| Litteris et Artibus | |
 Litteris et Artibus. | |
| Utdelare | Sveriges kung |
|---|---|
| Land | Sverige |
| Första utdelning | 1860 |
| Återkommande | Årligen |
Medaljen Litteris et Artibus (latin för För vetenskap och konst),[1] förkortad GMleta (tidigare LetA), är en svensk kunglig medalj instiftad 1853[2] av kronprins Karl, sedermera Karl XV.[3] Den utdelas sedan 1860 för "framstående konstnärliga insatser inom främst musik, scenisk framställning och litteratur".
Historia
Enligt Vitterhetsakademiens rullor från 1786 skulle medaljer och offentliga minnesmärken granskas och godkännas av akademin, men då medaljen vid instiftandet ansågs vara en enskild kunglig medalj återfinns den därför inte i Vitterhetsakademiens rullor. Första gången som medaljen omnämns är i januari 1854, då Myntverket till Kungliga Myntkabinettet lämnade in en lista över föregående års präglade medaljer. Där återfinns "Kronprinsen Carl. Gåvomedalj: Litteris et artibus".[4]
Det går inte att se vem eller vilka som tilldelades medaljen under de första åren, då den som enskild kunglig medalj inte fördes in i hovprotokollet. Den förste kände mottagaren av medaljen var den danske geografen Eduard Erslev 1858. I samband med kröningen 1860 delade Karl XV ut medaljen till den förste kände svensken, Carl Anders Rohdin som bland annat skrivit ett antal hyllningsdikter till kungafamiljen.
Medaljen utformades ursprungligen av gravören Per Henrik Lundgren och präglades i trettonde storleken. Åtsidan pryddes av kronprinsens bröstbild omgiven av inskriptionen "Carolus Ludov. Eug. Regn. Sveciae et Norv. Princ. Successor". Frånsidans text var Litteris et artibus inom en öppen lagerkrans med kronprinskrona överst. I samband med trontillträdet omformades medaljen något. Åtsidans text fick kungatiteln "Carolus XV Rex Sveciae et Norvegiae Goth. et Vand.". Frånsidan förblev oförändrad men utan krona. Även denna medalj präglades i trettonde storleken. Den nya medaljen formgavs av Lundgrens syster Lea Ahlborn, som efterträdde sin bror efter hans sjukdom. Inför kröningen 1860 lät Karl prägla medaljen även i åttonde storleken, och under ett antal år fanns båda storlekarna parallellt.[5]
Under Oskar II:s regeringstid delades medaljen vid sju fall ut i briljanterat skick, allihop till kvinnliga konstnärer:[6]
- Adelaide Ristori, 1879
- Jenny Lind, 1881
- Ellen Hartman, 1886
- Gina Oselio, 1891
- Mathilda Grabow, 1895
- Adelina Patti, 1900
- Carolina Östberg, 1900 (redan 1891 hade hon fått den vanliga Litteris och fick den nio år senare i briljanterad form)
I ett fall har medaljen delats ut i guldkedja om halsen, till Nils Almlöf 1868 och i två fall i Serafimerband, till Jenny Lind 1881 och Selma Lagerlöf 1909.
Litteris et Artibus idag
Medaljen har på framsidan den regerande konungens bröstbild med latinsk omskrift och på frånsidan inskriften Litteris et artibus i en öppen lagerkrans. Medaljen är utförd i förgyllt silver av åttonde storleken och bäres vanligen på bröstet i högblått band, i vissa fall dock i Serafimerordens band.[3]
Medaljen Litteris et Artibus delas ut två gånger om året: på Karldagen den 28 januari och på Gustavdagen den 6 juni.[3] Vid samma tillfälle delas Serafimermedaljen och H.M. Konungens medalj ut ur konungens hand. Kronprins Karl hade vid instiftandet inspirerats av den danska medaljen Ingenio et arti (instiftad 1841), som dock utdelas betydligt mer sparsamt.
