Sjuttio låtar har vunnit Eurovision Song Contest, en årlig tävling organiserad av medlemsländerna i den Europeiska radio- och TV-unionen. Tävlingen, som sänts varje år sedan dess debut 1956, är en av de längst pågående tv-programmen i världen. Tävlingens vinnare har fastställs med hjälp av olika röstningstekniker, de mest använda är poäng från jurygrupper och av tittare. Landet som fått flest poäng vinner tävlingen.[1] Den första upplagan av tävlingen använde sig inte av röstning, utan bara vinnaren tillkännagavs.[2]
Det har varit 67 tävlingar, med en vinnare varje år förutom 1969 då det var fyra vinnare som delade på förstaplatsen. Tjugosju olika länder har vunnit tävlingen. Schweiz vann första tävlingen 1956. Två länder har vunnit 7 gånger, Irland och Sverige. Sverige vann den senaste Eurovision Song Contest i Liverpool 2023, vilket medförde att därefter har både Sverige och Irland titeln som de länder med flest vinster.
Två personer har vunnit tävlingen mer än en gång. Detta är Johnny Logan, som framförde låten "What's Another Year?" år 1980 och "Hold Me Now" år 1987. Logan är också en av få som har skrivit mer än ett vinnande bidrag ("Hold Me Now" år 1987 och "Why Me?" år 1992, framförd av Linda Martin ).[3] Den andra som vunnit två gånger är Loreen som framförde låten "Euphoria" år 2012 och låten "Tattoo" år 2023. Dessa två låtar har samma låtskrivare, Thomas G:son och Peter Boström. Genom att ha skrivit dessa två låtar blir de speciella eftersom de är de enda två låtskrivarna som har varit med och skrivit två vinnarlåtar.
Detta gör Logan till den enda person som har tre Eurovision-segrar bakom sig, antingen som artist, låtskrivare eller båda. De andra fyra låtskrivarna delaktiga i mer än ett vinnande bidrag är Willy van Hemert (Nederländerna 1957 och 1959), Yves Dessca (Monaco 1971 och Luxemburg 1972), Rolf Løvland (Norge 1985 och 1995) och Brendan Graham (Irland, 1994 och 1996).
Att vinna Eurovision Song Contest ger ett unikt tillfälle för den vinnande artisten/gruppen att utnyttja sin framgång och publicitet genom att lansera eller främja sin internationella karriär under sina år som aktiv sångare. Men under tävlingens historia har relativt få av dessa artister blivit stora internationella stjärnor. De mest anmärkningsvärda vinnande Eurovision-artisterna, vars karriär direkt tog dem till rampljuset efter segern, var medlemmarna i Abba, som vann år 1974 för Sverige med sin låt "Waterloo". Abba fortsatte att vara ett av de mest framgångsrika banden under sin tid.[4] En annan anmärkningsvärd vinnare som senare uppnådde internationell berömmelse och framgång var Céline Dion, som vann år 1988 för Schweiz med låten "Ne partez pas sans moi".
Vinnare genom tiderna (1956–2024)
Artister och låtskrivare med ett flertal vinster
Följande individer har vunnit Eurovision Song Contest som artist eller som låtskrivare mer än en gång. Fet indikerar vinst som artist. Kursiv indikerar vinst som låtskrivare.
Antal
vinster |
Namn | År |
---|---|---|
3 | Johnny Logan | 1980, 1987, 1992 |
2 | Willy van Hemert | 1957, 1959 |
Yves Dessca | 1971, 1972 | |
Rolf Løvland | 1985, 1995 | |
Brendan Graham | 1994, 1996 | |
Loreen | 2012, 2023 | |
Thomas G:son | 2012, 2023 | |
Peter Boström | 2012, 2023 |
Observationer
Elva Eurovision-vinnare (tillsammans med tre icke-vinnare) deltog vid Congratulations-konserten 2005, där Abbas "Waterloo" blev framröstad som den populäraste sången i tävlingens första femtio år.[5]
Irland, med sju vinster. Irland vann också tävlingen tre år i rad (1992, 1993, 1994) mer än något annat land någonsin åstadkommit. Tre länder har vunnit två gånger i rad, Spanien (1968 och 1969), Luxemburg (1972 och 1973) och Israel (1978 och 1979). Serbien är det enda landet som vunnit med sitt debuterande bidrag (2007), dock tävlade Serbien tidigare som en del av Jugoslavien och Serbien och Montenegro.
