Pontinska villan var en byggnad på Kaptensudden på Södra Djurgården i Stockholm. Villan uppfördes på 1730-talet och revs inför Allmänna konst- och industriutställningen 1897.
Historik
[redigera | redigera wikitext]
Ursprungligen låg här ett kruthus. Efter 1736 fick Djurgårdsinspektorn Stenberg fritt förfoga över detta område, även kallat Kaptensudden. I gengäld fick han övervaka och underhålla gamla Djurgårdsbron som vid den tiden låg lite längre österut än dagens. Vid brons södra brofäste där vägen mot Djurgården tog en tvär sväng mot sydost lät Stenberg uppföra ett stort putsat stenhus i två våningar. På udden framför huset fanns en vacker trädgård.
År 1773 såldes villan till köpmannen Carl Gottfried Küsel som även ägde Villa Alnäs och Sirishov och var delägare i Djurgårdsvarvet samt tillhörde Skeppsbroadeln. 1776 sålde Küsels sterbhus både villan och Djurgårdsbron till Lars Sjögren. Under 1700-talets slut hyrdes villan av författaren Carl Christoffer Gjörwell den äldre.
År 1835 förvärvades Kaptensudden med byggnader och allt av den trädgårdsintresserade protokollsekreteraren Lars Constans Pontin (1800–1891) som kom att namnge villan. Efter 1852 ägde han även Lilla Sickla i Nacka socken. Under Pontins tid dekorerades fasaderna med freskmålade girlanger, medaljonger och tänkespråk som ”Borta bra hemma bäst”. I huset fanns även ett café. Där serverades öl och läskedrycker. Landsortsbor som besökte stället första gången trodde att serveringen var en rest av Värdshuset Blå porten som brann ner 1869 och började kalla serveringen felaktig för ”Café Blå porten”.
Villan stannade i Pontins ägo till 1885 då Kaptensudden såldes till Allmänna Rundmålningsaktiebolaget som strax öster om villan uppförde Rundmålningsbyggnaden, en 20-sidig panoramabyggnad där man visade cykloramor. Under slutet av 1880-talet utannonserades den före detta Pontiska villan som ”vacker sommarbostad” med ”bekvämt läge” och 4 till 6 ”väl möblerade rum” inklusive jungfrurum, piano och isskåp om så önskades. Pontin själv bodde kvar i huset även efter försäljningen och avled där barnlös i april 1891.[1]
Villans vidare öden
[redigera | redigera wikitext]År 1896 var Rundmålningsaktiebolaget tvunget att lämna Kaptensudden på grund av den stundande Allmänna konst- och industriutställningen som 1897 kom att ha sitt stora utställningsområde på Södra Djurgården och även på Kaptensudden. Pontins villa revs 1896, den ansågs av samtiden vara gammal och ful och fasadmålningarna ”lite konstiga”.[2] Dessutom stod huset i vägen för nya Djurgårdsbrons planerade raka utfart söderut där utställningens huvudentré var tänkt.
På platsen, något öster om den rivna villan, uppfördes utställningens administrationsbyggnad, en pastisch med tinnar och torn, som försvann igen efter utställningen.[3] Rundmålningsbyggnaden fanns kvar under utställningen men användes inte som cyklorama utan som servering och paviljong för kemist tekniska produkter. Byggnaden revs 1906. Udden kom 1908 i besittning av Djurgårdsförvaltningen. 1910 började den planteras och sedan 1916 står här Eldhs Wennerberg-staty.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Dödsruna i Nya Dagligt Allehanda, publicerad 17 april 1891.
- ^ Stockholms-Tidningen: Rundmålningsbolaget och utställningen 1897, publicerad 19 november 1895.
- ^ Administrationsbyggnaden för Stockholmsutställningen 1897
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Björn Hasselblad; Monica Eriksson (1999) [1982]. Djurgårdsvandringar på norra och södra Djurgården: om hus och människor på Kungl. Djurgården (3:a reviderade upplagan). Stockholm: Kungliga Djurgårdens förvaltning. sid. 44. Libris 8234102. ISBN 9185726796
- Boken om Stockholm, Iduns Kungl. Hofboktr. filial 1901, sid. 469
- Stockholmskällan: Panoramats skenvärld – 1800-talets bildteatrar av Åke Abrahamsson
- För Svenska Hem: Allmänna Konst- och Industriutställningen i Stockholm 1897, sid. 3
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Pontinska villan.
