1906 – MCMVI 118 år sedan
År 1903 | 1904 | 1905 1906 1907 | 1908 | 1909
Årtionde 1880-talet  | 1890-talet 1900-talet 1910-talet | 1920-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1906 MCMVI
Ab urbe condita	2658
Armeniska kalendern	1355 ԹՎ ՌՅԾԵ
Assyriska kalendern	6656
Bahaikalendern	62–63
Bengaliska kalendern	1313
Berberkalendern	2856
Brittiskt regeringsår	5 Edw. 7 – 6 Edw. 7
Buddhistisk kalender	2450
Burmesiska kalendern	1268
Bysantinska kalendern	7414–7415
Koptiska kalendern	1622–1623
Erianska kalendern	3072
Etiopiska kalendern	1898–1899
Judiska kalendern	5666–5667
Vikram Samvat	1962–1963
Sakakalendern	1828–1829
Kaliyuga	5007–5008
Holocen kalender	11906
Nri-Igbo	906–907
Persiska kalendern	1284–1285
Muslimska kalendern	1323–1324
Nengō (Japan)	Meiji 39 (明治39年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4239
Minguokalendern	6 före ROC 民前6年
Thailändsk kalender	2449
Unixtid

1906 (MCMVI) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

• 12 januari–8 februari – Parlamentsvalet i Storbritannien blir en storseger för det liberala partiet.
• 29 januari – Vid Kristian IX:s död efterträds han som kung av Danmark av sin 62-årige son Fredrik VIII.^[1]
• 31 januari – En jordbävning med styrkan 8,8 drabbar Colombia och Ecuador. Cirka 1 000 människor omkommer.

• 15 februari – National Bank of Ethiopia grundas av H.E. Ato Newaye-Christos. Det första kontoret invigs i Addis Abeba där bankens huvudkontor ligger än i dag.
• Februari – Syfabriken Linnéa grundas i Stockholm.

• 7 mars – Finland ger både män och kvinnor som fyllt 24 allmän och lika rösträtt ^[1] och Finland blir därmed först i Europa att införa rösträtt för kvinnor.
• 10 mars – En gruvolycka i Courrières i norra Frankrike kräver 1 099 dödsoffer ^[2].
• 13 mars – Arbetsgivaren, Sveriges förre statsminister Christian Lundeberg, stänger Mackmyra sulfitfabrik vid Gävle och vräker arbetarna från bostäderna på grund av att de bildat en fackförening ^[1]. Efter ett halvår medges förhandlingsrätt ^[3].
• 15 mars – Rolls-Royce Ltd inregistreras.
• 16 mars – En jordbävning på Formosa dödar 3 000 personer ^[4]. Styrkan uppäts till 7,1.
• 20 mars – Jordbävning och vulkanutbrott vållar miljökatastrof på italienska ön Isola di Ustica ^[5]
• 23 mars – Den svenska Högern enas om ett rösträttsförslag med allmän rösträtt för män med vissa begränsningar och proportionella val till hela riksdagen.

• 1 april – Den första AGA-fyren tänds i Halmstad ^[6].
• 5–9 april – Aska och lava från vulkanen Vesuvius i Italien förstör tre städer ^[5]
• 7 april
  • En stavningsreform inom svenska språket genomförs, varvid gammalstavningen försvinner från skolor och offentliga handlingar. "dt" blir "t" eller "tt", "f", "fv" och "hv" blir v.^[1]. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL) skall ligga till grund för språket.
  • Vulkanen Vesuvius har ett utbrott, som orsakar skador i Neapel.
• 18 april – En jordbävning vid San Andreasförkastningen i Kalifornien i USA med den beräknade styrkan av 7,8 på Richterskalan drabbar San Francisco varvid omfattande skador uppstår. Cirka 3 000 människor omkommer vid skalvet och därav förorsakade bränder. Materiella skador till ett värde av cirka 400 miljoner USD uppkommer. Omkring 250 000 människor blir hemlösa ^[1] och 28 000 hus förstörs ^[7].
• 22 april – I Aten invigs de tio dagar långa olympiska extraspelen till 10-årsminne av de första moderna olympiska spelen ^[1].
• 23 april – Landsflyktiga ryska socialdemokrater, däribland Vladimir Lenin och Josef Stalin, inleder en kongress i Stockholms Folkets hus ^[6].
• 28 april – Norrländska förbudslagen, som begränsar företags möjligheter att förvärva skog i Norrland, antas av den svenska riksdagen ^[3].