Ändringar i röstningssystemet, inklusive en stadig tillväxt i antalet deltagande och röstande länder, innebär att de intjänade poängen inte är jämförbara under årtiondena. Portugals Salvador Sobral innehar rekordet av det högsta antalet poäng i tävlingens historia då landet fick 758 poäng med låten "Amar pelos dois". Norges Alexander Rybak innehar den största vinstmarginalen i totala poäng, 169 poäng före den som kom på andra plats 2009. Italiens Gigliola Cinquetti innehar rekordet för största seger i procent, med nästan tre gånger så mycket som den som kom på andra plats (49 poäng jämfört med 17) år 1964. Norges Bobbysocks! fick det lägsta antalet poäng en vinnare har fått, 123 poäng av de 216 möjliga från 18 andra länder under röstningssystemet mellan åren 1975-2015. Den lägsta poängen en vinnare har fått genom tiderna är 18 poäng av de 160 möjliga från 16 andra länder det året då det var fyra segrare i tävlingen, år 1969.
Under röstningssystemet som användes mellan åren 1975-2015, där varje land ger flest poäng till sin favorit, fick Sveriges Loreen i Eurovision 2012 maxpoäng från 18 av 41 länder (exklusive Sverige) vilket är det största antalet maxpoäng som ett bidrag har fått genom tiderna. Brittiska Brotherhood of Man med låten "Save Your Kisses For Me" innehar rekordet av den högsta genomsnittliga poängen för ett deltagande land, med i genomsnitt 9,65 poäng mottagna från varje land. Vinnaren 2011, Ell & Nikki från Azerbajdzjan, innehar den lägsta genomsnittliga poängen för ett vinnande bidrag som fick 5,14 poäng från varje land.
Storbritannien har slutat på andra plats sexton gånger i Eurovision (senast 2022), mer än något annat land. Det mest framgångsrika landet som aldrig har vunnit tävlingen är Malta, som kom på andra plats åren 2002 och 2005 och tredje plats åren 1992 och 1998. Island har också kommit på andra plats två gånger, åren 1999 och 2009.
Det var ingen officiell andraplats åren 1956 och 1969. År 1956 presenterades endast vinnaren, Schweiz, medan det finns spekulativa rapporter att Tyskland kom på andra plats med "Im Wartesaal zum Großen Glück" av Walter Andreas Schwarz, eftersom Tyskland valdes som värdland år 1957. 1969 delade fyra bidrag förstaplatsen av anledningen att de alla fick samma antal poäng; femte plats uppnåddes av Schweiz, som inte anses vara en andrapristagare, på grund av den delade förstaplatsen.
Vinster per land

Vinster | Land | År |
---|---|---|
7 | ![]() |
1970, 1980, 1987, 1992, 1993, 1994, 1996 |
![]() |
1974, 1984, 1991, 1999, 2012, 2015, 2023 | |
5 | ![]() |
1958, 1960, 1962, 1969, 1977 |
![]() |
1961, 1965, 1972, 1973, 1983 | |
![]() |
1967, 1969, 1976, 1981, 1997 | |
![]() |
1957, 1959, 1969, 1975, 2019 | |
4 | ![]() |
1978, 1979, 1998, 2018 |
3 | ![]() |
1985, 1995, 2009 |
![]() |
1963, 2000, 2013 | |
![]() |
1964, 1990, 2021 | |
![]() |