Sedan 1975 har medaljen i första hand utdelats till musiker, sångare och skådespelare.[2]
Medaljörer (ej komplett)
Karl XV
| År | Mottagare | Yrke |
|---|---|---|
| 1858 | Eduard Erslev | Adjunkt och författare |
| 1860 | Carl Anders Rohdin | Konditor och diktare |
| Fredrik Sjöberg | Klarinettist | |
| Maria Bojesen | Författare | |
| F.C. Madsen | Frisör | |
| Eduard d'Aubert | Kammarmusiker | |
| Frans Sjöberg | Musikdirektör | |
| Josef Czapek | Musikdirektör | |
| Benjamin Leja | Optiker | |
| M. Selmer | Farmacie kandidat | |
| 1861 | Per Hanselli | Bokförläggare |
| J.H. Ohlendorff | Ägare av trädskolan i Hamm | |
| Th. Berg | Litograf | |
| Wolfgang Kahleis | Språklärare och översättare | |
| Frederik Christian Lund | Målare | |
| Vilhelm Christesen | Guldsmed | |
| 1862 | C.A. Grundt | Dessinatör |
| Lea Ahlborn | Mynt- och medaljgravör | |
| Carl Ploug | Redaktör och författare | |
| Andreas Frederik Lincke | Dirigent och tonsättare | |
| Carl Mäcken | Författare | |
| Carolina Bock | Skådespelare | |
| Edvard Stålhammar | Faktor vid Norstedt & Söners tryckeri | |
| 1863 | Carl Fredrik Kiørboe | Veterinär, konstnär |
| P.E. Schmidt | Instrumentmakare | |
| Gustaf Carleman | Artist och fotograf | |
| Wilma Neruda | Violinist | |
| H.C. Arentzen | Fabrikant | |
| Joseph Benjamin | Forskningsresande | |
| C.M. Tenger | Litograf | |
| A.C.A. From-Møller | Direktör för Konungen av Danmarks enskilda konstsamlingar | |
| Carl Zabel | Musikdirektör | |
| Émile Louis Vernier | Målare | |
| Wilhelm Engelhard | Skulptör och målare | |
| Halfdan Kjerulf | Kompositör | |
| S.A. Fischer | Gevärsfabrikant | |
| 1864 | Oscar Arpi | Körledare |
| Wilhelm Erik Svedelius | Historiker och statsvetare | |
| Ivar Hallström | Kompositör | |
| Théodore Martin | Balettmästare | |
| W.C. Friese | Bataljonskirurg | |
| A.W. Rørbye | Civilingenjör | |
| Carl Rongsted | Hovpianist | |
| Fritz Ahlgrensson | Dekorationsmålare | |
| Carl Johan Billmark | Tecknare, litograf | |
| G. Hoffman | Målare | |
| V. Kalhouge | Musiker | |
| 1865 | Elise Hwasser | Skådespelare |
| Adolf Holmberg | Bokhandlare | |
| L.P.S. Tellefsen | Organist | |
| Adolf Kjellström | Arkitekt | |
| Louise Michaëli | Hovsångare | |
| Frans Hedberg | Författare | |
| Eugène d'Arnoult | Författare | |
| Müller | Kaptenlöjtnant | |
| Jan Jakob Lodewijk ten Kate | Författare och poet | |
| 1866 | Adolf Fredrik Schwartz | Musiker |
| Paul Riant | Författare | |
| J.H.D. Schou | Translator | |
| John Jacobson | Tonsättare | |
| Josef Tichatschek | Operasångare | |
| Ferdinand von Wright | Målare | |
| Erik Johan Löfgren | Målare | |
| Alexandre de la Rancheraye | Violinist | |
| Mathias Hansen | Hovfotograf | |
| 1867 | Jackson Haines | Konståkare |
| Carl Bloch | Konstnär | |
| H.E. Bénard | Målare | |
| Otto Åstrand | Lärare för blinda på Manillaskolan | |
| Per Magnus | Konstsamlare | |
| Auguste Demmin | Författare | |
| 1868 | August Melcher Myrberg | Tonsättare |