• 8 maj – Den ryska kongressen i Stockholm avslutas.
• 10 maj – Tsar Nikolaj II av Ryssland öppnar Duman, ett parlament med (efter fria val) utsedd folkrepresentation ^[7].
• 14 maj – Den svenska riksdagen förkastar högerns rösträttsförslag.
• 19 maj
  • Den 20 kilometer långa Simplontunneln öppnas mellan Schweiz och Italien ^[7], bestående av en järnvägstunnel ^[8].
  • De svenska Staafflagarna, som innebär skärpta straff för uppvigling, förbud för militär att delta i vissa möten samt ökad censur av antimilitaristiska skrifter som ofta sprids av unga socialdemokrater, införs ^[1].
• 29 maj – Karl Staaff avgår som svensk statsminister och efterträds av Arvid Lindman då Karl Staafs regering inte lyckats driva igenom sitt rösträttsförslag i AK ^[3].

• 4 juni – Nya myterier och judepogromer utbryter i Ryssland ^[8].
• 17 juni – Förstaden Åvik i Hudiksvall brinner ner, varvid 2 000 personer blir hemlösa ^[6].
• 22 juni – USA:s senat fördömer judeförföljelserna i Ryssland ^[7].
• 26–27 juni – Världens första Grand Prix-lopp körs. Tävlingen går på Circuit de la Sarthe nära Le Mans i Frankrike och ungraren Ferenc Szisz vinner.

• 3 juli – Herrar och damer badar tillsammans i skånska Mölle, Sverige vilket blir skandal ^[1].
• 12 juli – Den fransk-judiske kaptenen Alfred Dreyfus blir rentvådd av en civil domstol i Paris, efter att 1894 på förfalskade dokument dömts för landsförräderi till deportation på livstid till Djävulsön under en rättegång präglad av antisemitiska stämningar ^[1].
• 22 juli – Tsar Nikolaj II av Ryssland upplöser Duman efter att denna vid sitt andra möte ville genomföra ytterligare sociala reformer.

• 6 augusti – LO-kongressen accepterar arbetsgivarens rätt att "leda och fördela arbetet" ^[6], vilket är SAF:s §23 (senare 32) ^[3].
• 7 augusti – 3rd Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i Köpenhamn.
• 16 augusti – En kraftig jordbävning – ca 8,5 på Richterskalan – drabbar den chilenska kusten och förorsakar enligt uppgift ca 1 500 dödsoffer ^[4].
• 19 augusti – Sällskapet för trådlös telegrafi startar sin stora sändarstation i Nauen utanför Berlin ^[1]..

• September – USA skickar soldater till Kuba för att "återställa ordningen", skydda utlänningar och stabilisera regeringen under revolutionär aktivitet ^[9].
• 12 september – Dansken Jacob Ellehammer genomför den första flygningen i Norden (42 meter).
• 17-18 september – Svenska Elektrikerförbundet grundas.
• 18 september – En tyfon i Hongkong dödar 10 000 personer ^[4] då en tsunami utlöses.
• 24 september – USA:s första nationalmonumentpark etableras vid klippan Devils Tower i nordöstra Wyoming, på order av president Theodore Roosevelt.

• 3 oktober – I Berlin hålls första internationella konferensen om trådlös telegrafi. SOS föreslås bli nödsignalen ^[8].
• 4 oktober – Sveriges första fattigvårdskongress öppnas i Stockholm ^[6] med 800 ombud från hela Sverige. Enligt kongressens definition lever 5 % av svenska folket i fattigdom ^[3].
• 6 oktober – Kuba invaderas av amerikanska trupper efter vädjan av kubanske ledaren Tomas Estrada Palama för att stävja den revolt som brutit ut på ön. Amerikanarna upprättar en ny provisorisk regering.
• 23 oktober – Den brasilianske flygpionjären Alberto Santos Dumont genomför den första officiellt kontrollerade flygningen med ett motorflygplan i Europa. Planet gjorde 200 meter på 21 sekunder i Bagatelle, en förort till Paris.

