Romarriket | |
Romarrikets statsskick och förvaltning | |
Historiska perioder | |
Roms kungatid 753–509 f.Kr. Romerska republiken | |
Ordinära magistrater | |
Konsul (Rom) Praetor Prokonsul Propraetor |
Edil Kvestor Tribun Censor Curator |
Extraordinära magistrater | |
Diktator Magister Equitum |
Ståthållare triumviri Decemvir |
Ämbeten, titlar och hederstitlar | |
Kejsare | |
Legatus Dux Officium Prefekt Praetorianprefekt Vicarius Vigintisexviri Liktor Magister militum Imperator |
Princeps senatus Pontifex maximus Tetrark Augustus Augusta Africanus Caesar Dekurion Dominus Domina |
Institutioner och juridik | |
Romerska senaten Cursus honorum Romerska folkförsamlingen |
Romersk rätt Romerskt medborgarskap Imperium Auktoritet Kollegialitet |
Princeps senatus är en titel som översatt betyder förste senator. Ämbetet var ursprungligen honorärt och förlänte innehavaren mer prestige än makt. För att utses till princeps senatus måste man
Ofta var innehavarna av detta ämbete äldre senatorer, som också tjänat som censor. Det var censorerna som tillsatte ämbetet, ämbetsperioden varade i 5 år (liksom för censorerna). Ämbetsperioden kunde förlängas av censorerna och det fanns ingen formell gräns för hur länge en senator kunde inneha ämbetet.
Under den tidiga republiken var princeps senatus en hederstitel. Innehavaren var den medlem av den romerska senaten som stod högst i rang och alltid tillfrågades om sin uppfattning först. Under senrepubliken fick ämbetet en annan innebörd. Princeps senatus blev en sorts talman i senaten med följande uppgifter:
- att sammankalla och öppna senatens möten
- att bestämma dagordningen
- att bestämma plats för mötet
- att hålla ordning och ådöma regler vid mötet
- att representera senaten vid möten med utländska sändebud
- att i senatens namn skriva brev och utskick
I och med den romerska republikens fall togs ämbetets befogenheter över av kejsaren.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Princeps senatus, 17 maj 2014.