| Karesuando församling Församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Kiruna kommun[1] |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Luleå stift |
| Pastorat | Kiruna pastorat[2] |
| Bildad | 25 oktober 1602[1] |
| av del av | Övertorneå församling |
| Avskild från | Karesuando socken (1874) |
| Utbrutet | Jukkasjärvi församling (1606) |
| Medlemmar | 716 (86 %) ()[3] |
| Folkmängd | 837 ()[3] |
| Upphov till | Karesuando distrikt |
| Karta | |
 i Norrbottens län.  Karesuando församlings läge i Norrbottens län. | |
| Koordinat | 68°26′30″N 22°28′54″Ö / 68.441777777778°N 22.481638888889°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 252400 (–) 252401 (–) 258403 (–) |
| Pastoratskod | 110716 |
| Kyrkoarkiv | SE/HLA/1010100 (–) |
| Webbplats | Pastoratets webbplats |
| Redigera Wikidata | |
Karesuando församling är en församling i Norra Norrbottens kontrakt i Luleå stift. Församlingen ligger i Kiruna kommun i Norrbottens län och ingår i Kiruna pastorat.
Administrativ historik
Församlingen bildades 25 oktober 1602 genom en utbrytning ur Övertorneå församling. Detta skedde i samband med att en kyrk- och marknadsplats anlades i Enontekis, närmare bestämt i Markkina (vilket betyder marknadsplats på finska) vid Könkämäälven strax väster om Karesuando.[4]
Namnet var då Torne lappförsamling, Tenotekl församling eller Enontekis församling och sträckte sig då långt in i dagens norra Finland. 20 oktober 1606 utbröts Simojärvi församling (Jukkasjärvi) och 26 september 1673 Kautokeino och Utsjoki församlingar (dessa i nuvarande Finland). Efter att Finland blev ett eget rike 1809 kom Enontekis församling att ha sin kyrka i Finland, och 1813 delades församlingen och delen i Sverige blev då en utbrytning som inledningsmässigt fortsatt kallade Enontekis församling som till 25 oktober 1907 användes parallellt med Karesuando församling.
Den 1 januari 1995 överfördes ett område med 9 personer från Karesuando församling till Vittangi församling.[5]
Pastorat
- Från 25 oktober 1602 till 20 oktober 1606: Moderförsamling i pastoratet Enontekis och Kemi lappmark.
- 20 oktober 1606 till 1615: Moderförsamling i pastorat Enontekis, Kemi lappmark och Simojärvi.
- 1614 till 1647: Annexförsamling i pastoratet Nedertorneå, Enontekis och Simojärvi.
- 1647 till 26 september 1673: Annexförsamling i pastoratet Nedertorneå, Enontekis, Simojärvi och Torneå.
- 26 september 1673 till 1747: Annexförsamling i pastoratet Jukkasjärvi och Enontekis.
- 1747 till 1810: Eget pastorat.
- 1810 till 1813: Moderförsamling i pastoratet Enontekis och Muonio (i Finland).
- 1813 till 2014: Eget pastorat.[6]
- Från 2014: Församlingen ingår i Kiruna pastorat.[7]
Kyrkobyggnader
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Karesuando församling 1805–2015[8][9][10][11][12][13] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1805 | 434 | |||
| 1810 | 443 | |||
| 1820 | 668 | |||
| 1830 | 666 | |||
| 1840 | 771 | |||
| 1850 | 895 | |||
| 1860 | 1 239 | |||
| 1870 | 1 364 | |||
| 1880 | 1 293 | |||
| 1890 | 1 348 | |||
| 1900 | 1 266 | |||
| 1910 | 1 198 | |||
| 1920 | 1 186 | |||
| 1930 | 1 086 | |||
| 1935 | 1 152 | |||
| 1940 | 1 229 | |||
| 1945 | 1 225 | |||
| 1950 | 1 328 | |||
| 1955 | 1 425 | |||
| 1960 | 1 445 | |||
| 1965 | 1 444 | |||
| 1970 | 1 295 | |||
| 1975 | 1 188 | |||
| 1980 | 1 169 | |||
| 1985 | 1 220 | |||
| 1990 | 1 306 | |||
| 1995 | 1 228 | |||
| 2000 | 1 135 | |||
| 2005 | 1 078 | |||
| 2010 | 985 | |||
| 2015 | 895 | |||
| Anm: För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1960, 1965 och 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. För åren 1975-2015: befolkning enligt 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. Sedan 1 januari 2016 sker inte folkbokföring per församling och därmed kan det hända att vissa personer inte ingår i församlingens folkmängd då de är skrivna på den fiktiva fastigheten På kommunen skriven som inte delas upp på församlingsnivå då de inte kunnat folkbokföras på en särskild befintlig fastighet. Den totala befolkningen i Svenska kyrkans församlingar är därför något lägre än den totala befolkningen i riket. | ||||
Series pastorum
| Ämbetstid | Namn |
|---|---|
| 1902–1915 | Vitalis Karnell |
| 1915–1923 | Hjalmar Westeson |
| 1927–1944 | Karl Einar Bohlin |
| 1944–1951 | Karl Gustaf Hasselbrink |
| 1951–1963 | Stefan Magnus Tornéus |
| 1963–tidigast 1981 | Georg Gripenstad |
Se även
Källor
- Ivar Hylander, red. Luleå stift 1904-1981. Församlingar och prästerskap. Kungl. Skytteanska Samfundet. sid. 133-134
Noter
- ^ [a b] Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/258403000, läst: 23 juni 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, SCB, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Markkina”. Museiverket i Finland. Arkiverad från originalet den 5 november 2013. https://web.archive.org/web/20131105084428/http://kulttuuriymparisto.nba.fi/netsovellus/rekisteriportaali/portti/default.aspx?sovellus=mjreki&taulu=T_KOHDE&tunnus=47010010. Läst 5 november 2013.
- ^ Statistiska centralbyrån: Befolkningsstatistik 1994 Del 1 Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. Bilaga 2, avdelning c, sida 186 (Läst 25 mars 2015)
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022.
- ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 23 augusti 2018.
- ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 23 augusti 2018.
- ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 23 augusti 2018.
- ^ (
PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 118. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Befolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%c3%a4ngden%20och%20dess%20f%c3%b6r%c3%a4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001/Befolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 23 augusti 2018
- ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd per församling 2000-12-31 enligt 2001-01-01:s indelning (XLS-fil)
- ^ ”Befolkning per församling”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/. Läst 23 augusti 2018.
Externa länkar
| |||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