• 2 november – Leo Trotskij döms till livstids förvisning till Sibirien ^[7].
• 5 november – Brunnsviks folkhögskola, den svenska arbetarrörelsens första folkhögskola, öppnas ^[3] utanför Ludvika. En av initiativtagarna är Karl-Erik Forsslund, redaktionssekreterare på tidningen Strix.
• 11 november – Sundsvall får sin andra biograf, Kinematografen Svea, som skall komma att bli stadens mest klassiska biograf.
• 15 november – Första delen av Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige utkommer som en patriotisk beställningsbok som blir folkskolans huvudläsebok ^[1].

• 6 december – Oscarsteatern, med salong i Jugendbarock, i Stockholm invigs av Sveriges kung Oscar II ^[1].
• 10 december – Theodore Roosevelt, USA får Nobels fredspris för sin medling i rysk-japanska kriget ^[3].
• 24 december – Reginald Fessenden gör den första radiosändningen: poesiläsning (julevangeliet), violinsolo (Händels "Largo" på grammofon) och ett tal. Sändaren drivs med ånga ^[7].
• December – LO och SAF sluter Decemberkompromissen. Arbetarnas rätt att organisera sig erkänns, men arbetsgivarna får fritt anställa och avskeda samt leda arbetet.

• Villkorlig dom införs i Sverige.^[10]
• I Storbritannien byter Labour Representation Committee namn till Labour Party.
• Folkparkernas riksorganisation bildas i Sverige.
• Den vänstersocialdemokratiska, senare kommunistiska, morgontidningen Norrskensflamman grundas i Luleå.
• Den socialdemokratiska svenska riksdagsgruppen konstitueras.
• Nationella framstegspartiet bildas genom samgående mellan stadshögern och bonderepresentanter, som är missnöjda med det svenska Lantmannapartiet.
• En svensk lag som beskär tryckfrihetsfångars rättigheter införs.
• Den svenska regeringen ger understöd till sjöfartsnäringen.
• Folkundervisningskommittén tillsätts och börjar reformera den svenska skolan. Minimilönerna för manliga och kvinnliga lärare blir olika.
• Bok- och tidskriftsförlaget Åhlén & Åkerlunds förlag grundas i Göteborg av Johan Petter Åhlén och Erik Åkerlund.
• Energiföretaget Sydsvenska Kraft AB (nuvarande Sydkraft) grundas i Malmö.
• Sven Wingqvist uppfinner det sfäriska kullagret.
• Jus Suffragii börjar utges av International Alliance of Women.
• BCG-vaccinationen utvecklas (BCG=Bacilli-Calmette-Guerin).
• Handelsanställdas förbund grundas i Sverige.
• I Danmark bildas "Husassistenternes Fagskole" Københavns Tjenestepigeskole i Köpenhamn för att undervisa unga flickor i husligt arbete.^[11]
• Elis Essen-Möller utför Sveriges första rashygieniska sterilisering.^[12]
• Planerna på att bygga ett rådhus i granit i Stockholm omformas till en tegelbyggnad.^[13]
• Meteoriten Muonionalusta I hittas, ett av få upptäckta meteoritnedslag i Sverige

• 6 januari – Barbara Worth, amerikansk skådespelare.
• 10 januari – Werner Fuetterer, tysk skådespelare.
• 11 januari – Albert Hofmann, schweizisk kemist.
• 13 januari – Pascoal Carlos Magno, brasiliansk författare.
• 14 januari – William Bendix, amerikansk skådespelare.
• 15 januari – Aristoteles Onassis, grekisk skeppsredare.
• 16 januari – Diana Wynyard, brittisk skådespelare.
• 19 januari
  • Sven Romanus, svensk (opolitisk) justitieminister 1976–1979, ordförande i Högsta domstolen 1969–1973.
  • Lilian Harvey, brittiskfödd tysk skådespelare.
• 22 januari – Donald S. Russell, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
• 30 januari
  • Per Gundmann, dansk skådespelare.
  • Greta Nissen, norsk skådespelare.

