| Onsala | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Halland |
| Län | Hallands län |
| Kommun | Kungsbacka kommun |
| Distrikt | Onsala distrikt, Vallda distrikt, Kungsbacka distrikt |
| Koordinater | 57°25′33″N 12°2′1″Ö / 57.42583°N 12.03361°Ö |
| Area | 1 347 hektar (2020)[2] |
| Folkmängd | 12 415 (2020)[1][2] |
| Befolkningstäthet | 9,2 inv./hektar |
| Grundad | 1995 Genom sammanväxning av Oskarsberg och Vickan |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Onsala, Kungsbacka, Vallda |
| Postnummer | 439 XX |
| Riktnummer | 0300 |
| Tätortskod | T4054[3] |
| Beb.områdeskod | 1384TB119 (1990–)[4] |
| Geonames | 6943587 |
  Ortens läge i Hallands län
| |
| Wikimedia Commons: Onsala | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Onsala uttal är en tätort på Onsalahalvön i Kungsbacka kommun i Hallands län och kyrkbyn i Onsala socken.
Etymologi
Onsala var under 1000-talet en viktig plats för vikingarna, eftersom en offerlund låg där Onsala kyrka är placerad nu. Platsen kallades för Odens sal och det är därifrån namnet Onsala har sitt ursprung.[5]
Historia
Onsala blev under 1900-talet populärt för sommarboende. Småhusbebyggelsen ökade kraftigt under 1950- och 1960-talen. När motorvägen från Göteborg blev färdig på 1970-talet började sommarstugorna byggas om till året runt-bostäder. Sedan dess har också flera orter vuxit samman till dagens Onsala, och bland annat Gottskär ingår i tätorten.
Historiskt sett är Onsala en sjöfararbygd känd för sina redare och kaptensgårdar.
Under 1920- och 30-talet hölls roadracingtävlingarna Onsala TT på orten.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Onsala 1990–2020[6] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1990 | 517 | 66 | ||
| 1995 | 6 352 | 667 | ||
| 2000 | 6 893 | 673 | ||
| 2005 | 11 375 | 1 044 | ||
| 2010 | 11 951 | 1 053 | ||
| 2015 | 12 275 | 1 323 | ||
| 2020 | 12 415 | 1 347 | ||
Samhället
Onsala kyrka ligger här. Gottskärs hamn är ett välbesökt turistmål med gästhamn.
Personer från orten
En av de mest kända gårdarna är Gatan, belägen på sydöstra delen av halvön. Här föddes och levde kaparkaptenen Lars Gathenhielm, känd som Lasse i Gatan, under skiftet mellan 1600- och 1700-talen. Tillsammans med majblommans skapare Beda Hallberg är han kanske den mest kända personen från Onsala.
Referenser
Noter
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 22 november 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Artikel ur Göteborgs-Posten: Populärt kaparpar vilar på Odens sal Arkiverad 29 april 2007 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
Vidare läsning
- Ahlberg, Leif (1991). ”Ett mejeri i Onsala startas”. Vår bygd 1991 (74),: sid. 118-127 : ill., fotogr. 0347-4356. ISSN 0347-4356. Libris 8862075
- Antell, Elina (2006). Kulturreservatet Mårtagården. Länsstyrelsens meddelande, 1101-1084 ; 2006 :17. Halmstad: Länsstyrelsen Hallands län. Libris 10245033
- Christensson, Wimar (1965). Från forntid till nutid. Kungsbacka: Norra Hallands veckoblad. Libris 1955265
- Dahlenius, J (1980). ”Skolorna i Onsala”. Vår bygd 1980 (63),: sid. 19-38 : fotogr. 0347-4356. ISSN 0347-4356. Libris 8816535
- Dokumentation av Mårtagården, Onsala socken, Kungsbacka kommun. Byggnadsminnen / Länsstyrelsen i Hallands län, 99-0686829-5 ; 11 ([Ny tr.]). Stockholm: Nordiska museet. 1991. Libris 7603627. ISBN 91-7108-207-7
- Folkesson, Mats (1979). ”Bebyggelseinventering”. Vår bygd 1979 (62),: sid. 23-38 : ill., fotogr. 0347-4356. ISSN 0347-4356. Libris 8803202
- Hyll, Ulf (1985). ”Knaparydstugan”. Vår bygd 1985 (68),: sid. 80-82. 0347-4356. ISSN 0347-4356. Libris 8843271
- Jedeur-Palmgren, Gunnar (1978). ”I lotsmans farvatten : ledsagare och kronolotsar i Onsala”. Vår bygd 1978 (61),: sid. 41-64 : ill., fotogr. 0347-4356. ISSN 0347-4356. Libris 8802839
- Klingberg, Fredrik (2022). Vandringar på Onsala. Ändmoräner, drumliner och stengärdsgårdar. https://onsalavandringar.wixsite.com/vandra ISBN 978-91-527-2709-6
- Natt och Dag, Axel (2005). ”Knapegården : bevarat och utvecklat 1700-tal”. Älskade hus (2005): sid. [162]-181 : färgill. Libris 10063608
- Natt och Dag, Axel (2006). Under Kattegatts vindar : om en 1700-talsgård : bevarande och utveckling. Mjölby: Atremi. Libris 10160771. ISBN 91-85487-08-2
- Onsala : en nordhalländsk socken (Nyutgåva med tillägg /redaktionskommitté : Bertil Ek). Onsala: Onsala hembygdsgille. 1995. Libris 7450816. ISBN 91-630-3720-3
- Onvall, Bertil (1980). ”Med postväska i Onsala”. Vår bygd 1980 (63),: sid. 58-62. 0347-4356. ISSN 0347-4356. Libris 8816611
- Palmqvist, Lena A :son (1981). ”Badortsliv i Onsala : en studie i näringsliv och bebyggelse”. Årsbok / Varbergs museum 1981(32),: sid. 5-28 : ill. 0083-5536. ISSN 0083-5536. Libris 10112563
- Peterson, Patrik (1979). ”Fiskeplatser vid Vallda och Onsala”. Vår bygd 1979 (62),: sid. 39-43. 0347-4356. ISSN 0347-4356. Libris 8803926
- Samuelsson, Carl-Olof (1981). ”Kvinnan bakom Lars Gathenhielm”. Vår bygd 1981 (64),: sid. 81-82. 0347-4356. ISSN 0347-4356. Libris 8817718
- Tornehed, Stig (2004). ”Bönder, sjömän och emigranter”. Under samma himmel : en krönika om bönder, sjöfarare och emigranter i Nordhalland (2004): sid. 147-161 : ill. Libris 9786783
