Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Viktor Frankl
Född	26 mars 1905[1][2][3] Wien[4]
Död	2 september 1997[1][2][3] (92 år) Wien
Begravd	gamla judiska avdelningen vid Zentralfriedhof Wien
Andra namn	Gabriel Lion
Medborgare i	Österrike
Utbildad vid	Wiens universitet
Sysselsättning	Psykoterapeut, existentiell terapeut, författare, kirurg, pilot, neurolog, psykiater, professor, psykolog, universitetslärare[5]
Arbetsgivare	Wiens universitet
Noterbara verk	Livet måste ha mening
Maka	Tilly Grosser
Utmärkelser
Wiens pris för vetenskap (1970) Österrikes hederskors för vetenskap och konst (1981) Oskar Pfister Award (1985) Ehrenpreis des österreichischen Buchhandels für Toleranz in Denken und Handeln (1991) Masarykuniversitetets guldmedalj (1994)[6] Hedersmedborgare i Wien (1995) Hedersdoktor vid Brasílias universitet Hedersdoktor vid Karlsuniversitetet Hedersdoktor vid katolska universitetet i Lublin Wiens hedersring Hedersdoktor vid Wiens universitet[7] Hedersdoktor vid Salzburgs universitet Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset med stjärna Kardinal Innitzer-priset
Redigera Wikidata

Viktor Emil Frankl, född 26 mars 1905 i Wien, död 2 september 1997 i Wien, var en österrikisk neurolog och psykiatriker.

Frankl växte upp i Wien. Han sägs ha varit en mycket duktig student och akademiker och blev tidigt intresserad av psykiatri och psykologi. Som 16-åring började han att korrespondera med Sigmund Freud och vid ett tillfälle sände han honom ett av sina verk. År 1930 avlade han sin examen i medicin från universitetet i Wien och sattes att leda arbetet på sjukhusets avdelning för kvinnliga suicidala patienter. När tyskarna sedermera tog kontroll över Österrike, åtta år senare, satte nazisterna Frankl som chef för Rothschsjukhuset.

År 1942 gifte sig Frankl med sin första hustru, Tilly Grosser. Nio månader senare deporterades Frankl, hans hustru och hans föräldrar till Theresienstadt nära Prag. Frankl överlevde fyra koncentrationsläger inklusive Auschwitz i Polen mellan 1942 och 1945.

Under sin tid i koncentrationslägret förlorade han sin familj och hustru. Frankl hade gömda anteckningar under större delen av vistelsen; anteckningar som handlade om hans funderingar kring de olika överlevnadsmekanismer och psykologiska strategier som fångarna använde sig av.

Manuskriptet och tankarna från den tiden blev sedermera till logoterapin, en form av existentiell analys inom den humanistiska psykologin; en terapiform som Viktor Frankl är upphovsman till.

Logoterapi är den tredje Wienskolan i psykoterapi. Den första skolan är Sigmund Freuds psykoanalys, och den andra skolan är Alfred Adlers individuella psykologi. Frankl var elev av dessa traditioner innan hans tid i koncentrationslägren och han publicerade artiklar i Freuds och Adlers tidskrifter.

Frankls mest kända bok är Livet måste ha mening.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Viktor Frankl, 14 juni 2012.

• Viktor and I, the Film 2011
• Viktor Frankl-institutet, Wien
• Viktor Frankl-institutet för Logoterapi
• Viktor Frankls grav på Find a Grave