| Signe Hammarsten-Jansson | |
 | |
| Född | 1 juni 1882[1][2][3] Hannäs församling[2], Sverige |
|---|---|
| Död | 6 juli 1970[4][2] (88 år) Borgå[2], Finland |
| Begravd | Sandudds begravningsplats |
| Medborgare i | Sverige och Finland |
| Sysselsättning | Illustratör |
| Make | Viktor Jansson (g. 1913–)[2] |
| Barn | Tove Jansson (f. 1914)[5] Per Olov Jansson (f. 1920) Lars Jansson (f. 1926) |
| Föräldrar | Fredrik Hammarsten[2] |
| Släktingar | Einar Hammarsten (syskon)[6] |
| Redigera Wikidata | |
Signe Hammarsten-Jansson, född Hammarsten 1 juni 1882 i Hannäs, död 6 juli 1970 i Borgå, var en svensk tecknare, från 1913 verksam i Finland.
Verksamhet
Signe Hammarsten-Jansson utförde sitt livsverk vid Finlands Banks sedeltryckeri, men verkade även som illustratör och skämttecknare, bland annat i den satiriska tidskriften Garm. Hon formgav sammanlagt 173 finländska frimärken, men även sedlar och obligationsbrev. Som karikatyrtecknare använde hon signaturen "Ham".
Hammarsten-Jansson både skrev och illustrerade barnböcker. År 1923 utkom Prinsessan som inte kunde skratta på Schildts.[7] Hon illustrerade även Lisa Cawéns Lille Jan och stjärnornas prinsessa (Schildts, 1925). Tillsammans med dottern Tove Jansson illustrerade hon Elisa Teiskolas, även känd som Ella Pippings, Minä (Jag) (Söderströms samt Otava, 1937)[8].
Under sin tid som teckningslärare vid Wallinska skolan i Stockholm var hon med om att starta svensk flickscouting. När Wallinska skolans scoutförening grundades hösten 1911 var hon en av dess tre ursprungliga scoutledare.
Familj
Signe Hammarsten-Jansson var dotter till kyrkoherde Fredrik Hammarsten i Stockholm, brorsdotter till Olof Hammarsten och syster till Einar Hammarsten.
Hon mötte den finländske skulptören Viktor Jansson vid en studieresa till Paris 1910. De gifte sig 1913 och bodde ett år i Paris, innan de flyttade till Finland 1915. Paret fick barnen Tove Jansson, Lars Jansson och Per Olov Jansson.
Källor
- Kruskopf, Erik: Boken om Ham. 1994, ISBN 951-50-0675-9
Noter
- ^ Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00094018, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Biografiskt lexikon för Finland: 8118, läst: 27 april 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Hannäs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker. Huvudserien, SE/VALA/00125/C I/5 (1868-1883), bildid: A0008677_00077, sida 147, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 27 april 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Finska konstnärsgillets konstnärsmatrikel.[källa från Wikidata]
- ^ Salvaje y de espíritu libre, Tove Jansson, la finlandesa más leída y querida fuera de su tierra (på spanska), 3 december 2023, läs online, läst: 22 oktober 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Svenska Dagbladet, 19 februari 1968, s. 13 .[källa från Wikidata]
- ^ ”Prinsessan som inte kunde skratta – Lastenkirjainstituutti” (på finska). https://lastenkirjainstituutti.fi/teos/prinsessan-som-inte-kunde-skratta. Läst 25 november 2024.
- ^ ”Jag – Lastenkirjainstituutti” (på finska). https://lastenkirjainstituutti.fi/teos/jag. Läst 25 november 2024.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Signe Hammarsten-Jansson.- ”Signe Hammarsten-Jansson”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-5406-1416928958012
| ||||||||||||||||
|