 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Vladimir-Suzdal | ||||
| Владимиро-Су́здальское кня́жество Vladimiro-Suzdal'skoye knyazhestvo (Fornöstslaviska) | ||||
| ||||
|
Vapen | ||||
.png) | ||||
| Huvudstad | Vladimir | |||
| Språk | Fornöstslaviska | |||
| Religion | Rysk-ortodox kristendom | |||
| Statsskick | Furstendöme | |||
| Sista storhertig | Alexander av Suzdal | |||
| Bildades | 1157 | |||
| – bildades ur | Kievrus | |||
| Upphörde | 1331 | |||
| – uppgick i | Moskvariket | |||
| Idag del av |  Ryssland
| |||
Vladimir-Suzdal var ett medeltida östslaviskt furstendöme i området mellan Volga, Oka och Norra Dvina. Det efterträdde Kievriket som den mäktigaste östslaviska staten under slutet av 1100-talet och bestod fram till sent 1300-tal. Riket låg till grund för det senare Storfurstendömet Moskva. Storfurstetiteln inrättades 1168 av Andrej Bogoljubskij, som även intog och plundrade Kiev. Storfurstendömet drabbades hårt av den mongoliska invasionen; Vladimir brändes ner 1238 och riket splittrades i elva mindre furstendömen. Rikets historiska centrum låg i städerna Rostov, Suzdal, Jaroslavl, Belozersk och Vladimir. Grundandet av städerna Pereslavl, Kostroma, Dmitrov, Moskva, Jurijev-Polskij, Uglitj och Tver tillskrivs fursten Jurij Dolgorukij.