Karesuando landskommun var en tidigare kommun i Norrbottens län . Centralort var Karesuando och kommunkod 1952–1970 var 2524. Kommunen omfattade ett område motsvarande den nuvarande Karesuando församling /Karesuando distrikt och var Sveriges nordligaste.
Karesuando landskommun (från början också kallad Enontekis landskommun, därefter Karesuando landskommun från 1907 och framåt) inrättades den 1 januari 1874 i Karesuando socken (även kallad Enontekis socken ) i Karesuando tingslag i Lappland när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft i Lapplandssocknarna[ 1]
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[ 2]
1 januari 1971 slogs Karesuando samman med Kiruna stad och bildade den nya Kiruna kommun .[ 3]
I kyrkligt hänseende tillhörde landskommunen Karesuando församling .
Karesuando landskommun förde inte något vapen .
Treriksröset , punkten där gränserna mellan Sverige , Norge och Finland sammanfaller, är Sveriges nordligaste punkt och även finländska fastlandets västligaste punkt.Karesuando landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 6 531,80 km² , varav 6 265,90 km² land.[ 2]
I Karesuando landskommun fanns tätorten Karesuando , som hade 337a [ 4]
Vid folkräkningen den 31 december 1950 var kommunens befolknings huvudnäring uppdelad på följande sätt:[ 5]
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 60,0 procent med jordbruk och boskapsskötsel och 7,7 procent med skogsbruk. Endast 6 av förvärvsarbetarna (1,2 procent) hade sin arbetsplats utanför kommunen.[ 5]
Valår V S ÖVR C FP M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1938 15 15 1942 2 9 4 15 1946 4 4 4 3 15 1950 1 9 4 1 15 53,4 1954 5 8 1 1 15 62,2 1958 6 5 4 15 46,1 1962 6 6 3 15 58,8 1966 10 1 1 1 2 15 62,4
Övriga 1950 var De förenade partierna (3), samt 1 gemensamt för De förenade partierna och Socialdemokraterna
Övriga 1954 var Kommunens väl (3), Samernas väl (2), För kommunens välfärd (2), För kommunens bästa (1)
Övriga 1958 var Kommunens väl (3), Samernas väl (2)
Övriga 1962 var Kommunens väl (4), Samernas väl (1), Kommunens sämsta (1)
Övriga 1966 var Samernas väl Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
^a [ 6]
^ ”SCB: Femårsberättelse för Västerbottens län 1871-1875” . Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924095310/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20H/Befallningshavandes%20femarsberattelser%20H%20Vasterbottens%20lan%20Historisk%20statistik%201800-talet%201871%201872%201873%201874%201875.pdf . Läst 21 september 2012 . ^ [a b (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter Statistiska centralbyrån . 1952-05-19. sid. 6* & 122. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf . Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine .
^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993 , Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X , s. 99
^ (PDF ) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd. Statistiska centralbyrån . 1961-10-31. sid. 33. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf . Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine .^ [a b (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter Statistiska centralbyrån . 1954-10-08. sid. 190-191. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf . Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine .
^ (PDF ) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, II. Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd. Statistiska centralbyrån . 1967. sid. 128. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_2.pdf . Läst 19 augusti 2015 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine . 
