Hotagens socken Socken | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Jämtland |
Kommun | Krokoms kommun |
Bildad | 1901 |
Area | 1 923 kvadratkilometer |
Upphov till | Hotagens landskommun Hotagens församling |
Motsvarar | Hotagens distrikt |
Tingslag | Jämtlands norra domsagas tingslag (–) Lits och Rödöns tingslag (–) Lits tingslag (–) |
Karta | |
Hotagens sockens läge i Jämtlands län. | |
Koordinater | 63°58′38″N 14°13′18″Ö / 63.9771°N 14.2218°Ö |
Socknen i häradet/länet. | |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 2535 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Hotagens distrikt |
Redigera Wikidata |
Hotagens socken i Jämtland ingår sedan 1974 i Krokoms kommun, och motsvarar från 2016 Hotagens distrikt.
Socknens areal är 1 922,50 kvadratkilometer, varav 1 793,49 land.[1] År 2000 fanns här 378 invånare.[2] Tätorten och kyrkbyn Hotagen med sockenkyrkan Hotagens kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Hotagens församling och Hotagens landskommun bildades genom utbrytningar ur Föllinge församling 1846 respektive Föllinge landskommun 1901. Landskommunen inkorporerades åter i Föllinge landskommun 1969 och som sedan 1974 uppgick i Krokoms kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Föllingebygdens församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Hotagen, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland.[4]
Geografi
Hotagens socken kring sjöarna Hotagen, Valsjön och Häggsjön som avvattnas genom Hårkan. Socknen är en kuperad skogs- och fjälltrakt, som är bebyggd endast kring sjöarna. Norra delen av Hotagens socken upptas av Hotagsfjällen vars högsta höjd i Munsfjället når 1 187 meter över havet. I sydväst ligger Ansätten.[5][6][1]
Området längst i norr ligger inom Ammeråns dalgång. Norra delen av socknen upptas av Hotagens naturreservat. Området omfattas till stor del av Jijnjevaerie sameby (tidigare Hotagens sameby).
Geografisk avgränsning
I sydvästra delen av Hotagens socken ligger byn Bakvattnet samt fjället Ansätten (1091 m ö.h.). Vid Finntjärnen söder om Ansätten ligger "tresockenmötet" Hotagen-Föllinge-Offerdal.
Gränsen mot Föllinge socken i söder och sydväst går från Finntjärnen mot nordost till Häggsjön.
I väster (sydväst) gränsar Hotagen mot Offerdals socken hela vägen upp till Jutehatten (160 m ö.h.) på gränsen till Norge.
I den sydvästra delen av Hotagens socken ligger bl.a. Häggsjövik, Rörvattnet, Rötviken samt Hotagens kyrkby. Länsväg 340 går genom området. Längre norrut ligger Valsjöbyn och Gunnarvattnet.
I sydost möts Hotagens, Föllinge och Laxsjö socknar vid Storflon, som är Häggsjöns utflöde mot Ålviksfjärden i sjön Hotagen. Gränsen mellan Hotagen och Laxsjö socken i sydost går från Häggsjön över Foskberget och över södra delen av Stor-Foskvattnet (472 m ö.h.) upp till Stor-Erfjället (918 m ö.h.). Därifrån går gränsen vidare mot nordost över Hundklumpen, norr om Lakavattnet (i Laxsjö) och Stakafjäll.
Nordväst om Öjarsklumpen (i Ströms socken), ligger "tresockenmötet" Hotagen-Laxsjö-ström.
I öster gränsar Hotagens socken mot Ströms socken i Strömsunds kommun. Norr om Lillklumpvattnet faller gränsen skarpt av mot nordväst och passerar väster om Sjättvattnet, till Råkvattnet (526 m ö.h.) och fortsätter väster om Långvattnet upp till västra sidan av Gräsvattnet (378 m ö.h.). Här ligger "tresockenmötet" Hotagen-Ström-Frostviken.
I norr avgränsas här Hotagens socken av Frostvikens socken (Strömsunds kommun). Gränsen mellan Hotagen och Frostviken är cirka 34 km lång och passerar mellan Dunnervattnet i Hotagen och Dunnerklumpen (729 m ö.h.) i Frostviken. Den går vidare mot väster över norra deleen av Munsfjället (1188 m ö.h.), över Hällingsån cirka 2 km söder om (uppströms) Hällingsåfallet i Frostviken. Gränsen når norska gränsen mellan riksröse 189A och 189 strax söder om Rörvattensfjället.
Hotagens sockens gräns mot Norge är cirka 55 km lång. Socknen gränsar mot Lierne kommun i Trøndelag fylke. På riksgränsen i trakten av Valsjöbyn ligger sjöarna Gunnarvattnet (388 m ö.h.), Rengen (344 m ö.h.) samt Valsjön (332 m ö.h.).
Vid sjön Stor-Kingen (374 m ö.h.) ligger riksröse 184, vid vilket riksgränsen viker av tvärt mot västnordväst och går över Höbergsfjället fram till Jutehatten (1060 m ö.h.) där riksröse 182 ligger. Detta röse utgör även mötespunkt mellan Hotagens socken och Offerdals socken på svenska sidan och Lierne kommun på norska sidan. I detta område flyter Grubbdalsån samt Stensjöån genom socknen.
Gränsen mot Offerdals socken går från Jutehatten mot sydost till Finntjärnen
Fornlämningar
Inom Hotagens socken har man funnit ungefär 45 boplatser från stenåldern. De visar på norrländsk fångstkultur. Det finns cirka 40 fångstgropar. Nuvarande bygd är från 1700-talet. På platsen för det äldsta kapellet finns en ödekyrkogård.[5][6][7][8]
Namnet
Namnet (1645 Hotagen) kommer från sjön, Hotagen. Efterleden är agen, 'vatten, sjö'. Förleden kan innehålla hvata, 'stinga, stöta' och 'hvatr, 'snabb' som ger tolkningen 'den stingande, hotande sjön'.[9][6]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Hotagens socken 1810–1990 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1810 | 201 | |||
1820 | 171 | |||
1830 | 236 | |||
1840 | 298 | |||
1850 | 330 | |||
1860 | 559 | |||
1870 | 657 | |||
1880 | 787 | |||
1890 | 1 047 | |||
1900 | 1 102 | |||
1910 | 1 028 | |||
1920 | 1 123 | |||
1930 | 1 068 | |||
1940 | 1 139 | |||
1950 | 959 | |||
1960 | 911 | |||
1970 | 651 | |||
1980 | 511 | |||
1990 | 467 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. |
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Hotagen socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Hotagen socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Hotagens socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Hotagens socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
- Johansson, Hilding; Häggsjön - Bakvattnet - Sörbodarna och Ljungahed - historik över några byar i Hotagens socken, Hilding Johansson eget förlag, 2006, LIBRIS-id 10346775
- Lofterud, Curt (1928-); Hotagen, Krokoms kommun, 1988, serie Sevärt i Krokoms kommun - 4, LIBRIS-id 887583
- Löthman, Lars (red); Föllingebygdens fasta fornlämningar - 1973 års fornminnesinventering av Föllinge, Hotagens och Laxsjö socknar, Jämtland, Föllinge hembygdsförening, 1978, serie Föllinge hembygdsförenings skriftserie - 8
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Hotagens socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Hotagens socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Bilder från Hotagens socken. Källa: Jämtlands läns museum
- Historik om Valsjöbyn och Hotagens socken
|