Upplandsmuseet | |
Akademikvarnen från östra sidan ån 2012. | |
Information | |
---|---|
Typ av museum | Länsmuseum |
Plats | Uppsala |
Etablerat | 1909 |
Besökare per år | 110 128 (2017)[1] |
Museichef | Stefan Lundblad |
Webbplats | |
upplandsmuseet.se/ |
Upplandsmuseet är länsmuseum för Uppsala län. Museet är inrymt i Akademikvarnen från 1760-talet, belägen på Kvarnholmen i Fyrisån i centrala Uppsala.
I Akademikvarnen visas utställningar om Upplands historia såväl som om dagsaktuella frågor och till dessa är en omfattande programverksamhet samt en pedagogisk verksamhet kopplad. Till Upplandsmuseet hör filialerna Disagården i Gamla Uppsala, Gamla Uppsala museum och professorshemmet i Walmstedtska gården på Sysslomansgatan 1 i Uppsala. Museet bedriver också en omfattande forsknings- och undersökningsverksamhet. I Upplandsmuseets samlingar ingår idag närmare 800 000 föremål, varav 600 000 är arkeologiska fynd. I fotosamlingarna ingår drygt 1,5 miljoner fotografiska bildbärare med bilder från 1860-talet ända till idag.
Historik
[redigera | redigera wikitext]En av huvudmännen i Stiftelsen Upplandsmuseet är Upplands fornminnesförening vars verksamhet är upphovet till museet och dess samlingar. År 1907 tog redaktören på Upsala Nya Tidning, Axel Johansson, initiativet till bildandet av Upplands kulturhistoriska museum och en museikommitté tillsattes. År 1909 togs det slutgiltiga beslutet och den första styrelsen bildades. I september samma år påbörjades föremålsinsamlingen. Tack vare ordföranden landssekreterare Knut Hamiltons goda kontakter med landshövding Hjalmar Hammarskjöld fick museet sina första lokaler på Uppsala slott.
År 1922 deponerades museets samlingar hos Uppsala universitets Museet för nordiska fornsaker i Gustavianum. Flytten medförde att allmänheten fick större kännedom om Upplandsmuseet och gåvorna till föremålssamlingen blev fler. Upplands fornminnesförening köpte också in fotografisamlingar – 1929 köpte man Henri Ostis unika samling med cirka 16 000 glasnegativ från hans änka Emma Osti.
På 1930-talet var insamlingen av allmogeföremål särskilt intensiv, tack vare museets förste intendent Nils Ålenius. Han anlitade uppköpare som köpte in mangelbräden, ostformar, lokor, selbågar, skåp och andra möbler från bondgårdar i Uppland.
År 1939 inrättade Upplands fornminnesförening en landsantikvarietjänst. Det blev Nils Sundquist som fick tjänsten, vars viktigaste arbetsuppgift var ansvaret för kulturminnesvården i Uppland. Han tog också initiativet till Årsboken Uppland, som föreningen började ge ut 1940. År 1951 blev landsantikvarien även föreståndare för Upplandsmuseet.
Upplandsmuseet hade ända sedan starten haft stora lokalproblem, dessa intensifierades när man var tvungen att lämna Gustavianum 1946. Därmed var Upplandsmuseet utan utställningslokaler under ett stort antal år. Uppsala stad och Uppsala läns landsting satte till flera museikommittéer vars uppgift var att lösa lokalfrågan och säkra museets verksamhet. År 1956 togs det slutgiltiga förslaget fram om att Upplandsmuseet skulle placeras i den vid den tiden mycket nedgångna Akademikvarnen. År 1958 var kvarnen färdigrestaurerad och man kunde påbörja bygget av utställningarna. I april 1959 bildades Stiftelsen Upplandsmuseet och den 13 juni samma år kunde äntligen Upplandsmuseet i Akademikvarnen invigas.
År 1970 övertog Upplandsmuseet friluftsmuseet Disagården från Disastiftelsen. År 1972 kunde man flytta större delen av museets samlingar från olika vinds- och källarlokaler i Uppsala till ett före detta sädesmagasin i kvarteret Sleipner vid Dragarbrunnsgatan i Uppsala. År 1993 frånträdde Uppsala kommun som huvudman i stiftelsen. Uppsala läns landsting (sedermera Region Uppsala) har sedan dess huvudansvaret för Upplandsmuseet tillsammans med Upplands fornminnesförening. År 2001 flyttades alla museets samlingar till ett nytt och modernt föremålsmagasin i Morgongåva. År 2022 övertog Upplandsmuseet även Gamla Uppsala museum från Riksantikvarieämbetet.[2]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Nils Sundquist: Upplandsmuseet. Provins- och stadsmuseet i Uppsala, dess tillkomst, utveckling och slutliga ordnande. Årsboken Uppland 1959
- Barbro Björnemalm: Samla på Uppland - de första 50 åren. Årsboken Uppland 2009, sid 21 ff
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Riksförbundet Sveriges museer (11 januari 2018). ”Svenska museibesök i topp”. Pressmeddelande. Läst 28 januari 2018. Arkiverad från originalet den 29 januari 2018.
- ^ ”Gamla Uppsala museum överlämnat till Region Uppsala”. regionuppsala.se. https://regionuppsala.se/politik-och-paverkan/pressrum/2022/mars/gamla-uppsala-museum-overlamnat-till-region-uppsala/. Läst 13 april 2023.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Sundquist, Nils (1959). Upplandsmuseet : provins- och stadsmuseet i Uppsala, dess tillkomst, utveckling och slutliga ordnande. Uppsala. Libris 10246852
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Upplandsmuseets webbplats
- Upplandsmuseet på Digitalt Museum
- Bilder på Akademikvarnen
- Länsstyrelsen i Uppsala län: byggnadsminnet Akademikvarnen
|