• 4 februari
  • Dietrich Bonhoeffer, tysk luthersk teolog, motståndskämpe.
  • Clyde Tombaugh, amerikansk astronom, Plutos upptäckare.
• 5 februari – John Carradine, amerikansk skådespelare.
• 17 februari – Mary Brian, amerikansk skådespelare.
• 19 februari – Lon Chaney Jr., amerikansk skådespelare.
• 26 februari – Madeleine Carroll, brittisk skådespelerska.
• 28 februari
  • Chester Carlson, amerikansk fysiker, uppfinnare av xerografin, det vill säga fotokopiatorn.
  • Bugsy Siegel, amerikansk gangster.

• 3 mars – Artur Lundkvist, författare och litteraturkritiker, ledamot av Svenska Akademien 1968 ^[6].
• 6 mars – Lou Costello, amerikansk skådespelare och komiker.
• 8 mars – Victor Hasselblad, svensk industriledare, kamerakonstruktör och fotograf ^[6].
• 14 mars – Nils Ericson, svensk skådespelare och sångare.
• 16 mars – Parvin E'tesami, iransk poet.
• 17 mars – William B. Widnall, amerikansk republikansk politiker.
• 19 mars – Adolf Eichmann tysk SS-officer.
• 21 mars – John D. Rockefeller III, amerikansk miljardär, filantrop.
• 23 mars – Gunnar Johansson, svensk kapellmästare, kompositör, musikpedagog och musikdirektör.
• 31 mars – Shinichiro Tomonaga, japansk fysiker, nobelpristagare.

• 9 april
  • Antal Doráti, ungersk dirigent.
  • Hugh Gaitskell, brittisk politiker, finansminister 1950.
  • Victor Vasarely, ungersk målare och grafiker.
• 10 april – Thomas S. Gates, amerikansk bankman och politiker, USA:s försvarsminister 1959–1961.
• 13 april
  • Samuel Beckett, irländsk-fransk författare, nobelpristagare.
  • Gabriel Ramanantsoa, Madagaskars president 1972-1975.
• 14 april – Faisal bin Abdul Aziz, saudisk kung 1964–1975, mördad.
• 22 april
  • Prins Gustaf Adolf, svensk arvprins.
  • Eddie Albert, amerikansk skådespelare.
• 23 april – Anders Frostenson, svensk präst och psalmförfattare.
• 25 april – Sally Salminen, finländsk författare.^[14]
• 28 april – Kurt Gödel, österrikisk logiker och matematiker.

• 3 maj – Mary Astor, amerikansk skådespelare.
• 6 maj – Eric Peterson, svensk fastighetsförvaltare och politiker (fp).
• 8 maj
  • Åke Askner, svensk skådespelare.
  • Roberto Rossellini, italiensk regissör.
• 11 maj – Jacqueline Cochran, amerikansk pilot.
• 20 maj – Giuseppe Siri, italiensk kardinal.
• 28 maj – Aase Ziegler, dansk skådespelare och sångare.
• 31 maj – Holger Höglund, svensk skådespelare och manusförfattare.

• 2 juni – Carlo Scarpa, italiensk arkitekt och designer.
• 3 juni – Joséphine Baker, amerikansk-fransk dansös, sångerska och komedienne.
• 9 juni – Emy Hagman, svensk skådespelare.
• 15 juni – Léon Degrelle, belgisk politiker, grundare och ledare för rexismen, en fascistisk rörelse.
• 19 juni
  • Ernst Boris Chain, brittisk forskare, nobelpristagare i medicin.
  • Walter Rauff, tysk SS-officer.
• 20 juni – Catherine Cookson, brittisk författare.
• 21 juni – Karin Kavli, svensk skådespelare och teaterchef.
• 22 juni
  • Billy Wilder, polsk-amerikansk filmregissör och producent.
  • Anne Morrow Lindbergh, maka till Charles Lindbergh.
  • Heinrich Seetzen, tysk SS-officer, befälhavare inom Einsatzgruppen.
• 24 juni – Eskil Eckert-Lundin, svensk kapellmästare, kompositör, arrangör av filmmusik, impressario och musikadministratör.
• 25 juni – Lisskulla Jobs, svensk skådespelare.
• 26 juni – Edward Akufo-Addo, president i Ghana 1970-1972.
• 28 juni – Maria Goeppert-Mayer, tysk-amerikansk fysiker, nobelpristagare.
• 29 juni – Heinz Harmel, tysk SS-Brigadeführer och generalmajor i Waffen-SS.
• 30 juni – Karin Ygberg, svensk operettsångerska.

