden är registrerad på Jonas Feldin, som är en mycket rimlig kandidat, men är det någon som vet vem som ersatt? LittleGun (diskussion) 25 mars 2025 kl. 08.00 (CET)[svara]

I Nordisk familjeboks sportlexikon finns denna artikel: Gustave Amstein, schweizisk professionell tävlingscyklist. Amstein satte 1928 och 1929 en rad världsrekord på bana: 150, 200 och 300 km samt 3-, 4-, 5-, 9-, 10-, 11- och 12-timmarslopp. Samtliga med undantag för 300 km, 9- och 10-timmarsloppen gällde ännu 1938. [1] Denna person finns inte på någon av Wikipedias språkversioner och det verkar inte gå att hitta något med Google, vilket är märkligt då han verkar ha haft relativt goda prestationer. Kan någon sportintresserad få fram några uppgifter om honom? / Annika (diskussion) 4 april 2025 kl. 09.54 (CEST)[svara]

Jag hittade en Gottlieb Amstein. Det skulle kunna vara ett syskon, eller att förnamnet förväxlats. Om honom hittade jag inget mer än att han kom 6:a i cykling i OS 1928. Boivie (diskussion) 4 april 2025 kl. 10.56 (CEST)[svara]

Samma person som omnämns i sportlexikon omnämns även här, inklusive de specifika rekorden. Personen existerade, men förnamnet framgår inte. Däremot var han 22 år gammal i mars 1929 och från Regensdorf, vilket tycks stämma överens med Gottlieb eller möjligen en tvillingbror. Cilidus (diskussion) 4 april 2025 kl. 11.39 (CEST)[svara]

Jag hittade att G. Amstein omnämns även i Simplicissimus 1928, [2], sid. 418, under "Geschäftliche Notizen" och sammankopplas med dessa rekord. Man kan kanske utgå från att förnamnet blivit felaktigt i sportlexikonet; om det hade funnits en cyklist av den kalibern med namnet Gustave Amstein borde det gå att hitta någonting på nätet. /Annika (diskussion) 4 april 2025 kl. 13.01 (CEST)[svara]

I denna tidning från 1938, på sida 7 under rubriken Schweizer Rennfahrer als Lebensretter, framgår att det är Gottlieb som satte världsrekorden. Precis som i sportlexikon satte han tids- och distansrekord som ännu gällde år 1938. Cilidus (diskussion) 4 april 2025 kl. 13.22 (CEST)[svara]

Tack, då betraktar jag detta som utrett. /Annika (diskussion) 4 april 2025 kl. 13.32 (CEST)[svara]

Nordisk familjeboks sportslexikon är sådär 80 år gammalt (beroende på volym) och är ingen tillförlitlig aktuell källa. Exempelvis existerar inga sådana "världsrekord" längre, efterso UCI har upphört att räkna dem. För världsrekord som fortfarande räknas, se [3]. Även mycket annat i Nordisk familjeboks sportlexikon är inaktuellt, exempelvis sådant som hänt efter publiceringen är ju inte med. (ett exempel som jag fått rätta är påståendet "Han blev 1947 sprintervärldsmästare och vann därmed sitt sjunde världsmästerskap, det största antal världsmästerskap en cyklist hemfört" i artikeln om Jef Scherens - det är i nuläget tio, och till och med i följd). Även mycket annat är inaktuellt och, nej Nordisk Familjeboks Sportlexikon är en dålig källa vad gäller cykelsport. Inte illa ment, men NFS är faktiskt skräp. Episcophagus (diskussion) 4 april 2025 kl. 17.32 (CEST)[svara]

Idag har jag fått rätta i Georges Speicher den felaktiga uppgiften att han vann Paris–Roubaix 1937 (rätt år 1936) och lägga till att han även blev fransk mästare 1939. NFS är, som vi malmebor säger, mög! Episcophagus (diskussion) 4 april 2025 kl. 17.38 (CEST)[svara]

