I nordvästra delen av kommunen finns relativt låga fjäll medan sjörik förfjällsterräng hittas i sydvästra delen av kommunen. Det traditionella jord- och skogsbruket har nästintill helt slagits ut och industrisektorn har istället vuxit.
Befolkningstrenden har sedan 1930-talet varit negativ och mellan 1960 och 2015 mer än halverades antalet invånare. Kommunen är ett starkt fäste för Socialdemokraterna och partiet har, tillsammans med Vänsterpartiet, styrt kommunen efter samtliga val under 2010-talet.
Den till arealen stora kommunen har flera olika naturtyper. Längst i nordväst finns storbruten fjällnatur. Fjällen är dock relativt låga med få toppar högre än 1 200 meter. De högsta fjällen är det mäktiga Sielkentjakke med sina 1 315 meter över havet och den svenska delen av Sipmeke (vid Riksröse 203A) som är 1 393 meter över havet. Fjällnaturen övergår sedan i så kallad förfjällsterräng med delvis sjöfyllda nordväst–sydöstliga dalar. Genom Ströms Vattudals 16 mil långsträckta sjösystem rinner Faxälven vidare mot sydöst. Vidsträckta slättområden i form av skog- och myrmarker med moräntäcktakalkstenar och skiffrar finns mellan fjällkedjan och urbergets skogklädda bergskullterräng längst i öster. De nämnda bergarterna har, framför allt i kommunens södra del, gett upphov till en näringsrik odlingsbar jord. De geografiska förhållandena har också resulterat i att ängs- och myrmarkerna är mycket artrika på sina ställen.
Den geologiska trädgården vid Hjalmar Strömerskolan visar den lokala geologin och floran.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Strömsunds kommun är en starkt Socialdemokratisk kommun. Socialdemokraternas dominerande ställning har genom åren försvagats successivt vid varje val fram till 1998 då man förlorade tre mandat och den egna majoriteten i kommunfullmäktige. Man inledde ett samarbete med Vänsterpartiet, men det var kortvarigt och i stället bildade man majoritet med Centerpartiet. Efter kommunvalet 2002 regerade Socialdemokraterna i minoritet men med stöd av Centerpartiet.
Vid kommunvalet 2006 gjorde det lokala partiet Rättvis Demokrati inträde i kommunfullmäktige och blev näst största parti. Samtidigt åkte Miljöpartiet och Kristdemokraterna ut ur fullmäktige. Rättvis Demokrati ville bilda en allians med de borgerliga partierna i kommunen och bollen låg hos Centerpartiet som förhandlade med Socialdemokraterna som man stöttat i åtta års tid. Centerpartiet valde till sist att ingå i allians med Rättvis Demokrati, Moderaterna och Folkpartiet. Denna allians har kommit att benämnas "Strömsundsalliansen". Karin Stierna (C) utsågs till kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd på heltid. Jan-Olof Andersson (M) utsågs till förste vice ordförande och kommunalråd på halvtid och Göran Edman (Rättvis Demokrati) utsågs till andre vice ordförande och även han som kommunalråd på halvtid. Lennart Oscarsson (S), tidigare kommunstyrelsens ordförande, utsågs till tredje vice ordförande och oppositionsråd. I och med detta hamnade Socialdemokraterna i opposition för första gången sedan kommunen bildades.[15]
De borgerliga partierna valde den 10 oktober 2007 att avbryta samarbetet med Rättvis Demokrati. Strömsunds kommuns nya styre blev klart den 19 december 2007 då de borgerliga partierna fick mandat att styra kommunen i minoritet, med 15 röster för och 12 emot (RD och V). Fem Socialdemokrater valde att stödja de borgerliga partierna och de övriga åtta avstod från att rösta. Karin Stierna fick fortsätta som kommunalråd på heltid och Jan-Olof Andersson blev kommunalråd på 75 procent, samtidigt som Göran Edman inte fick fortsätta som kommunalråd.[16] Mandatperioden 2010 till 2014 styrde Socialdemokraterna i en majoritetskoalition med Vänsterpartiet.
