| Orinocogås Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Andfåglar Anseriformes |
| Familj | Änder Anatidae |
| Släkte | Neochen |
| Art | Orinocogås N. jubata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Neochen jubata | |
| Auktor | (Spix, 1825) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| Neochen jubata | |
Orinocogås[2] (Neochen jubata) är en sydamerikansk andfågel i familjen änder.[3]
Utseende och läte
Den adulta fågeln mäter 61–76 centimeter och har ljust huvud och hals, kastanjebruna kroppssidor och mantel och svartaktiga vingar med vit vingspegel. Benen är röda och näbben är svart och rosaktig. Könen ser lika ut men hanen är något större, medan juvenilen är mörkare än adulta. I flykten påminner den mer om en gås än en and. Hanen har ett högfrekvent visslande lockläte, och honan ett kacklande läte som påminner om nilgåsens.
Utbredning
Orinocogåsen är en stannfågel i tropisk skogsmark i Sydamerika och förekommer från Orinocos och Amazonflodens avrinningsområden till nordvästra Argentina. Den har även tillfälligt påträffats på Barbados och Jamaica.[1]
Systematik
Orinocogåsen placeras traditionellt som ensam art i släktet Neochen. Resultat från studier av mitokondrie-DNA tyder dock på att andinsk gås i släktet Chloephaga är en nära släkting till orinocogås.[4] När dessa förs till samma släkte har Oressochen prioritet före Neochen. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. I internationella fågellistan AviList från 2025 hålls den dock kvar i Neochen, i väntan på tydligare resultat.
Ekologi
Orinocogåsen återfinns i skogskantade tropiska floder, fuktig savann samt tmed större sötvattensvåtmarker, från havsnivån till 500 meter över havet,[5] tillfälligtvis upp till 2600 meter[6]. Arten lever till största delen på land och vilar ofta i träd. Den simmar eller flyger nästan enbart för att undkomma fara. Den är mycket revirhävdande under häckningssäsongen, och placerar ofta sitt bo i ett ihåligt träd, sällsynt på marken.
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Noter
- ^ [a b c d] Birdlife International 2025 Neochen jubata . Från: IUCN 2025. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2025.1. Läst 1 november 2025.
- ^ BirdLife Sverige: Taxonomikommittén. 2025. Officiella svenska namn på alla världens fågelarter, version 2025. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/
- ^ AviList Core Team. 2025. AviList: The Global Avian Checklist, v2025. https://doi.org/10.2173/avilist.v2025
- ^ Bulgarella, M., C. Kopuchian, A.S. di Giacomo, R. Matus, O. Blank, R.E. Wilson, and K.G. McCracken (2014), Molecular phylogeny of the South American sheldgeese with implications for conservation of Falkland Islands (Malvinas) and continental populations of the Ruddy-headed Goose Chloephaga rubidiceps and Upland Goose C. picta. PDF Arkiverad 28 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Bird Conserv. Internat. 224, 59-71.
- ^ Carboneras, C. 1992. Anatidae (Ducks, Geese, and Swans). In: del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. (ed.), Handbook of the birds of the world, pp. 536-628. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
- ^ Hilty, S. L.; Brown, W. L. 1986. A guide to the birds of Colombia. Princeton University Press, Princeton.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör orinocogås.
Wikispecies har information om Neochen jubata.- Läten på xeno-canto.org
|