| Romarriket | |
 Romarrikets statsskick och förvaltning | |
| Historiska perioder | |
| Roms kungatid 753–509 f.Kr. Romerska republiken | |
| Ordinära magistrater | |
| Konsul (Rom) Praetor Prokonsul Propraetor |
Edil Kvestor Tribun Censor Curator |
| Extraordinära magistrater | |
| Diktator Magister Equitum |
Ståthållare triumviri Decemvir |
| Ämbeten, titlar och hederstitlar | |
| Kejsare | |
| Legatus Dux Officium Prefekt Praetorianprefekt Vicarius Vigintisexviri Liktor Magister militum Imperator |
Princeps senatus Pontifex maximus Tetrark Augustus Augusta Africanus Caesar Dekurion Dominus Domina |
| Institutioner och juridik | |
| Romerska senaten Cursus honorum Romerska folkförsamlingen |
Romersk rätt Romerskt medborgarskap Imperium Auktoritet Kollegialitet |
Dominus (latin för "husbonde", "herre", "härskare") var under senromersk tid en hövlighetstitel mellan män (även domine frater, herr broder!) och smickerbenämning på de romerska kejsarna. Dominus var under den kristna tiden namn på Gud och Jesus. - Dominus ac redemptor noster, "Vår herre och återlösare" är begynnelseorden i den av påve Klemens XIV utfärdade bulla, genom vilken jesuitorden år 1773 förklarades upphävd.
Dominus maior och dominus minor var hos romarna benämning på husfadern och äldste sonen. Dominus vobiscum! Herren vare med eder! är den katolska prästens liturgiska hälsning till församlingen.
Se även
Källor
- Dominus i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)