Samma koalition fortsatte sedan att styra i majoritet efter valen 2014 och 2018.[17] Efter valet 2022 valde Socialdemokraterna och Centerpartiet att blida styre tillsammans.
Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav Socialdemokraterna har sju, Centerpartiet har tre, Moderaterna har två, Rättvis demokrati, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har en ledamot vardera.[18]
Jordbruksnäringen, som tidigare var omfattande och basen för försörjningen inom kommunen, slogs nästan helt ut under 1900-talets andra hälft. Även den förut så dominerande skogsnäringen har under de senaste tjugo åren minskat i betydelse. Många arbetstillfällen har därigenom försvunnit, vilket speglas i att befolkningen minskat med omkring 10 000 personer inom gränserna för den nuvarande kommunen sedan slutet av 1950-talet.
Det finns dock ett mindre träföretag kvar, Norrskog Wood Products AB (hyvlade trävaror) i Hammerdal. Vid sidan av träindustrin finns i kommunen även en del metall-, betong- och livsmedelsindustri. Ett mycket expansivt verkstadsföretag under senare år har varit Engcon. Under en lång tid på 1900-talet kom även utbyggnaden av flera stora vattenkraftverk i kommunen att generera många arbetstillfällen. Turistnäringen med service- och tjänstenäringarna har ökat sedan 1980-talet, största arbetsgivare är dock kommunen själv.
Genom sydöstra delen av kommunen går ett flertal större vägar som Riksväg 45 samt länsvägarna 331, 339, 344, 345, 346. Länsväg 342 kommer in i kommunen från sydöst och genomkorsar kommunen mot Norge.[22]
Sedan 1912 genomkorsas kommunen i sydvästlig–nordöstlig riktning av Inlandsbanan. Bibana finns till Strömsund från Ulriksfors. Även Hammerdal har haft järnvägsförbindelse genom en nio kilometer lång bibana. Denna revs dock upp 1985.
År 2022 fanns nio grundskolor varav den största hade 200 elever och den minsta hade fem elever.[24] Strömsunds kommuns enda gymnasieskola, Hjalmar Strömerskolan, hade både yrkesutbildningar och högskoleförberedande program. Vid gymnasiet fanns också ett nationellt idrottsgymnasium inom sportskytte.[25] År 2014 öppnade Campus Strömsund där Uppsala universitet och Campus Gotland skulle hålla i utbildningar inom bland annat vindkraft.[26] År 2021 var andelen personer i åldersgruppen 25 till 64 år med minst tre års eftergymnasial utbildning 13,9 procent, vilket var lägre än genomsnittet för Sverige där andelen var 29,6 procent.[27]
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 334, eller 11,24 % av befolkningen (hela befolkningen: 11 873 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 532, eller 3,98 % av befolkningen (hela befolkningen: 13 371 den 31 december 2002).[30]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Strömsunds kommun 11 873 personer. Av dessa var 1 193 personer (10,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[31]
I kommunen finns ett antal hembygdsgårdar, till exempel Fjällsjö hembygdsgård, Frostvikens hembygdsgård, Hammerdals hembygdsgård, Kyrktåsjö hembygdsgård, Rossöns hembygdsgård, Valågårdens bygdegård i Hoting och Ströms hembygdsgård med bland annat en unik samling båtmotorer.
Blasonering: På en delad sköld med den övre delen i rött har placerats STRÖMSUNDSBRON i svart siluett. På sköldens undre del mot silverbotten blå vågor föreställande vatten i STRÖMS VATTUDAL.
Vapnet tillkom genom en utlyst tävling 1973. Vapnet bryter mot flera heraldiska regler och godkändes inte av statsheraldikern, men hans utslag är endast rådgivande och kommunen lät ändå registrera det hos Patent- och registreringsverket 1974. Alla de ingående tidigare kommunerna hade heraldiska vapen, men man beslutade att använda ett helt nytt, gemensamt, vapen.