Kumlinge

	Kumlinge
	Kommun
	Vapen
	Vapen
Land	Finland
Landskap	Åland
Administrativt centrum	Kumlinge
Area	865,8 km²
- land	99,1 km²
Folkmängd	290 (2023)
Befolkningstäthet	3,1 invånare/km²
Politik
- Kommun-/stadsdirektör	Christian Dreyer
- Kommunfullmäktiges; ordförande	Ingrid Nygård-Sundman
- Kommunstyrelsens; ordförande	Gun-Mari Lindholm
Kommunkod	295
Geonames	650397
Läge; - Latitud:; - Longitud:	; 60° 16’ 00”; 20° 47’ 00”
Språk; - Svenska:; - Finska:; - Övriga:	; 246 (84,8%); 021 (7,2%); 023 (7,9%)
Administrativa data	;

Kumlinge är en kommun och ort belägen mitt i den nordoståländska skärgården i det självstyrda landskapet Åland i Finland. Kommunens består av fyra byar och enstaka hemman.^[4] Området omfattar cirka 800 öar varav de fyra största, Kumlinge, Enklinge, Seglinge och Björkö, har fast befolkning. Kumlinge har strax under 300 invånare och har en landyta på 99,1 km².

Etymologi

Kumlinge finns belagt i skrift som Cumblinge (1478), Kumlinge (1484), Cwmblinge (1537), Kumblinga (1543) och Kumblingh (1547). Den första delen av namnet Kumlinge kan komma från ordet kummel i betydelsen 'sjömärke av sten’. Ordet betydde också ’gravvård’ i runsvenskan.^[5]

Historia

Kumlinge fick bosättning under korstågstiden (enligt finsk tideräkning) eller under sen vikingatid/tidig medeltid (enligt svensk tideräkning) 1025-1150 e.Kr. Under 1300-talet byggdes Kumlinge kyrka helgad åt S:ta Anna som fram till 1403 kapell under Sund.^[6]

I november 1773 förliste en segelbåt på väg mellan Kumlinge och Brändö med tio personer ombord vid Gravstensgrundet. Endast två personer kunde räddas. Det finns en minnessten på platsen.^[7]

Kumlingeslaget den 9 maj 1808^[8] utgjorde kulmen av det åländska upproret under finska kriget 1808-1809 som utkämpades mellan Sverige och Ryssland. En åländsk bondehär bestående av cirka 450 bönder under ledning av Johan Henrik Gummerus besegrade den drygt 450 man^[9]^[10] starka ryska hären utanför Kumlinge prästgård.^[11] Tre ålänningar omkom och tre sårades under slaget.^[12] 1920 restes en minnessten på Fälberget bredvid apoteket på Kumlinge.^[13]

Minnessten vid Gravstensgrundet
Minnessten vid Fälberget

Geografi

Fjärden Delet skiljer Kumlinge från fasta Åland i väst och Lappofjärden skiljer från Brändö i öster. I kommunen finns byarna Kumlinge, Enklinge, Seglinge och Björkö. Här finns också viken Marskil (uttalas ma:rs-) samt öarna Bärö, Hättorna, Ingersholma, Lanto, Lillappo, Ljugarsholm, Synderstö, Söjskär och Yxskär. På Enklinge finns två naturreservat, Blacksund^[14] (inrättat 1999) och Näset^[15] (inrättat 2001), knutna till Natura 2000.

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Huvudnäringarna är fiskodling, grönsaksodling och fiske.^[10] I Kumlinge finns post, banker, affärer (Kumlinge by, Enklinge by och Seglinge by), värdshus, VVS-företag med mera. Vid Remmarhamn på Kumlinge finns restaurang Kastören och på Bärö finns restaurang Glada Laxen som är inrymd i den nu nerlagda sjöbevakningsstationens gamla lokaler.

Kumlinge andelshandel
Alfågeln vid Kumlinge färjeläge

Kommunikationer

Kumlinge trafikeras av två av Ålandstrafikens färjelinjer. Den norra linjen som går mellan Hummelvik på Vårdö och Torsholma lägger till både vid Enklinge färjeläge och Kumlinge färjeläge. Den tvärgående linjen som utgår från Långnäs på Lumparland och vänder vid Snäckö färjeläge på Snäckö sommartid. Under resten av året trafikeras endast sträckan Överö-Snäckö.

På Kumlinge finns sedan 1975 Kumlinge flygfält^[6] som är den åländska skärgårdens enda flygfält.^[16]

Dessutom finns fyra gästhamnar inom kommunen:

Kumlinge gästhamn, Kumlinge
Enklinge besökshamn, Enklinge
Seglinge gästhamn, Seglinge
Glada Laxen, Bärö

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kumlinge kommun 1910–2020^[2]

År			Folkmängd
1910			917
1920			895
1930			860
1940			833
1950			788
1960			625
1970			523
1980			454
1990			465
2000			405
2010			364
2020			307
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december varje år.