2004, 2016, 2022 | |
![]() |
1956, 1988, 2024 | |
2 | ![]() |
1968, 1969 |
![]() |
1982, 2010 | |
![]() |
1966, 2014 | |
1 | ![]() |
1971 |
![]() |
1986 | |
![]() |
1989 | |
![]() |
2001 | |
![]() |
2002 | |
![]() |
2003 | |
![]() |
2005 | |
![]() |
2006 | |
![]() |
2007 | |
![]() |
2008 | |
![]() |
2011 | |
![]() |
2017 |
Placeringar (topp 3)
Plac. | Land | Vinster | Andra-platser | Tredje-platser | Bästa plac. |
---|---|---|---|---|---|
1 | ![]() |
7 | 4 | 1 | 1 |
2 | ![]() |
7 | 1 | 6 | 1 |
3 | ![]() |
5 | 16 | 3 | 1 |
4 | ![]() |
5 | 5 | 7 | 1 |
5 | ![]() |
5 | 1 | 1 | 1 |
6 | ![]() |
5 | 0 | 2 | 1 |
7 | ![]() |
4 | 2 | 2 | 1 |
8 | ![]() |
3 | 3 | 5 | 1 |
9 | ![]() |
3 | 3 | 4 | 1 |
10 | ![]() |
3 | 2 | 2 | 1 |
11 | ![]() |
3 | 1 | 3 | 1 |
12 | ![]() |
3 | 1 | 1 | 1 |
13 | ![]() |
2 | 4 | 5 | 1 |
14 | ![]() |
2 | 4 | 2 | 1 |
15 | ![]() |
2 | 0 | 1 | 1 |
16 | ![]() |
1 | 4 | 4 | 1 |
17 | ![]() |
1 | 2 | 0 | 1 |
18 | ![]() |
1 | 1 | 3 | 1 |
19 | ![]() |
1 | 1 | 1 | 1 |
20 | ![]() |
1 | 1 | 1 | 1 |
21 | ![]() |
1 | 1 | 0 | 1 |
22 | ![]() |
1 | 0 | 3 | 1 |
23 | ![]() |
1 | 0 | 1 | 1 |
24 | ![]() |
1 | 0 | 1 | 1 |
25 | ![]() |
1 | 0 | 1 | 1 |
26 | ![]() |
1 | 0 | 0 | 1 |
27 | ![]() |
1 | 0 | 0 | 1 |
28 | ![]() |
0 | 2 | 2 | 2 |
29 | ![]() |
0 | 2 | 0 | 2 |
30 | ![]() |
0 | 1 | 0 | 2 |
31 | ![]() |
0 | 1 | 0 | 2 |
32 | ![]() |
0 | 1 | 0 | 2 |
33 | ![]() |
0 | 1 | 0 | 2 |
34 | ![]() |
0 | 1 | 0 | 2 |
35 | ![]() |
0 | 1 | 0 | 2 |
36 | ![]() |
0 | 0 | 2 | 3 |
37 | ![]() |
0 | 0 | 1 | 3 |
38 | ![]() |
0 | 0 | 1 | 3 |
39 | ![]() |
0 | 0 | 0 | 4 |
40 | ![]() |
0 | 0 | 0 | 4 |
41 | ![]() |
0 | 0 | 0 | 5 |
42 | ![]() |
0 | 0 | 0 | 6 |
43 | ![]() |
0 | 0 | 0 | 6 |
44 | ![]() |
0 | 0 | 0 | 6 |
45 | ![]() |
0 | 0 | 0 | 7 |
46 | ![]() |
0 | 0 | 0 | 7 |
47 | ![]() |
0 | 0 | 0 | 9 |
48 | ![]() |
0 | 0 | 0 | 13 |
49 | ![]() |
0 | 0 | 0 | 18 |
50 | ![]() |
0 | 0 | 0 | 18 |
51 | ![]() |
0 | 0 | 0 | 19 |
52 | ![]() |
0 | 0 | 0 | 12 (semifinal) |
Bästa placeringar av icke-vinnande länder
Efter språk
Antal vinster efter språk
Engelska ( %) |
Franska ( %) |
Svenska, norska och danska ( %) |
Hebreiska ( %) |
Spanska och portugisiska ( %) |
Nederländska ( %) |
Italienska ( %) |
Tyska ( %) |
Ukrainska och krimtatariska ( %) |
Kroatiska och serbiska ( %) |
Mellan 1966 och 1973, och mellan 1977 och 1998, fick länder endast sjunga på sitt eget språk; se artikeln om Eurovision Song Contest.
Fotogalleri
-
Corry Brokken, vinnaren 1957 för Nederländerna.
-
André Claveau, vinnaren 1958 för Frankrike.
-
Teddy Scholten, vinnaren 1959 för Nederländerna.
-
Jacqueline Boyer, vinnaren 1960 för Frankrike.
-
Jean-Claude Pascal, vinnaren 1961 för Luxemburg.
-
Isabelle Aubret, vinnaren 1962 för Frankrike.
-
Gigliola Cinquetti, vinnaren 1964 för Italien.
-
France Gall, vinnaren 1965 för Luxemburg.
-
Udo Jürgens, vinnaren 1966 för Österrike.
