Bergsregementet | |
Information | |
---|---|
Officiellt namn | Bergsregementet |
Datum | 1656–1658, 1674–1719 |
Försvarsgren | Svenska armén |
Typ | Infanteriet |
Efterföljare | Bergsregementet (yngre) |
Storlek | Regemente |
Förläggningsort | Stralsund |
Befälhavare | |
Regementschef | Gustaf Grubbenhielm [a] |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga |
Bergsregementet var ett värvat infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1656–1658 och 1674–1719.[1][2]
Historia
Det äldsta bergsregementet uppsattes "godewilligen" inom bergslagen 1656 till en styrka av 1400 man i åtta kompanier. Det upplöstes efter freden i Roskilde 1658. Då kriget åter utbröt sommaren samma år, påbjöds regementets återuppsättande, men detta torde inte blivit verklighet före freden i Köpenhamn 1660, och regementet fullständigt upplöstes. Vid krigsutbrottet 1674 påbjöds uppsättandet av ett nytt bergsregemente på 1200 man i tolv kompanier. Under namn av Drottningens livregemente till fot och efter 1693 Malmö regemente var det förlagt först i Malmö, sedan i Stralsund, vid vars uppgivande det till största delen gick förlorat; återstående manskap insattes i det yngre Bergsregementet.[2]
Det äldre bergsregementet hade sin föregångare i den under Karl IX och möjligen tidigare, förekommande "bergsfanan" (rytteri) och "bergsfänickan" (fotfolk), av vilka den förra uppsattes av bergsmännen i Stora Kopparberget mot befrielse från utskrivning; den senare uppsattes 1611, förmodligen av Nora och Linde bergslag, samt förstärktes till 300 man.
Förbandschefer
- 1674–1691: Reinhold Modée
- 1691–1693: David Makeléer
- 1693–1709: Axel Faltzburg
- 1709–1714: Lennart Ribbing
- 1714–1719: Gustaf Grubbenhielm
Källor
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5
Noter
- ^ Kjellander (2003), s. 249
- ^ [a b] Bergsregemente i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
Anmärkningar
- ^ Grubbenhielm blev sista chefen för regementet.
|