| Stig Hillén | ||||
 | ||||
| Personlig information | ||||
|---|---|---|---|---|
| Fullständigt namn | Stig Olof Hillén | |||
| Födelsedatum | 4 januari 1921 | |||
| Födelseort | Örgryte församling, Göteborg, Sverige | |||
| Dödsdatum | 3 januari 2001 (79 år) | |||
| Dödsort | Tuve församling, Göteborg, Sverige | |||
| Seniorlag* | ||||
| ||||
| * Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna. | ||||
Stig Olof Hillén, född 4 januari 1921 i Örgryte församling,[1] död 3 januari 2001 i Tuve församling,[2] var en svensk fotbolls- och handbollsspelare. Han representerade Gais i fotbollsallsvenskan och Göteborgs BIS i handbollsallsvenskan, och var brorson till den tidigare Gaisprofilen Fritjof Hillén.
Biografi
Fotbollskarriär
Som fotbollsspelare debuterade Hillén för Gais A-lag säsongen 1939/1940, då flera spelare var borta på grund av inkallelser i militären efter andra världskrigets utbrott. Han spelade fyra matcher för föreningen i division II västra 1939/1940 och två matcher 1940/1941, men stod sedan utanför A-laget sedan man gått upp i allsvenskan 1941/1942, och gjorde bara en allsvensk match 1942/1943. Säsongen 1943/1944 blev hans bästa för Gais, då han spelade 14 allsvenska matcher och gjorde 3 mål. Säsongen 1944/1945 blev det 9 allsvenska matcher och 4 mål, och 1945/1946 8 matcher och 1 mål.[3] Sammanlagt spelade han 38 seriematcher för klubben (8 mål).[4]
Handbollskarriär
Parallellt med fotbollskarriären spelade Hillén handboll för Göteborgs BIS, dit han värvades inför säsongen 1943/1944, då GBIS spelade i allsvenskan.[5] Han togs ut som reserv i pressens lag mot det svenska landslaget till en match den 6 januari 1944.[6] Han spelade även i Gais Handboll, där han senare också verkade som lagledare.[7]
Spelstil
Både som fotbollsspelare och som handbollsspelare ansågs Hillén vara något vek, men han vägde upp det med god teknik[8][9] och genom att vara illistig "som kanske bara en göteborgare kan bli".[9]
Familj
Hillén var son till möbelsnickaren Fredrik Olof Hillén och Greta Elisabet Gyring,[1] samt brorson till den tidigare gaisaren och landslagsmannen Fritjof Hillén.
Källor
Tryckta källor
- Jönsson Mats, Lindberg Håkan, red (1994). Makrillar, kval & gröna raketer. Göteborg: Tjärpapp. Libris 7449967. ISBN 916302523X
Noter
- ^ [a b] ”Utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker 1860-1949, Örgryte församling”. Riksarkivet. 30 oktober 1921. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0032195_00918.
- ^ Sveriges dödbok 1901–2013, Sveriges släktforskarförbund.
- ^ Jönsson/Lindberg, s. 312–313.
- ^ Jönsson/Lindberg, s. 294.
- ^ ”Strandmark i GBIS”. Dagens Nyheter. 16 oktober 1943. https://arkivet.dn.se/tidning/1943-10-16/281/17.
- ^ ”Presslaget klart till Mässhallen”. Dagens Nyheter. 22 december 1943. https://arkivet.dn.se/tidning/1943-12-22/11161-348/16.
- ^ Jönsson/Lindberg, s. 240–241.
- ^ ”Ommöblerade Gais 2–2 mot Degerfors.”. Dagens Nyheter. 25 oktober 1943. https://arkivet.dn.se/tidning/1943-10-25/290/16.
- ^ [a b] ”Hellas mot GBIS i Eriksdal.”. Dagens Nyheter. 17 december 1943. https://arkivet.dn.se/tidning/1943-12-17/11161-343/25.