| Tysklands förbundsdagspresident | |
 Förbundsdagens logotyp | |
| Tysklands förbundsdag | |
| Säte | Riksdagshuset i Berlin |
|---|---|
| Utses av | Tysklands förbundsdag |
| Förste innehavare | Erich Köhler |
| Inrättat | 1949 |
| Webbplats | www.bundestag.de |
Tysklands förbundsdagspresident (formellt Tyska förbundsdagens president, tyska: Präsident des Deutschen Bundestages, även benämnd Präsident des Bundestages[1] eller Bundestagspräsident[2][3]) är talman i Förbundsrepubliken Tysklands lagstiftande församling, Förbundsdagen (Bundestag). Nuvarande förbundsdagspresident är SPD-politikern Bärbel Bas.
Ämbetet är det nästa högsta statliga ämbetet efter förbundspresidenten.[3] Därmed står förbundsdagspresidenten högre i den diplomatiska formella rangordningen än förbundskanslern, Förbundsrådets ordförande och Förbundsförfattningsdomstolens ordförande.
Förbundsdagspresidenten är samtidigt Förbundsförsamlingens ordförande när den sammanträder för förbundspresidentvalet.
Val
Förbundsdagspresidenten väljs bland förbundsdagsledamöterna under det konstituerande mötet efter val till förbundsdagen. Vid det konstituerande mötet leds mötet av den mest seniora ledamoten (ålderspresidenten). Sedan Weimarrepubliken är praxis att talmannen väljs från den största enskilda partigruppen, och samtliga förbundsdagspresidenter sedan förbundsrepublikens grundande har därför tillhört partiunionen CDU/CSU eller mer sällan SPD.
Uppgifter
Förbundsdagspresidentens viktigaste uppgift är att leda förbundsdagens sammanträden från podiet i plenisalen. Som representant för förbundsdagen är förbundsdagspresidenten mottagare av alla motioner, utkast till lagar och dokument som riktas till förbundsdagen som politiskt organ för behandling. Förbundsdagspresidenten är också ansvarig för ordningen i förbundsdagen och assisteras av de federala polismyndigheterna vid verkställandet av polisiära insatser. Slutligen är förbundsdagspresidenten högsta chef för förbundsdagens förvaltningspersonal, och assisteras i vissa personalfrågor av hela presidiet. I övrigt regleras förbundsdagspresidentens uppgifter och rättigheter genom förbundsdagens ordningsstadgar.
Förbundstagspresidenten är även mottagare av de politiska partiernas redovisningar av partibidrag och övervakar att lagen om partidonationer följs, samt reglerar kostnadsersättning för valkampanjer.
Bilder
-
Erich Köhler talar till ledamöterna efter det första förbundsdagspresidentvalet. -
Dåv. vicepresidenten Antje Vollmar leder Förbundsdagens överläggningar (2003). -
Förbundsdagspresidentens utsikt över plenisalen i Riksdagshuset.
Befattningshavare
| Tysklands förbundsdagspresidenter[4] | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Levde | Parti | Tillträdde | Avgick | Ämbetstidens längd | |
| 1 | Erich Köhler | 1892–1958 | CDU | 7 september 1949 | 18 oktober 1950 | 1 år, 1 månad, 11 dagar |
| 2 | Hermann Ehlers | 1904–1954 | CDU | 19 oktober 1950 | 29 oktober 1954 | 4 år, 10 dagar |
| 3 | Eugen Gerstenmaier | 1906–1986 | CDU | 16 november 1954 | 31 januari 1969 | 14 år, 2 månader, 15 dagar |
| 4 | Kai-Uwe von Hassel | 1913–1997 | CDU | 5 februari 1969 | 13 december 1972 | 3 år, 10 månader, 8 dagar |
| 5 | Annemarie Renger | 1919–2008 | SPD | 13 december 1972 | 14 december 1976 | 4 år, 1 dag |
| 6 | Karl Carstens | 1914–1992 | CDU | 14 december 1976 | 31 maj 1979 | 2 år, 5 månader, 17 dagar |
| 7 | Richard Stücklen | 1916–2002 | CSU | 31 maj 1979 | 29 mars 1983 | 3 år, 9 månader, 29 dagar |
| 8 | Rainer Barzel | 1924–2006 | CDU | 29 mars 1983 | 25 oktober 1984 | 1 år, 6 månader, 26 dagar |
| 9 | Philipp Jenninger | född 1932 | CDU | 5 november 1984 | 11 november 1988 | 4 år, 6 dagar |
| 10 | Rita Süssmuth | född 1937 | CDU | 25 november 1988 | 26 oktober 1998 | 9 år, 11 månader, 1 dag |
| 11 | Wolfgang Thierse | född 1943 | SPD | 26 oktober 1998 | 18 oktober 2005 | 6 år, 11 månader, 22 dagar |
| 12 | Norbert Lammert | född 1948 | CDU | 18 oktober 2005 | 24 oktober 2017 | 12 år, 6 dagar |
| 13 | Wolfgang Schäuble | född 1942 | CDU | 24 oktober 2017 | hittills i 7 år och 12 dagar | |
Ställföreträdare
Förbundsdagen utser även ett antal ställföreträdare för förbundsdagspresidenten. Antalet är inte reglerat i lag utan regleras i förbundsdagens ordningsstadgar. Sedan 1980-talet har varje parti nominerat varsin vice förbundsdagspresident. Under vissa mandatperioder har partierna CDU/CSU och SPD fått nominera två ställföreträdare som största partier. Tillsammans med förbundsdagspresidenten utgör ställföreträdarna förbundsdagens presidium.
Medlemmar i Förbundsdagens presidium
Tabell över samtliga presidenter och vicepresidenter, ordnade efter mandatperiod och partigrupp:
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Präsident des Deutschen Bundestages, 4 augusti 2010.
Noter
- ^ Art. 39 Grundgesetz der Bundesrepublik Deutschland (GG)
- ^ ”Präsidium des Deutschen Bundestages” (HTML). Deutscher Bundestag. http://www.bundestag.de/parlament/praesidium/index.html. Läst 17 juli 2009.
- ^ [a b] ”Das Präsidium des Deutschen Bundestages” (PDF). Deutscher Bundestag. sid. 9. Arkiverad från originalet den 18 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110718204413/https://www.btg-bestellservice.de/pdf/40128700.pdf. Läst 17 juli 2009.
- ^ BLICKPUNKT BUNDESdag: Die Präsidenten des Deutschen Bundesdagars von 1949 bis 2005[död länk]