• 1 juli – Estée Lauder, fransk kosmetikskapare.
• 2 juli
  • Hans Bethe, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
  • Nanny Halvardsson, Sveriges äldsta levande person.
• 3 juli – George Sanders, rysk-amerikansk skådespelare.
• 7 juli – Satchel Paige, amerikansk basebollspelare.
• 15 juli – Arne Hedenö, svensk operettsångare och skådespelare.
• 27 juli – Maria del Pilar Izquierdo, helgon.
• 28 juli – Carl-Johan Unger, svensk skådespelare.

• 1 augusti – Sören Aspelin, svensk skådespelare, revyartist, kompositör, musiker (piano) och teaterchef.
• 3 augusti – Torsten Henrikson, göteborgsk politiker.
• 4 augusti – Harry Persson, svensk skådespelare och sångare.
• 5 augusti
  • Joan Hickson, brittisk skådespelare, känd som Miss Marple.
  • John Huston, amerikansk filmregissör.
  • Ettore Majorana, italiensk fysiker.
• 9 augusti – Lilly Berggren, svensk skådespelare.
• 15 augusti – Clayton Rawson, amerikansk deckarförfattare och illusionist.
• 17 augusti
  • Alton Lennon, amerikansk demokratisk politiker.
  • Eduard Strauch, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
• 20 augusti – Hans Aumeier, tysk SS-officer, krigsförbrytare.
• 21 augusti
  • Friz Freleng, amerikansk animatör av skämtfilmer.
  • Gunnar Adolfsson, svensk chefredaktör, författare och politiker.
• 22 augusti
  • Stina Seelig, svensk skådespelare.
  • Stig Wennerström, svensk överste, spion och landsförrädare.
• 26 augusti – Oswald Kaduk, tysk SS-officer och dömd krigsförbrytare.
• 27 augusti
  • Signhild Björkman, svensk skådespelare.
  • Ed Gein, amerikansk seriemördare.
• 30 augusti – Joan Blondell, amerikansk skådespelare.

• 4 september – Max Delbrück, tysk-amerikansk biolog, nobelpristagare.
• 5 september – Kate Thunman, svensk skådespelare.
• 6 september – Luis Federico Leloir, argentinsk biokemist, nobelpristagare.
• 14 september – Tord Stål, svensk skådespelare.
• 19 september – Olle Ekbladh, svensk skådespelare.
• 22 september – Ilse Koch, tysk koncentrationslägervakt, krigsförbrytare.
• 25 september
  • Dmitrij Sjostakovitj, rysk tonsättare.
  • José Figueres Ferrer, vid tre tillfällen Costa Ricas president.

• 6 oktober – Janet Gaynor, amerikansk skådespelare.
• 9 oktober – Léopold Senghor, senegalesisk politiker, president 1960–1980.
• 10 oktober – Yngve Westerberg, svensk kompositör.
• 15 oktober – Hiram Fong, amerikansk republikansk politiker, senator 1959–1977.
• 26 oktober – Primo Carnera, tungviktsmästare i boxning.
• 30 oktober
  • Giuseppe Farina, italiensk racerförare, den förste världsmästaren i F-1.
  • Hermann Fegelein, tysk SS-officer, SS-Oberführer. Heinrich Himmlers adjutant.

• 3 november – Prithviraj Kapoor, indisk skådespelare.
• 6 november – Gus Dahlström, svensk skådespelare och musiker.
• 10 november – Josef Kramer, tysk SS-officer, koncentrationslägerskommendant.
• 14 november – Andrei Abrikosov, sovjetisk skådespelare.
• 15 november
  • Curtis LeMay, amerikansk flygvapengeneral under andra världskriget.
  • Sven Löfgren, svensk rekvisitör och skådespelare.
• 18 november – Klaus Mann, tysk författare.
• 27 november – Olle Florin, svensk skådespelare.

