| liviska | |
| līvõ kēļ, rāndakēļ | |
| Talas i |  Lettland |
|---|---|
| Region | Livland |
| Antal talare | 10 |
| Status | starkt hotat |
| Språkfamilj | Uraliska språk |
| latinska | |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Lettland (ursprungsspråk) |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐3 | liv |
| SIL | LIV |
Regionen där liviska talades i historiskt (ljusare) och talas i dagens läge (mörkare) | |
Liviska (eget namn: Livõ kēļ eller Rāndakēļ) är ett östersjöfinskt språk som talas av liver i västra Lettland.[1] Det är ett av de allvarligast utrotningshotade språken i världen för närvarande; det talas bara av omkring 35 personer, varav på sin höjd tio flytande (uppgift från 2009).
Språket delas i två huvuddialekter och dess närmaste släktspråk är bl.a. estniska och votiska.[2]
Antal talare och historia
1925 räknades 1238 liver i Lettland och ännu i slutet av 1930-talet fanns 12 liviska byar i Kurland, men till följd av andra världskriget och kollektiviseringen under sovjettiden försvann dessa och med dem grunden för liviskan som vardagsspråk.
Några liver lär eller har lärt sig språket i ett försök att återuppliva det, men antalet liver och tillfällen att använda språket är få. Äldsta liviskspråkiga boken är 1863 års översättning av Matteusevangeliet. Antal talare är högst 18.[3] Det rapporterades att den sista personen som hade liviska som modersmål, Grizelda Kristiņa, avled i juni 2013.[4] Största delen av liver bor inte mer i sin ursprungliga hemland,[5] År 2021 publicerade Liviska institutet en kort videokurs om grundläggande liviska.[6]
Status och skriftspråk
Sedan Lettland blev självständigt igen år 1991 har det funnits aktiva försök att bevara språket. Det gäller bl.a. ungdomsgrupper som uppmuntrar folk att använda språket. Den stora variationen av språkkunskaper är dock en uppmaning. Liviska har erkänts som ett ursprungsspråk i Lettland.[7]
Språket skrivs med latinska alfabetet.[8] För första gången översattes Bibeln i sin helhet till liviska år 1689.[9]
Det liviska alfabetet består av 39 bokstäver:
Fonologi
Det finns ett fenomen i liviska som liknar på danskans stød som kan göra skillnad mellan två ord: vannō (att svära) ≠ va’nnō (gammal), lēḑ (boll) ≠ lē’ḑ (löv).[10]
Konsonanter
| Labial | Dental | Palatal | Velar | Glottal | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nasal | m | n | ɲ | |||
| Klusiv | p | b | t̪ | d̪ | c | ɟ | k | g | ||
| Frikativ | f | v | s | z | ʃ | ʒ | h | ||
| Tremulant | Norm. | r | ||||
| Pal. | rʲ | |||||
| Lateral | l | ʎ | ||||
| Approximant | j | |||||
Källa:[11]
Vokaler
| Främre | Central | Bakre | |
|---|---|---|---|
| Sluten | i | y | ɨ | u |
| Halvsluten | ʊ | ||
| Mellansluten | e ~ ɛ | ||
| Mellanöppen | |||
| Halvöppen | æ | ||
| Öppen | ɑ |
Alla vokaler förutom [ɛ] kan realiseras som både korta och långa.
Källa:[11]
Grammatik och lexikon
Räkneord 1-10 på liviska:[12]
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ikš | kakš | kuolm | nēļa | vīž | kūž | seis | kōdõks | īdõks | kim |
Litteratur
- Kettunen, Lauri: Untersuchung über die livische Sprache. Eesti Vabariigi Tartu Ülikooli Toimetused. Bd 8,3. Tartu 1925.
- Kettunen, Lauri: Livisches Wörterbuch : mit grammatischer Einleitung. Helsinki: Suomalais-ugrilainen seura, 1938 (1999).
- Laakso, Johanna: Rückläufiges Wörterbuch des Livischen, anhand des Livischen Wörterbuches von Lauri Kettunen. Lexica Societatis Fenno-Ugricae. Bd 5,2. Suomalais-ugrilainen seura, Helsinki 1988. ISBN 951-9403-20-5
- Posti, Lauri: Grundzüge der livischen Lautgeschichte. Helsinki, 1942.
- de Sivers, Fanny: Parlons live. Editions l’Harmattan, Paris 2001. ISBN 2-7475-1337-8
- Sjögren, Johan Andreas: Livisches Wörterbuch. Livische Grammatik. Gesammelte Schriften Bd 2. Hrsg. v. F. J. Wiedemann. Imperatorskaja Akademija Nauk. Eggers, St. Petersburg 1861, 1868, Zentralantiquariat, Leipzig 1969 (Nachdr.).
- Tveite, Tor: The case of the object in Livonian : a corpus based study. Helsinki: Helsingin yliopisto, Suomalais-ugrilainen laitos, 2004.
- Wiik, Kalevi: Liivin katko. Turku: Turun yliopisto, 1989.
Referenser
- ^ ”Liv” (på engelska). Ethnologue. 2025. https://www.ethnologue.com/language/liv/. Läst 12 mars 2025.
- ^ ”Glottolog 5.1 - Liv”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/livv1244. Läst 12 mars 2025.
- ^ ”Did you know Livonian is dormant?” (på engelska). Endangered Languages. http://www.endangeredlanguages.com/lang/3388. Läst 26 mars 2021.
- ^ Charter, David (5 juni 2013). ”Death of a language: last ever speaker of Livonian passes away aged 103” (på engelska). The Times. https://www.thetimes.com/article/death-of-a-language-last-ever-speaker-of-livonian-passes-away-aged-103-8k0rlplv8xj. Läst 12 mars 2025.
- ^ ”Basic Facts about Livonian” (på engelska). Virtual Livonia. 2025. http://virtuallivonia.info/?page_id=132. Läst 12 mars 2025.
- ^ ”LSM: Learn Livonian language online” (på engelska). ERR News. 8 juli 2021. https://news.err.ee/1608270942/lsm-learn-livonian-language-online. Läst 12 mars 2025.
- ^ ”Keeping Livonian Alive” (på engelska). Deutsche Welle. 17 juni 2007. https://www.dw.com/en/latvia-keeping-livonian-alive/a-2676689. Läst 26 mars 2021.
- ^ ”ScriptSource - Liv written with Latin script” (på engelska). scriptsource.org. 2025. https://www.scriptsource.org/cms/scripts/page.php?item_id=wrSys_detail&key=liv-Latn. Läst 12 mars 2025.
- ^ ”Livonian in Latvia” (på engelska). Joshua Project. 2025. https://joshuaproject.net/people_groups/13078/LG. Läst 12 mars 2025.
- ^ ”Sketch of Livonian Sounds and Grammar” (på engelska). Virtual Livonia. http://virtuallivonia.info/?page_id=134. Läst 12 mars 2025.
- ^ [a b] ”Livonian language, alphabet and pronunication” (på engelska). omniglot.com. 2025. https://www.omniglot.com/writing/livonian.htm. Läst 12 mars 2025.
- ^ ”Livonian numbers” (på engelska). Of Languages and Numbers. 2025. https://www.languagesandnumbers.com/how-to-count-in-livonian/en/liv/. Läst 12 mars 2025.
Externa länkar
 |
Wikimedia Foundation har en testupplaga av Wikipedia på Liviska. |
Wikisource har originalverk som rör Liviska.
