| Kiruna stad Före detta kommun | |
 | |
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Lappland |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun, nu | Kiruna kommun |
| Centralort | Kiruna |
| Inrättad | 1 januari 1948 |
| Upphörd | 31 december 1970 |
| Uppgått i | Kiruna kommun |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 26 703 ()[1] |
| Areal | 14 136,75 kvadratkilometer ()[1] |
| - därav land | 13 181,1 kvadratkilometer[1] |
| - därav vatten | 955,65 kvadratkilometer[1] |
| Bef.täthet | 2,03 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 67°50′58″N 20°15′16″Ö / 67.849431111111°N 20.254416111111°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Tingslag | Jukkasjärvi och Karesuando tingslag |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2584 |
| Redigera Wikidata | |
Kiruna stad var en tidigare kommun i Norrbottens län. Centralort var Kiruna och kommunkod 1952–1970 var 2484.
Administrativ historik
Den 23 december 1908 inrättades Kiruna municipalsamhälle inom Jukkasjärvi landskommun. 40 år senare, den 1 januari 1948 (enligt beslut den 24 oktober 1947), fick Kiruna stadsrättigheter och hela den ytmässigt stora landskommunen ombildades därmed till Kiruna stad, samtidigt som municipalsamhället upplöstes.[2][3] Detta var en av de sista stadsbildningarna i Sverige och ledde till att Kiruna därmed blev Sveriges största stad till ytan. Befolkningen i den nya staden var 17 947 invånare den 31 december 1947, varav 10 287 bodde i det tidigare municipalsamhället.[4]
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[3]
1 januari 1971 gick Kiruna stad samman med Karesuando landskommun för att bilda den nya Kiruna kommun.
Judiciell tillhörighet
I likhet med andra under 1900-talet inrättade stadskommuner fick staden inte egen jurisdiktion utan låg fortsatt under landsrätt i Gällivare domsaga och Jukkasjärvi och Karesuando tingslag.[5]
Kyrklig tillhörighet
I kyrkligt hänseende hörde Kiruna till de två församlingarna Jukkasjärvi och Vittangi.[6]
Sockenkod
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0179[7] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950 vilket innebär koden också använd för Jukkasjärvi socken.
Stadsvapnet
Blasonering: Sköld delad av silver, vari ett blått järnmärke, och blått, vari en fjällripa av silver med röd beväring, därest dylik skall förekomma.[8]
Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t år 1949. Vapnet förs idag av den nuvarande Kiruna kommun. Se artikeln om Kiruna kommunvapen för mer information.
Geografi
Kiruna stad hade den 1 januari 1948 en area på 14 136,75 km², varav 13 181,10 km² var land.[3] Stadens yta ändrades inte under dess existens.[9]
Tätorter i staden 1960
| Tätort | Folkmängd |
|---|---|
| Kiruna | 19 348 |
| Tuolluvaara | 1 306 |
| Vittangi | 1 153 |
| Jukkasjärvi | 540 |
| Övre Soppero | 441 |
| Svappavaara | 291 |
| Lainio | 236 |
| Masugnsbyn | 228 |
Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 88,2 procent.[10]
Näringsliv
Vid folkräkningen den 31 december 1950 var kommunens befolknings huvudnäring uppdelad på följande sätt:[11]
- 32,8 procent av befolkningen levde av gruvbrytning
- 17,9 procent av industri och hantverk
- 14,9 procent av jordbruk med binäringar
- 13,9 procent av samfärdsel
- 8,7 procent av offentliga tjänster m.m.
- 6,2 procent av handel
- 1,2 procent av husligt arbete
- 4,4 procent av ospecificerad verksamhet.
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade 28,3 procent med gruvbrytning.[11]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Kiruna stad 1950–1970[12][13][14] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1950 | 19 107 | |||
| 1955 | 22 374 | |||
| 1960 | 26 703 | |||
| 1965 | 28 303 | |||
| 1970 | 29 239 | |||
| Anm: 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1960 och 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november i det område som Kiruna stad omfattade när den ombildades till Kiruna kommun 1 januari 1971. | ||||
Politik
Mandatfördelning i valen 1950-1966
| Valår | V | S | FP | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1950 | 12 | 19 | 6 | 3 |
| 40 | 78,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1954 | 10 | 19 | 7 | 4 |
| 40 | 70,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1958 | 9 | 21 | 5 | 5 |
| 40 | 66,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1962 | 9 | 22 | 5 | 4 |
| 40 | 71,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1966 | 10 | 19 | 7 | 1 | 3 |
| 40 | 72,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Se även
Referenser
Fotnoter
- ^ [a b c d e f] Folkräkningen, den 1 november 1960, I : Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m. m., SCB, 1961, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 99
- ^ [a b c] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 6* & 122. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (
PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1947. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1948. sid. 38 & 42. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1926.pdf. Läst 31 maj 2019
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Gällivare tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Kiruna stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 69. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf. Läst 6 juli 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 33. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 190-191. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 31 maj 2019.
- ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 31 maj 2019.
- ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 31 maj 2019.
| ||||||||||||||||||||