| Carl Torssell | Musiker | |
| Albert Bratfisch | Musikdirektör | |
| Nils Almlöf | Skådespelare | |
| 1869 | Carl Christian Møller | Tonsättare |
| Ferdinand Edvard Ring | Konstnär | |
| Axel Fredrik Nyström | Arkitekt | |
| N.C. Schmidt | Jägmästare | |
| Karl Theodor Möller | Musikdirektör | |
| J.J. Björklund | Fil. Doktor | |
| Samuel Wells Williams | Legationssekreterare | |
| 1870 | Siegfried Saloman | Tonsättare |
| Oscar Wijkander | Författare och översättare | |
| August Nyström | Arkitekt | |
| Edward Skill | Xylograf | |
| Fredrik Wilhelm Scholander | Arkitekt och konstnär | |
| 1871 | Ivar Aasen | Språkforskare |
| Carl Gustaf von Sydow | Körledare | |
| Carl Johan Uddman | Operasångare | |
| Henriette Nissen-Saloman | Sångare | |
| Gustaf Rosbeck | Musikdirektör | |
| Johan Svendsen | Kompositör | |
| J.M.T. Busch | Kompositör |
Oskar II
Gustaf V
Gustaf VI Adolf
| År | Mottagare | Yrke |
|---|---|---|
| 1951 | Béatrice Bretty [7] | Skådespelare |
| Hilding Rosenberg | Tonsättare | |
| Alf Sjöberg | Förste regissör | |
| 1952 | Beniamino Gigli | Operasångare |
| Marian Anderson | Sångare | |
| Nils Grevillius | Hovkapellmästare | |
| David Wikander | Organist | |
| 1954 | Marianne Mörner | Hovsångare |
| 1955 | Henry Weman | Domkyrkoorganist, körledare |
| Eric Swenne [8] | Korrespondent | |
| 1957 | Set Svanholm | Hovsångare |
| 1958 | Waldemar Åhlén | Tonsättare |
| 1959 | Hugo Hammarström | Kantor, musikdirektör |
| Carl Sandburg | Författare | |
| 1960 | Birgit Nilsson | Hovsångare |
| 1963 | Erik Algård | Musikdirektör |
| 1966 | Elisabeth Schwarzkopf | Operasångare |
| Alice Lund | Textilkonstnär | |
| 1968 | Nicolai Gedda | Hovsångare |
| Ingmar Bergman | Regissör | |
| Eric Ericson | Professor, dirigent | |
| 1969 | Elisabeth Söderström | Hovsångare |
| Alvar Aalto | Arkitekt | |
| Kurt von Schmalensee | Stadsarkitekt | |
| Per Aabel | Skådespelare | |
| Johan Nordenfalk | Hovrättsråd | |
| 1970 | Göran Gentele | Operachef |
| Georg Rydeberg | Skådespelare | |
| 1973 | Erland Josephson | Skådespelare |
Carl XVI Gustaf
Se även
Referenser
Noter
- ^ ”Litteris et Artibus”. Nationalencyklopedin. NE Nationalencyklopedin AB. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/litteris-et-artibus. Läst 16 oktober 2024.
- ^ [a b] ”Litteris et Artibus”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/litteris-et-artibus. Läst 3 november 2019.
- ^ [a b c] ”Litteris et Artibus - Sveriges Kungahus”. www.kungahuset.se. https://www.kungahuset.se/sveriges-monarki/ordnar-och-medaljer/medaljer#h-LitterisetArtibus. Läst 3 november 2019.
- ^ Löfström 1935, sid. 9.
- ^ Löfström 1935, sid. 11.
- ^ Löfström 1935, sid. 34.
- ^ Hon mottog den första officiella medaljen som präglats med Gustav VI Adolfs bild, Svenska Dagbladet, 18 april 1951, sid. 11
- ^ Svenska Dagbladet, 29 november 1955, sid. 7
Källor
- Löfström, Karl (1935). Kungl. medaljen Litteris et artibus. Stockholm: Svensk rotogravyr. Libris 1348596