Rapcore | |
Stilursprung | Raprock, punkrock, hiphop, hardcorepunk |
---|---|
Kulturellt ursprung | Mitten till slutet av 1980-talet, USA |
Instrument | Sång - Elgitarr - Elbas - Trummor - Turntables - Sampler - Keyboard |
Popularitet | Underground under 1980-talet, fick mycket konventionell framgång i mitten av 90-talet. |
Relaterat Rapmetal, crunkcore |
Rapcore (även kallad punkrap eller rappunk) är en undergenre till raprock som kombinerar inslag av hiphop med punkrock och hardcorepunk.[1][2][3][4][5]
Historik
Rapcore har sitt ursprung i raprock, en genre som blandar hiphop med rock.[1][2] Beastie Boys, tidigare en hardcorepunk-grupp, bytte stil och började experimentera med hiphop. Deras debutalbum, Licensed to Ill, innehöll till stor del ett rockbaserat sound.[6] Biohazard anses ha haft stor inverkan på genrens utveckling.[7] Det Huntington Beach-baserade punkbandet Hed PE framför en blandning av olika musikstilar som sträcker sig emellan hiphop och reggae till punkrock, hardcorepunk och heavy metal.[8] Trots att de anses spela inom rapcore-genren,[9] kallar de själva sin musik för "G-punk".[10][11] Kottonmouth Kings utför en stil som de kallar "psykedelisk hiphop-punkrock."[12]
Bland den första vågen av band att få konventionell framgång fanns grupper såsom 311,[13] Bloodhound Gang,[1] Limp Bizkit,[14] Steriogram och Suicidal Tendencies.[15] Under 2008 nådde rapcore-bandet Hollywood Undead stora framgångar med deras debutalbum Swan Songs.[16]
Trots att raprockens genrers popularitet tros vara på tillbakagång,[17] tror vissa att rapcore kan återfå popularitet i och med att yngre fans upptäcker band inom genren.[18] Drew Simollardes från rapcorebandet Reveille berättade "Det känns som att det på senaste tiden har blivit mer lämpligt. Folk är trötta på mycket av det som finns därute just nu."[18]
Noterbara grupper
- the rokin boyes
- Clawfinger
- Beastie Boys
- Bloodhound Gang
- Downset
- Hed PE
- Limp Bizkit
- Public Enemy
- Hollywood Undead
- Phunk Junkeez
- Waka Flocka Flame
- Hyro Da Hero
- Zebrahead
- Chronic Future
Referenser
- ^ [a b c] Ambrose, Joe (2001). ”Moshing - An Introduction”. The Violent World of Moshpit Culture. Omnibus Press. sid. 5. ISBN 0-7119-8744-0
- ^ [a b] McIver, Joel (2002). ”The Shock of the New”. Nu-Metal: The Next Generation of Rock & Punk. Omnibus Press. sid. 10. ISBN 0-7119-9209-6
- ^ Dent, Susie (2003). The Language Report. Oxford University Press. sid. 43. ISBN 0-19-860860-8
- ^ Signorelli, Luca, red. ”Stuck Mojo” (på italian). Metallus. Il libro dell'Heavy Metal. Giunti Editore Firenze. sid. 173. ISBN 88-09-02230-0
- ^ Bush, John (2002). ”Limp Bizkit”. All Music Guide to Rock. Hal Leonard Corporation. sid. 656. ISBN 0-87930-653-X. ”One of the most energetic groups in the fusion of metal, punk and hip-hop sometimes known as rapcore”.
- ^ Erlewine, Stephen Thomas. ”Review of Licensed to Ill”. Allmusic. https://www.allmusic.com/album/licensed-to-ill-mw0000649870. Läst 31 december 2008.
- ^ ”Biohazard stays on top of the hard-core underground”. The News-Sentinel. 15 november 2001. http://nl.newsbank.com/nl-search/we/Archives?p_product=FW&s_site=fortwayne&p_multi=FW&p_theme=realcities&p_action=search&p_maxdocs=200&p_topdoc=1&p_text_direct-0=0EFD12C52A462E54&p_field_direct-0=document_id&p_perpage=10&p_sort=YMD_date:D&s_trackval=GooglePM. Läst 31 december 2008.
- ^ Sculley, Alan (28 augusti 2008). ”(Hed) p.e. wants (no) interference”. Naperville, Illinois: The Wichita Eagle. http://www.kansas.com/entertainment/story/509949.html. Läst 23 augusti 2008. [död länk]
- ^ ”(hed) PE-style”. Idaho Statesman. 13 juli 2007. http://nl.newsbank.com/nl-search/we/Archives?p_product=IDSB&s_site=idahostatesman&p_multi=IDSB&p_theme=gannett&p_action=search&p_maxdocs=200&p_topdoc=1&p_text_direct-0=11A65BEF0F062160&p_field_direct-0=document_id&p_perpage=10&p_sort=YMD_date:D&s_trackval=GooglePM. Läst 31 december 2008.
- ^ Scire, Dawn (14 mars 2003). ”(hed) p.e.'s frontman touches down.”. Sarasota Herald-Tribune (Sarasota, Florida). http://www.accessmylibrary.com/coms2/summary_0286-22696815_ITM. Läst 23 augusti 2008.
- ^ Owen, Arrissia (25 november 1999). ”Not So Hed, Not so (pe)”. OC Weekly. http://www.ocweekly.com/1999-11-25/features/not-so-hed-not-so-pe/1. Läst 23 augusti 2008.
- ^ Ankeny, Jason. ”Biography for Kottonmouth Kings”. Allmusic. https://www.allmusic.com/artist/kottonmouth-kings-mn0000104548/biography. Läst 4 augusti 2008.
- ^ Armstrong, Sara (22 oktober 1999). ”CD Review: 311's Soundsystem”. University Wire. http://www.highbeam.com/doc/1P1-23796069.html. Läst 31 december 2008.[död länk]
- ^ Erlewine, Stephen Thomas. ”Three Dollar Bill Y'All - Limp Bizkit”. Allmusic. http://www.allmusic.com/album/three-dollar-bill-yall-mw0000051532. Läst 8 mars 2012. ”Limp Bizkit quickly rose to the top of the alt-metal subgenre known as 'rapcore'.”
- ^ Newquist, H. P; Maloof, Rich (2004). ”Introduction”. The New Metal Masters. Backbeat Books. sid. 6. ISBN 0-87930-804-4
- ^ Wynn, Ron (10 december 2008). ”Rapcore ensemble enjoy success after long wait”. The City Paper. Arkiverad från originalet den 29 juni 2012. https://archive.today/20120629055422/http://www.nashvillecitypaper.com/news.php?viewStory=64676. Läst 31 december 2008.
- ^ Grierson, Tim. ”What Is Rap-Rock: A Brief History of Rap-Rock”. About.com. Arkiverad från originalet den 29 december 2016. https://web.archive.org/web/20161229171929/http://rock.about.com/od/rockmusic101/a/raprock.htm. Läst 31 december 2008.
- ^ [a b] Wedge, Dave (24 december 2008). ”Reveille answers wake-up call”. Boston Herald. Arkiverad från originalet den 1 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090201054713/http://news.bostonherald.com/entertainment/music/general/view/2008_12_24_Reveille_answers_wake-up_call/srvc%3Dhome%26position%3Dalso. Läst 31 december 2008.
|