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2023.^[3]

Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.

Svenska (84,8 %)

Finska (7,2 %)

Övrigt (8 %)

Kultur

Festivalen Visor så in i Norden, som går av stapeln varje sommar på Kumlinge, med både kända och mindre kända artister. Kumlinge-bon Harry Eriksson tog 1997 initiativ till en viskväll på Seglinge där Åke Hillström från Sverige stod för underhållningen. Artistutbudet och publiktillströmningen ökade under kommande år och från och med 2000 har föreningen Visor så in i Norden drivit festivalen.^[17]

Sevärdheter

S:ta Anna kyrka, Kumlinge
Museigården Hermas, Enklinge
Kumlinge flygfyr
Kulturcenter och gårdsmuseum, Kumlinge
Kumlinge Apotek, Kumlinge
Minnesstenen över Kumlingeslaget på Fälberget, Kumlinge
Jättegrytor, Seglinge. En 7 km lång vandringsled börjar vid den gamla bysmedjan vid Seglinge by nedanför väderkvarnen. Efter cirka 2,5 km passerar man jättegrytorna.
Två vandringsleder (3 respektive 3,4 km) går mellan Remmarhamn och Kumlinge kyrka.

Kumlinge kyrka
Museigården Hermas
Kumlinge flygfyr
Kumlinge apotek

Personer med Kumlinge-anknytning

Författaren och dialektforskaren Eva Sundberg är bosatt i Björkö.

Källor

^ [a b] ”Statistisk årsbok | Ålands statistik- och utredningsbyrå”. www.asub.ax. https://www.asub.ax/sv/statistisk-arsbok-0. Läst 21 augusti 2024.
^ [a b] ”BE004 -- Befolkning efter kommun och år”. ÅSUBs PX-Web databaser. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). https://pxweb.asub.ax/PXWeb/pxweb/sv/Statistik/Statistik__BE__Befolkningens%20storlek%20och%20struktur/BE004.px/. Läst 21 augusti 2024.
^ [a b c d] ”BE032 -- Befolkning efter år, kommun och språk”. ÅSUBs PX-Web databaser. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). https://pxweb.asub.ax/PXWeb/pxweb/sv/Statistik/Statistik__BE__Befolkningens%20storlek%20och%20struktur/BE032.px/. Läst 22 augusti 2024.
^ ”Kumlinge - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kumlinge. Läst 17 juli 2017.
^ ”Kumlinge, Kumlinge - Finlandssvenska bebyggelsenamn”. bebyggelsenamn.sls.fi. http://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/267/kumlinge-kumlinge/. Läst 17 juli 2017.
^ [a b] ”Kumlinge”. Uppslagsverket Finland. Arkiverad från originalet den 14 april 2017. https://web.archive.org/web/20170414162054/http://uppslag.kaapeli.fi/bin/view/Uppslagsverket/Kumlinge. Läst 24 augusti 2012.
^ BOMANSSON, Carl August (1858). Om Ålands fornminnen. Historisk afhandling, etc. sid. 26-27. https://books.google.se/books?id=dxlXAAAAcAAJ&pg=PA26&dq=GUSTAF+ADOLPH+TAUBE+%C3%85land&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjT3dnSr8DVAhUQKlAKHdFkAg0Q6AEIKDAA#v=onepage&q=GUSTAF%20ADOLPH%20TAUBE%20%C3%85land&f=false. Läst 5 augusti 2017
^ van Suchtelen, Paul (1835). Kriget emellan Sverige och Ryssland åren 1808 och 1809. https://runeberg.org/spsvery/0291.html
^ Schulman, Hugo (1909). Striden om Finland 1808-1809. sid. 117. https://runeberg.org/stridfin/0133.html
^ [a b] ”Kumlinge”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kumlinge. Läst 1 maj 2015.
^ Nordisk familjebok Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski. 1922. sid. 991-992. https://runeberg.org/nfcm/0537.html
^ ”1808-1809 dokument om Finland i krig”. Arkistolaitos. Arkivverket. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402180119/http://www.narc.fi/1809opetusaineisto/svenska/2.html. Läst 28 mars 2015.
^ ”Sevärt”. www.kumlinge.ax. https://www.kumlinge.ax/bo-besoka/sevart. Läst 5 november 2019.
^ ”ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSES BESLUT om inrättande av Blacksund naturreservat i Kumlinge kommun”. Ålands landskapsregering. http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/law/afs1999-nr60.pdf. Läst 5 augusti 2017.
^ ”ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSES BESLUT om inrättande av Näset naturreservat i Kumlinge kommun”. Ålands landskapsregering. http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/law/afs2001-nr16.pdf. Läst 5 augusti 2017.
^ ”frontpage - lentopaikat.fi” (på amerikansk engelska). lentopaikat.fi. https://lentopaikat.fi/en/. Läst 5 augusti 2017.
^ ”Historia”. Visor så in i Norden. Arkiverad från originalet den 6 december 2013. https://web.archive.org/web/20131206133812/http://visorsaininorden.ax/index.php?page=home. Läst 9 augusti 2013.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Kumlinge.
Bilder & media
Kumlinge kommuns webbplats
Visor så in i Norden
Ålandstrafiken