• 1 december – Rune Elmqvist, svensk uppfinnare.
• 2 december – Franz Reichleitner, tysk SS-officer, kommendant i Sobibór.
• 5 december – Otto Preminger, österrikisk-amerikansk filmregissör.
• 8 december – Alice Östlund, Sveriges näst äldsta levande person, samt världens äldsta korrespondent.
• 9 december – Grace Hopper, amerikansk datorpionjär.
• 11 december
  • Birago Diop, senegalesisk författare.
  • Herman Welker, amerikansk republikansk politiker, senator 1951–1957.
• 17 december – Bede Griffiths, brittisk benediktinmunk verksam i Indien.
• 19 december – Leonid Brezjnev, Sovjetunionens ledare 1964–1982.
• 23 december – Gunnar Sträng, svenskt statsråd (finansminister)^[6].
• 24 december
  • Joseph Höffner, tysk kardinal, ärkebiskop av Köln.
  • Franz Waxman, tysk-amerikansk kompositör av filmmusik.
• 25 december
  • Hilding Bladh, svensk filmfotograf.
  • Ernst Ruska, tysk fysiker, nobelpristagare.
• 30 december – Carol Reed, amerikansk regissör, Tredje Mannen.

• 13 januari – Aleksandr Popov, 46, rysk uppfinnare och pionjär inom radiohistorien.
• 25 januari – John S. Harris, 80, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1871.
• 29 januari – Kristian IX, 87, kung av Danmark sedan 1863.^[1]

• 13 februari – Albert Gottschalk, 39, dansk målare.
• 25 februari – David B. Henderson, 65, amerikansk republikansk politiker, talman i USA:s representanthus 1899–1903.

• 3 mars – Jim Hogg, 54, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1891–1895.
• 19 mars – John Milton Thayer, 86, amerikansk republikansk politiker och general.

• 6 april – Alexander Kielland, 57, norsk författare.
• 19 april – Pierre Curie, 46, fransk fysiker, nobelpristagare.

• 23 maj – Henrik Ibsen, 78, norsk författare (död i Kristiania) ^[1].

• 5 juni – Eduard von Hartmann, 64, tysk filosof.
• 20 juni – Ernst Schultz, 27, dansk friidrottare.
• 29 juni – Simon Pollard Hughes, 76, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Arkansas 1885–1889.

• 31 juli – Ferdinand von Wright, 64, finländsk konstnär.

• 13 augusti – Moritz Rubenson, 72, svensk kommunalpolitiker och riksdagsman.

• 5 september – Ludwig Boltzmann, 62, österrikisk fysiker.
• 16 september – Aaron T. Bliss, 69, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1889–1891, guvernör i Michigan 1901–1905.
• 22 september – Oscar Levertin, 44, svensk författare, kulturskribent och litteraturhistoriker.
• 23 september – August Bondeson, 52, svensk läkare och författare.
• 26 september – William Henry Denson, 60, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1893–1895.

• 23 oktober – Paul Cézanne, 67, fransk målare, föregångare till abstrakt måleri ^[1] och en av det moderna måleriets stora förnyare.

• 4 november – Ernst Förstemann, 84, tysk språkforskare.
• 22 november – Ernst Josephson, 55, svensk målare ^[1].
• 23 november – Willard Warner, 80, amerikansk republikansk politiker och general, senator 1868–1871.
• 28 november – Oskar Andersson, 29, svensk skämt- och serietecknare ^[6].

• 7 december – Élie Ducommun, 73, schweizisk journalist och fredsaktivist, nobelpristagare.
• 30 december
  • Thomas M. Bowen, 71, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1883–1889.
  • Donelson Caffery, 71, amerikansk demokratisk politiker, senator 1892–1901.

• Fysik – J.J. Thomson, Storbritannien
• Kemi – Henri Moissan, Frankrike
• Medicin
  • Camillo Golgi, Italien
  • Santiago Ramón y Cajal, Spanien
• Litteratur – Giosuè Carducci, Italien
• Fred – Theodore Roosevelt, USA

• Wikimedia Commons har media som rör 1906.
  Bilder & media