-
Sandie Shaw, vinnaren 1967 för Storbritannien.
-
Frida Boccara, en av fyra vinnare 1969 för Frankrike.
-
Lenny Kuhr, en av fyra vinnare 1969 för Nederländerna.
-
Vicky Leandros, vinnaren 1972 för Luxemburg.
-
Anne-Marie David, vinnaren 1973 för Luxemburg.
-
Brotherhood of Man, vinnarna 1976 för Storbritannien.
-
Marie Myriam, vinnaren 1977 för Frankrike.
-
Nicole Hohloch, vinnaren 1982 för Tyskland.
-
Bobbysocks!, vinnarna 1985 för Norge.
-
Sandra Kim, vinnaren 1986 för Belgien.
-
Celine Dion, vinnaren 1988 för Schweiz.
-
Toto Cutugno, vinnaren 1990 för Italien.
-
Carola Häggkvist, vinnaren 1991 för Sverige.
-
Linda Martin, vinnaren 1992 för Irland.
-
Niamh Kavanagh, vinnaren 1993 för Irland.
-
Secret Garden, vinnarna 1995 för Norge.
-
Katrina and the Waves, vinnarna 1997 för Storbritannien.
-
Dana International, vinnaren 1998 för Israel.
-
Charlotte Nilsson, vinnaren 1999 för Sverige.
-
Olsen Brothers, vinnarna 2000 för Danmark.
-
Sertab Erener, vinnaren 2003 för Turkiet.
-
Helena Paparizou, vinnaren 2005 för Grekland.
-
Marija Šerifović, vinnaren 2007 för Serbien.
-
Dima Bilan, vinnaren 2008 för Ryssland.
-
Alexander Rybak, vinnaren 2009 för Norge.
-
Emmelie de Forest, vinnaren 2013 för Danmark.
-
Conchita Wurst, vinnaren 2014 för Österrike.
-
Måns Zelmerlöw, vinnaren 2015 för Sverige.
-
Salvador Sobral, vinnaren 2017 för Portugal.
-
Duncan Laurence, vinnaren 2019 för Nederländerna.
-
Kalush Orchestra, vinnaren 2022 för Ukraina.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
Anmärkningar
- ^ Schweiz placerade sig på en femteplats, vilket var 1969-års motsvarighet till en andraplats.
- ^ Sedan 2004 har en semifinal direktsänts i tv. 2004 hölls semifinalen på onsdagen innan finalen.
- ^ Detta bidrag var delvis framfört på ukrainska.
- ^ Sedan 2008 har det direktsänts två semifinaler i tv, första semifinalen på tisdagen och andra på torsdagen innan finalen.
- ^ Detta bidrag var delvis framförd på Hebreiska.
- ^ Den Federala Republiken Tyskland innehar två vinster, en före och en efter den tyska återföreningen.
- ^ [a b c d] Den här sången sjöngs delvis på ukrainska.
- ^ [a b c d] Detta bidrag framfördes delvis på krimtatariska.
- ^ [a b] Den här sången sjöngs delvis på hebreiska.
- ^ [a b] Kroatiska (språket i vinnande sången 1989) och serbiska (språket i vinnande sången 2007) är fullt ömsesidigt förståeligt och anses ofta som sorter av ett enda språk, serbo-kroatiska. De listas dock separat i Eurovisions statistik.
Källreferenser
- ^ Extract from the rules for the 2007 Eurovision Song Contest. Eurovision.tv. Retrieved on 22 August 2007. Arkiverad May 7, 2007
- ^ Eurovision 1956. Eurovision.tv. Retrieved on 24 May 2008. Arkiverad May 28, 2008
- ^ O'Connor, John Kennedy. Eurovision Song Contest - Den officiella historien. Carlton Books, Storbritannien. 2007
- ^ BBC News (6 december 2005). Abbas Björn säger nej till återförening. Hämtad den 15 mars 2008.
- ^ ABBA vinner "Eurovision 50th" röst. BBC News (23 oktober 2005). Hämtad den 22 augusti 2007.
Bibliografi
- Eurovision Song Contest history. Eurovision.tv. Retrieved on 19 August 2007.
- History. ESCtoday.com. Retrieved on 19 August 2007.
- John Kennedy O'Connor (2005). The Eurovision Song Contest 50 Years The Official History. London: Carlton Books Limited. ISBN 1-84442-586-X.
|