[ÅSUBAreal-1] [a b] ”Statistisk årsbok | Ålands statistik- och utredningsbyrå”. www.asub.ax. https://www.asub.ax/sv/statistisk-arsbok-0. Läst 21 augusti 2024.

[ÅSUBInv-2] [a b] ”BE004 -- Befolkning efter kommun och år”. ÅSUBs PX-Web databaser. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). https://pxweb.asub.ax/PXWeb/pxweb/sv/Statistik/Statistik__BE__Befolkningens%20storlek%20och%20struktur/BE004.px/. Läst 21 augusti 2024.

[ÅSUBSpråk-3] [a b c d] ”BE032 -- Befolkning efter år, kommun och språk”. ÅSUBs PX-Web databaser. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). https://pxweb.asub.ax/PXWeb/pxweb/sv/Statistik/Statistik__BE__Befolkningens%20storlek%20och%20struktur/BE032.px/. Läst 22 augusti 2024.

[4] ”Kumlinge - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kumlinge. Läst 17 juli 2017.

[5] ”Kumlinge, Kumlinge - Finlandssvenska bebyggelsenamn”. bebyggelsenamn.sls.fi. http://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/267/kumlinge-kumlinge/. Läst 17 juli 2017.

[uppslagsverket-6] [a b] ”Kumlinge”. Uppslagsverket Finland. Arkiverad från originalet den 14 april 2017. https://web.archive.org/web/20170414162054/http://uppslag.kaapeli.fi/bin/view/Uppslagsverket/Kumlinge. Läst 24 augusti 2012.

[7] BOMANSSON, Carl August (1858). Om Ålands fornminnen. Historisk afhandling, etc. sid. 26-27. https://books.google.se/books?id=dxlXAAAAcAAJ&pg=PA26&dq=GUSTAF+ADOLPH+TAUBE+%C3%85land&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjT3dnSr8DVAhUQKlAKHdFkAg0Q6AEIKDAA#v=onepage&q=GUSTAF%20ADOLPH%20TAUBE%20%C3%85land&f=false. Läst 5 augusti 2017

[8] van Suchtelen, Paul (1835). Kriget emellan Sverige och Ryssland åren 1808 och 1809. https://runeberg.org/spsvery/0291.html

[9] Schulman, Hugo (1909). Striden om Finland 1808-1809. sid. 117. https://runeberg.org/stridfin/0133.html

[:0-10] [a b] ”Kumlinge”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kumlinge. Läst 1 maj 2015.

[11] Nordisk familjebok Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski. 1922. sid. 991-992. https://runeberg.org/nfcm/0537.html

[12] ”1808-1809 dokument om Finland i krig”. Arkistolaitos. Arkivverket. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402180119/http://www.narc.fi/1809opetusaineisto/svenska/2.html. Läst 28 mars 2015.

[13] ”Sevärt”. www.kumlinge.ax. https://www.kumlinge.ax/bo-besoka/sevart. Läst 5 november 2019.

[blacksund-14] ”ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSES BESLUT om inrättande av Blacksund naturreservat i Kumlinge kommun”. Ålands landskapsregering. http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/law/afs1999-nr60.pdf. Läst 5 augusti 2017.

[näset-15] ”ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSES BESLUT om inrättande av Näset naturreservat i Kumlinge kommun”. Ålands landskapsregering. http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/law/afs2001-nr16.pdf. Läst 5 augusti 2017.

[16] ”frontpage - lentopaikat.fi” (på amerikansk engelska). lentopaikat.fi. https://lentopaikat.fi/en/. Läst 5 augusti 2017.

[visor-17] ”Historia”. Visor så in i Norden. Arkiverad från originalet den 6 december 2013. https://web.archive.org/web/20131206133812/http://visorsaininorden.ax/index.php?page=home. Läst 9 augusti 2013.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]