@Annika64: Kolla med ProCyclingStats (skriv in cyklistens namn i sökrutan på översta raden) vad som är personens främsta meriter (står långt upp till höger). Kolla även med enwp och frwp (även nlwp har bra koll) om det NFSL säger är sant, om det NFSL säger fortfarande är aktuellt och om det NFSL säger är relevant (mycket av det NFSL innehåller är av typen "han var en av de främsta..." i bästa helyllesvenska moranisse-anda), men kan visa sig att vid en noggrannare eftersyn bara ha skrivits för att ha öka verkets popularitet hos dem som investerat sina ihopknegade pengar på att köpa det. Läs också vad jag skrev ovan - och detta är ingen näsknäpp, utan bara ett råd (det är bra att någon fixar bort rödlänkar inom cykling, men just nu orskar det bara merarbete för mig - som egentligen skall skriva om inversiv geometri). Varje artikel du kopierar från NFSL tar kanske dig en kvart, men den tar mig ungefär två timmar att fixa till. NFSL:s artiklar är skräp. Episcophagus (diskussion) 4 april 2025 kl. 18.22 (CEST)[svara]

Jag har tittat på olika språkversioner och det verkar råda delade meningar kring huruvida han föddes 1951 eller 1952. Vad är rätt? Kung Hibbe (diskussion) 9 april 2025 kl. 15.36 (CEST)[svara]

Hej!

Jag bygger ett program med data om olika släktingar. Där finns info om födelseort, t.ex Gamlestaden. Nu vill jag skapa en länk från detta program till wikipedias sidor om orter, t.ex https://sv.wikipedia.org/wiki/Gamlestaden, men det vill inte fungera.

Länken fungerar utmärkt om man lägger den i browserns adressfönster, men inte om den genereras i programmet och aktiveras därifrån. Då visas Portal:Huvudsida. På samma sätt strular det om jag genom födelseåret vill visa historia för aktuellt decennium. Min länk skapad i programmet är https://sv.wikipedia.org/wiki/1940-talet (och den fungerar manuellt inlagd i browsern) men wikin visar 0-talet. Programmat är skrivet i Perl som genererar HTML-kod. Vad kan vara problemet här?

Vänliga Hälsningar

Lars Andersson

82.197.236.204 14 april 2025 kl. 17.36 (CEST)[svara]

Prova med https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gamlestaden. Kanske fungerar??? --Kitayama (diskussion) 14 april 2025 kl. 17.43 (CEST)[svara]

Det kan vara kopplat till just att du inte är i en webbläsare. En del webbplatser kräver tillåtelse för att man ska kunna läsa dem utan webbläsare. Det kan vara så att Wikipedia fungerar så (har något vagt minne av att det är så, åtminstone för bilder, som jag vill minnas att jag testade för några år sen). Det första fallet (där du hamnar på huvudsidan) antyder att så är fallet. Det andra fallet är mer mysko, men skulle vissa mer på att det kanske finns någon bugg i ditt program i det fallet. Gunnar Larsson (diskussion) 14 april 2025 kl. 18.34 (CEST)[svara]

Man läser ibland i gamla texter, som artikeln John Wolcot ur Nordisk familjebok, [han] "upphörde med sin medicinska praktik och levde därefter på en årsränta" eller (ur en roman) "systrarna hade vardera sjuhundra pund om året efter sina föräldrar". Detta antyder ett kapital inplacerat på bank eller investerat på annat sätt, som ger en årlig avkastning, som man kan leva på. Men har den traditionen något namn? Det är ju inte en ålderspension, inte heller en livförsäkring. Vilka institutioner eller garantier fanns runt detta? Fanns det privatpersoner (eller företag) som åtog sig att förvalta ett ärvt kapital, och hur kunde de ställas till svars om de fuskade och själva snodde åt sig av kapitalet eller av avkastningen? (Nej, fröken Andersson, i år blev det bara 600 pund i ränta.) Var det vanligt att en part förvaltade och en annan (en revisor) granskade? Det vore fint om Wikipedia hade någon artikel om detta, som kan hänvisa till relevant litteratur i ämnet. Men vilket uppslagsord ska man ens leta efter? LA2 (diskussion) 15 april 2025 kl. 14.00 (CEST)[svara]

Rentier? / ^Ternarius_Disk 15 april 2025 kl. 14.32 (CEST)[svara]

@LA2: Jag roade mig med att ställa några av dina frågor i trådstarten till ChatGPT.

• Länk till chatten (med sedvanlig varning för att svaren delvis kan vara rena hallucinationer snarare än korrekta fakta...)

