Väneko är en svensk koras med ursprung ur gamla svenska lantraser. Vänekon är därför definierad som en så kallad allmogeko,[1] tillsammans med bohuskulla och ringamålako. Väneko anses som en rest av den behornade, sydsvenska allmogekon, som inkluderar nu utdöda raser som smålandsko och gotlandsko.[2]
Vänekon härstammar från Tore Torssons besättning i Ulfvered i Väne-Ryr socken i Västra Götaland.[1] Där upptäcktes de i början av 1990-talet i en besättning, som inte var korsad med moderna koraser.[3] I den upptäckta besättningen fanns 23 kor och 6 tjurar. I januari 2007 var antalet registrerade vänekor 48 tjurar och 167 kor. De flesta finns i Götaland, men det finns också besättningar i Svealand. Det finns en upprättad stambok för vänekor.
Vänekon är behornad. Den finns i flera färgvarianter, inklusive som röd eller svart, med olika färg på vänster- och höger sida, eller som enfärgad.[1] Vikten för vuxna kor är 400–500[1] kilogram. De betraktas som lättskötta och bra på att finna mat. Vänekon brukas primärt som diko, och därför är den genomsnittliga mjölkproduktionen okänd.
Referenser
- Denna artikel är baserad på artikeln Väneko på norskspråkiga Wikipedia (bokmål).
Noter
- ^ [a b c d] ”väneko - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4neko. Läst 3 november 2020.
- ^ Västgötabonden hade kon som alla trodde var utdöd i Land den 13 augusti 2020
- ^ Karlsson, Petter (13 augusti 2020). ”Västgötabonden hade Vänekon – som alla trodde var utdöd! | Land.se”. Land. https://www.land.se/landkoll/vastgotabonden-tore-hade-utdoda-vanekon/. Läst 23 augusti 2020.
Externa länkar
- Väneko, bilder och information från Föreningen allmogekon.
|