Liviska språkets revitalisering har bedrivits som ett försök i Lettland.
Bakgrund
Liviska är ett hotat östersjöfinskt språk som anses vara utdött.[1][2]
Antal liviskas talare har minskats för ett par århundraden innan 1900-talet. Under Lettlands sovjetiska ockupation blev språkets situation allt svårare. Då Sovjetunionens armé tog över liviska kusten, blev tillgång till regionen där liviska talas i av några hundra personer mer begränsat.[3]
Grizelda Kristiņa, den sista personen som talade liviska som modersmål, avled år 2013.[4] Före detta hade hon hjälpt lingvister att bevara sitt språk. År 2011 fanns det cirka 250 liver enligt Lettlands folkräkning.[5]
Revitaliseringsprocess
Revitalisering av liviska börjades genast efter Lettland blev självständigt igen år 1991 fast den livisktalande gemenskapen hade spridit sig över Lettland, Ryssland, Sverige och Kanada. Efter Kristiņas bortgång fanns det några som kunde kommunicera på liviska, men som inte talade det som sitt modersmål.[2][3]
Språkgrupper där det finns många unga är aktiva, men ungdomens språkkunskaper varierar stort. De unga är dock intresserade av att bevara sitt språk. Lettland har känt för liviska som ett av landets minoritetsspråk och ger finansiellt stöd till språkrevitaliseringen.[6]
I oktober 2022 rapporterade LSM att det fanns nu en tvååring som talade liviska som sitt modersmål. Barnets föräldrar var båda liver som sysslade med språkrevitalisering.[7]
Sedan 2023 har det funnits trafikskyltar på liviska i kommunen Talsi.[8] År 2023 var också ett tema år för liviska språket som organiserades av Liviska institutet och UNESCO:s lokalkommission i Lettland och Lettlands centrum för nationalkultur. Syftet med temaåret var att göra språket mer synligt och uppmuntra folk att tala liviska.[9]
Källor
- ^ ”Glottolog 5.1 - Liv”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/livv1244. Läst 12 mars 2025.
- ^ [a b] ”Europe's language that few speak” (på engelska). BBC News. 17 maj 2021. https://www.bbc.com/travel/article/20210516-europes-language-that-few-speak. Läst 12 mars 2025.
- ^ [a b] ”‘We have a strange destiny': a conversation with the Livonian poet Valts Ernštreits: Part I” (på engelska). Global Voices. 6 oktober 2020. https://globalvoices.org/2020/10/06/we-have-a-strange-destiny-a-conversation-with-the-livonian-poet-valts-ernstreits-part-i/#. Läst 12 mars 2025.
- ^ ”Mūžībā aizgājusi pēdējā lībiešu valodas runātāja” (på lettiska). LSM. 4 juni 2013. https://www.lsm.lv/raksts/zinas/latvija/muziba-aizgajusi-pedeja-libiesu-valodas-runataja.a58172/. Läst 12 mars 2025.
- ^ Charter, David (5 juni 2013). ”Death of a language: last ever speaker of Livonian passes away aged 103” (på engelska). The Times. https://www.thetimes.com/article/death-of-a-language-last-ever-speaker-of-livonian-passes-away-aged-103-8k0rlplv8xj. Läst 12 mars 2025.
- ^ ”Keeping Livonian Alive” (på engelska). Deutsche Welle. 10 juli 2007. https://www.dw.com/en/latvia-keeping-livonian-alive/a-2676689. Läst 12 mars 2025.
- ^ ”«Kūldaläpš. Zeltabērns» – izdota lībiešu valodas grāmata bērniem un vecākiem” (på lettiska). LSM. 18 oktober 2022. https://www.lsm.lv/raksts/dzive--stils/vecaki-un-berni/kuldalaps-zeltaberns--izdota-libiesu-valodas-gramata-berniem-un-vecakiem.a478524/. Läst 12 mars 2025.
- ^ ”Lätis püstitati ajaloo esimene liivikeelse kirjaga liiklusmärk” (på estniska). Delfi. https://www.delfi.ee/artikkel/120134712/latis-pustitati-ajaloo-esimene-liivikeelse-kirjaga-liiklusmark. Läst 12 mars 2025.
- ^ ”2023 will be year of Livonian cultural heritage” (på engelska). LSM. 8 december 2022. https://eng.lsm.lv/article/culture/culture/2023-will-be-year-of-livonian-cultural-heritage.a486079/. Läst 12 mars 2025.