Larske (diskussion) 15 april 2025 kl. 14.42 (CEST)[svara]

Nu vet jag inte om det är aktuellt i de exempel du tar upp, men ränta kan i äldre svenska avse arrende för till exempel jordbruksmark. Räntor i den bemärkelsen betalades väl oftast in natura. Särskilda markegångstaxor upprättades årligen för värderingen av naturapersedlar. Belteshassar (disk) 15 april 2025 kl. 14.43 (CEST)[svara]

I Storbritannien i början av 1800-talet var 5 % ränta standard, eftersom det var vad man kunde få på statliga papper (och Napoleonkrigen gjorde att det fanns gott om statliga papper att investera i), så det behövdes ingen särskilt aktiv förvaltning. Det är det vanliga antagandet när man beräknar inkomst från kapital i romaner från tiden.

andejons (diskussion) 15 april 2025 kl. 14.51 (CEST)[svara]

Står detta om 5 % och Napoleonkrigen i Wikipedia? Så länge det finns banker och statspapper, så är det ju en enkel investering. Därmed inte sagt att arvtagaren själv skötte den, utan det kan ha varit något ombud. Men banker och statspapper har ju inte alltid funnits. På medeltiden donerades mark till kloster, och munkarna där kunde ju inte vara ute och plöja, utan marken arrenderades ut och arrendatorn betalade till klostret i pengar eller natura. Men någon måste ha förvaltat detta, för munkarna, som själva inte var kunniga i jordbruk, kunde ju knappast bedöma om de blev lurade av arrendatorn. Det måste ha funnits ett lager av förvaltare eller fogdar mellan ägaren (klostret) och utföraren (arrendatorn). Och samma om föräldrar hade donerat mark till sina barn. Kan man läsa om det i Wikipedia? --LA2 (diskussion) 15 april 2025 kl. 18.29 (CEST)[svara]

Jag vet inte om det står någonstans. Enwps närmaste artikel är en:Consolidated Fund, men den är ganska bred och går inte in på de detaljer du frågar efter (min kunskap kommer snarast från förklaringar av litterära verk).

andejons (diskussion) 15 april 2025 kl. 20.52 (CEST)[svara]

I de historiska fall jag känner till har det ju varit en släkting som satts som förvaltare. Om det allmänt tillsatts någon revisor känner jag inte till, däremot att det understundom tagits inför rätten då pengar försvunnit. Sådant finns ju också exempel på i romaner. Egentligen fungerar det väl inte så annorlunda än godmansskap i dag, även om det då inte handlade om några offentligt tillsatta personer. John Wolcot förvaltade säkerligen sina förräntningar själv. Vad gäller naturaräntor är de ju inte konstigare i sig. Att ha tillgångarna placerade i jord har ju generellt sett varit en av de säkrare formerna, även om då vanligen levererades i natura. Räntan var ju fast, så det handlar ju inte om några överraskningar eller behov av kontroller annat än att bönderna hade levererat det de skulle. Som exempel leverade gården inte långt från mitt födelsehem årligen 1480-1536 årligen ett fat järn till ett prebenda för att betala en präst vid Uppsala domkyrka. Kyrkan hade ju en fogde anställd vid rättardömet där gården ingick för att motta arrendet för alla kyrkans gårdar och kontrollera att det levererades. Även klostren hade motsvarande rättardömen, alla fall för Vadstena finns delvis bevarade räkenskaper för den som vill studera. För att i stället ta en frälsegårds arrende i stället så har jag ett exempel inte långd därifrån då den årligen levererade 10 mark i penningar, 1 får, 21 dagsverken 2 stockar, 12 lass ved och 4 körslor. Gårdens odlingsareal är ju känd, och därmed hur mycket som odlas varje år, likaså hur mycket ängs- och hagmark som finns att hålla djur, och därmed den genomsnittliga avkastningen. Räntan ju också framtagen utifrån säteriets behov (kan ju översättas med klostrets eller motsvarande). Givetvis kan det bli problem om det blir missväxtår och arrendatorn inte kan betala. I grunden är han ju dock fortfarande skyldlig att erlägga exakt samma ränta. Sedan är det ju skillnad på England under 1700- och 1800-talet, dels utgår jag från att det var mycket vanligare att räntan erlades i kontanter, dessutom fanns ju andra former av investeringsmöjligheter, även om de då ofta var osäkrare. Som svar på frågan som ingick i inledningen Fanns det privatpersoner (eller företag) som åtog sig att förvalta ett ärvt kapital? Ja, absolut, mängder! De flesta var nog dock lika pålitliga som reklamsidor för investeringar i kryptovalutor - därför var det ju vanligast att man lät en släkting sköta förvaltningen. Man kunde absolut ta ärendet till domstol om någon misskötte förvaltandet, men troligen var ju pengarna alla fall borta liksom förvaltaren vid det laget.FBQ (diskussion) 16 april 2025 kl. 23.12 (CEST)[svara]