| Land |  Sverige |
|---|---|
| Län | Dalarnas län |
| Kommun | Älvdalens kommun |
| Landskap | Dalarna |
| Socken | Särna socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 61°37′12″N 12°40′36″Ö / 61.61988°N 12.67662°Ö |
| SWEREF 99 TM | 6834034, 376812 |
  Stora Rörsjön
| |
 Karta över sjön Stora Rörsjön. | |
| Mått | |
| Areal | 1,01 km² [1] |
| Höjd | 896 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 4,43 km [2] |
| Flöden | |
| Huvudavrinningsområde | Dalälvens huvudavrinningsområde (53000) |
| Utflöde | Stora Njupån |
| VattendragsID (VDRID) | 684120-133855 |
| Status[1] | |
| Ekologisk status | .svg){kind=small} God |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) | .svg){kind=small} God |
| Miljöproblem[2] | |
| Försurning | .svg){kind=small} Ja |
| Övergödning | Nej |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
| Flödesförändringar | Nej |
| Kontinuitetsförändringar | Nej |
| Morfologiska förändringar | Nej |
| Källa | VISS (SE683834-133404) |
| Övrigt | |
| SjöID | 683834-133404 |
| ID vattenförekomst | SE683834-133404 |
| Vattenytans ID (VYID) | 683793-133408 |
| Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenhavet (SE2) |
| Natura 2000 | Fulufjället (SE0620015)[3] |
| Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 683790-133365 |
| Namn | Utloppet av Stora Rörsjön |
| Areal | 5,26 km² |
| Vattenytor | 1,09 km² |
| Sjöprocent | 20,72 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 17,13 km² |
| Biflödesordning | 4 |
| Utflöde | Stora Njupån |
| VattendragsID (VDRID) | 684120-133855 |
| Avstånd till havet | 530 km |
| Medelhöjd | 912 m ö.h. |
| Område nedströms | 683894-133341 |
| Källor | [4][5][6] |
Stora Rörsjön är en sjö i Älvdalens kommun i Dalarna och ingår i Dalälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,01 kvadratkilometer och ligger 896 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Stora Njupån. Vid provfiske har elritsa och röding fångats i sjön.[7]
Delavrinningsområde
Stora Rörsjön ingår i det delavrinningsområde (683790-133365) som SMHI kallar för Utloppet av Stora Rörsjön. Medelhöjden är 912 meter över havet och ytan är 5,26 kvadratkilometer. Räknas de 3 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 17,13 kvadratkilometer. Stora Njupån som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 4, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 4 vattendrag innan det når havet efter 530 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av kalfjäll (70 procent). Avrinningsområdet har 1,09 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 20,6 procent.[5]
Se även
Källor
- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar
- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Stora Rörsjön på VISS
 |
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |