Tabellverket kallades den tidigaste befolkningsstatistiken i Sverige som inrättades 1749. Initiativtagare var Vetenskapsakademiens sekreterare Pehr Elvius.[1]
Genom inrättandet ålades alla sockenpräster att årligen, från 1752 vart 3:e år inlämna tabellsammandrag av befolkningsförhållanden som utdrag ur kyrkböckerna.[2] För bearbetande av dessa uppgifter inrättades Kommissionen över tabellverket, senare kallad Tabellkommissionen.[1]
Den ersattes senare av Statistiska beredningen och Statistiska tabellkommissionen, med uppgift att sammanställa befolkningsdata för hela riket.[3][4] Den ersattes 1858 i Sverige av Statistiska centralbyrån och i Storfurstendömet Finland av Statistikcentralen.
Referenser
- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. sid. 390
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Tabellverket)
- ^ Statistiska centralbyrån: SCB:s Historia Arkiverad 6 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.. Hämtdatum: 2011-08-13.
- ^ Svensk uppslagsbok: Statistiska tabellkommissionen. Hämtdatum: 2011-08-13.
Vidare läsning
- Arosenius, Edvard (1928). Bidrag till det svenska tabellverkets historia. Stockholm: Nord. bokh. i distr. Libris 1316882
- Hennel, Lennart (1996). ”Demografi som styrmedel : om det svenska Tabellverkets första tid”. Arv och anor / [text och bildredaktion : Kerstin Abukhanfusa] (Stockholm : Riksarkivet, 1996): sid. 119-136 : ill. Libris 2279332
- Hjelt, August Johannes (1900). Det svenska tabellverkets uppkomst, organisation och tidigare verksamhet : några minnesblad ur den svensk-finska befolkningsstatistikens historia. Helsingfors. Libris 590320. https://runeberg.org/tabellverk
- Sjöström, Olle (2002). Svensk statistikhistoria : en undanskymd kritisk tradition. Hedemora: Gidlund. Libris 8770892. ISBN 91-7844-619-8
- Sköld, Peter (2004). ”The birth of population statistics in Sweden”. The History of the family (Print) 2004(9) :1,: sid. [5]-21. 1081-602X. ISSN 1081-602X. Libris 9604504