| V945 Centauri | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kentauren |
| Rektascension | 12t 57m 04,35244 s[1] |
| Deklination | -51° 11′ 55,5058 ″[1] |
| Skenbar magnitud () | 5,163[1] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | B7 V + B8.5 V + B[2] |
| B–V | -0,06[3] |
| Variabeltyp | Ellipsoidisk variabel[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +14,55 ± 1,6[2] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -30,068 ± 0,092[4] mas/år Dek.: -15,526 ± 0,088[4] mas/år |
| Avstånd | 370 ± 10 lå (113 ± 3 pc) |
| Absolut magnitud () | -0,10[3] |
| Detaljer | |
| Massa | 3,32 ± 0,51[2] M☉ |
| Radie | 2,09 ± 0,12[2] R☉ |
| Luminositet | 111 ± 21[2] L☉ |
| Temperatur | 13 000[2] K |
| Andra beteckningar | |
| H Centauri, HD 112409, CD-50 7394, CPD-50 5596, GSC 08258-01469, HIC 63210, HIP 63210, HR 4913, IRAS 12541-5055, 2MASS J12570433-5111555, PPM 341451, SAO 240407, TD1 16559, TYC 8258-1469-1, uvby98 100112409, V* V945 Centauri, Gaia DR2 6081364732673284864, Gaia DR3 6081364732673284864[4] | |
V945 Centauri eller H Centauri, är en möjlig trippelstjärna i mellersta delen av stjärnbilden Kentauren. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud av ca 5,16[1] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning på ca 7,8 mas,[4] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 370 ljusår (ca 113 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 15 km/s.[2] Stjärnan ingår i undergruppen Nedre Centaurus-Crux av Scorpius–Centaurus association.[5]
Egenskaper
Primärstjärnan V945 Centauri A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B7 V.[2] Den har en massa som är ca 3,3[2] solmassor, en radie som är ca 2,1[2] solradier och har ca 110 gånger solens utstrålning av energi[2] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 13 000 K.[2]
Konstellationen är en dubbelsidig spektroskopisk dubbelstjärna bildad av två huvudseriestjärnor. De befinner sig i en snäv (men fristående) cirkulär bana med en omloppsperiod på 0,6496 dygn och en separation av 5,63 solradier. Observerat vid en lutning på 24 ° är systemet en ellipsoidisk variabel vars skenbara visuella magnitud varierar från 5,14 till 5,17 under en omloppsperiod när stjärnans synliga ytarea förändras. FöljeslagarenV945 Centauri B är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B8.5 V.[2] Den har en massa som är ca 2,4[2] solmassor, en radie som är ca 1,7[2] solradier och har ca 37 gånger solens utstrålning av energi[2] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 10 700 K.[2]
Systemets spektrum innehåller en tredje uppsättning spektrallinjer som troligen kommer från en tredje stjärna, också den av spektral typ B.[2]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, H Centauri, 6 maj 2022..
Noter
- ^ [a b c d] *"* H Cen". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2014-05-14.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Harmanec, P.; Aerts, C.; Prša, A.; Verhoelst, T.; Kolenberg, K. (September 2010). "V945 Centauri = HD 112409: a bright hot short-period binary in a triple system?" (PDF). Astronomy and Astrophysics. 520: A73, 11 pp. Bibcode:2010A&A...520A..73H. doi:10.1051/0004-6361/201014096.
- ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/63210/hcentauri. Hämtad 2023-01-07.
- ^ [a b c d] H Cen (unistra.fr). Hämtad 2023-01-07.
- ^ Chen, Christine H.; Pecaut, Mark; Mamajek, Eric E.; Su, Kate Y. L.; Bitner, Martin (September 2012). "A Spitzer MIPS Study of 2.5-2.0 M ⊙ Stars in Scorpius–Centaurus". The Astrophysical Journal. 756 (2): article 133, 24 pp. arXiv:1207.3415. Bibcode:2012ApJ...756..133C. doi:10.1088/0004-637X/756/2/133. S2CID 119278056.
- ^ "MAST: Barbara A. Mikulski Archive for Space Telescopes". Space Telescope Science Institute. Hämtad 8 december 2021.
