| Skellefteå Sankt Olovs församling Församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Skellefteå kommun |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Luleå stift |
| Pastorat | Skellefteå pastorat[1] |
| Bildad | 1 maj 1913 |
| av del av | Skellefteå landsförsamling |
| Utbrutet | Skellefteå Sankt Örjans församling (1961) |
| Medlemmar | 14 742 (71 %) ()[2] |
| Folkmängd | 20 874 ()[2] |
| Upphov till | Skellefteå Sankt Olovs distrikt |
| Karta | |
 i Västerbottens län.  Skellefteå Sankt Olovs församlings läge i Västerbottens län. | |
| Koordinat | 64°45′00″N 20°57′50″Ö / 64.7501°N 20.9638°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 248201 (–) |
| Pastoratskod | 110401 |
| Kyrkoarkiv | SE/HLA/1010175 (–) |
| Webbplats | Församlingens webbplats |
| Redigera Wikidata | |
Skellefteå Sankt Olovs församling är en församling i Skellefte kontrakt i Luleå stift. Församlingen ligger i Skellefteå kommun i Västerbottens län. Ingår från 1 januari 2014 i Skellefteå pastorat.
Administrativ historik
Församlingen bildades 1 maj 1913 genom utbrytning ur Skellefteå landsförsamling under namnet Skellefteå stadsförsamling, som namnändrades till det nuvarande skedde 1961 samtidigt som Skellefteå Sankt Örjans församling bröts ut.
Från 1 januari 1937 till 1 januari 1961 var församlingen uppdelad i två kyrkobokföringsdistrikt: Skelleftehamn (248202) och Skellefteå (248201).
Pastorat
- 1 maj 1913 till 1 januari 1961: Eget pastorat.
- 1 januari 1961 till 1 januari 1962: Moderförsamling i pastoratet Skellefteå Sankt Olov och Skellefteå Sankt Örjan.
- 1 januari 1962 till 1 januari 2014: Eget pastorat.[3]
- Från 1 januari 2014: Församlingen ingår i Skellefteå pastorat.[4]
Areal
Skellefteå Sankt Olovs församling omfattade den 1 november 1975 (enligt indelningen 1 januari 1976) en areal av 71,3 kvadratkilometer, varav 70,5 kvadratkilometer land.[5]
Kyrkor och kyrkogårdar
- Sankt Olovs kyrka från 1927
- Morö Backe kyrka från 1979
- Bergsbykyrkan
- Alhemskyrkan från 1960
I församlingen finns två kyrkogårdar, Sunnanå kyrkogård som anlades 1915 och Alhems kyrkogård.[6]
Se även
Källor
- ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, SCB, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 48. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Kyrkogårdar i Sankt Olovs församling”. www.svenskakyrkan.se. 22 februari 2022. https://www.svenskakyrkan.se/skelleftea/kyrkogardar-i-sankt-olovs-forsamling. Läst 6 augusti 2023.
Externa länkar
| |||||||||||||||||||
