Oberek (även obertas eller ober) är en polsk folkdans och form av folkmusik i tretakt. Det är en av Polens fem nationaldanser, tillsammans med polonesse, mazurka, krakowiak och kujawiak. Bland dessa fem danser anses oberek vara den snabbaste och mest akrobatiska.^[1]

Dansen uppstod i Polen under 1700- och 1800-talen, särskilt i regionen Masovien, där den utvecklades ur tidigare lokala danser med högt tempo. Namnet oberek kommer av det polska verbet obracać się, ”snurra runt”, och syftar på de snabba piruetterna som kännetecknar dansen.^[1] Den dansades ursprungligen parvis, och förekom ofta på dansbanorna och i samband med bröllop och högtider. I södra Polen finns även varianter i tvåtakt som ibland kallas för bland annat obyrtany.^[2]

Enligt folkdansforskaren Grażyna Dąbrowska är oberek en pardans som dansas i mycket snabbt tempo, snabbare än mazurkan. Paren står placerade i en cirkel och roterar både runt dansbanan och runt sin egen axel, vanligen motsols (polska: pod słońce). Den starkaste dansaren kan dock ibland initiera ett byte av riktning så att hela gruppen dansar medsols (polska: ze słońcem).^[3] Damen snurrar runt sin kavaljer, och kavaljererna varierar rörelserna med en vidare vridning av benen på det tredje taktslaget.^[1] Dansparet håller vanligen i varandra under dansen, förutom vid damernas snabba piruetter. Glädjen i dansens i dess höga hastighet, regelbundenheten i snurrarna och samspel, snarare än variation av danssteg. I den traditionella formen av folkdansen i Masovien förekommer inga akrobatiska inslag.^[4]

Folkdansforskaren Ada Dziewanowska beskrev oberek som ”en glad, yster och ljudlig dans med stamp och rop”.^[3][1] I den koreograferade scenversionen utförs dansen med ett ”studsande” grundsteg som markerar tretakten och kan dansas med partnern i dansställning, mittemot varandra, eller som solodans. Skillnaden mellan de folkliga och de stiliserade formerna ligger bland annat i graden av separation mellan dansarna och i förekomsten av mer dekorativa och akrobatiska rörelser på scenen, såsom knäfall, klackslag, hopp, dubbelstamp, partnerlyft och en danstur där damerna hoppar över kavaljerens utsträckta ben.^[3]

Dziewanowska identifierar tre regionala varianter av oberek:

• Łowicz-oberek – dansas med små, platta steg och begränsad rörelse runt cirkeln.
• Opoczno-oberek – snabbare och mer studsande än i andra delar av Masovien.
• Lublin-oberek – dansen avbryts stundtals av improviserade rimmande kupletter där dansarna retas och skämtar med varandra.^[3]

I centrala Polen spelades musiken till oberek vanligen av en mindre skara musiker, en så kallad kapela, där vanligen fiol hade den ledande rollen. Ensemblens sammansättning varierade mellan olika delar av Masovien. I norra Płock-området bestod kapelan oftast av fiol, stor trumma och ett polskt treradigt durspel (polska: harmonia trzyrzędowa). I centrala Łowicz-området tillkom ofta klarinett som fjärde instrument. I trakten kring Skierniewice ingick en fiol som spelade ornamenterade variationer av melodin, en tresträngad basfiol (polska: basy) som gav rytmisk grund, samt en liten tamburin med bjällror. Dragspel började där användas senare.^[1]

Musiken bygger på mazurka, men i betydligt snabbare tempo. Den ledande violinisten improviserar nya varianter av samma melodi, och tempot hålls antingen jämnt eller ökar gradvis mot slutet för att skapa en allt mer virtuos avslutning. Varje fras består vanligtvis av fyra eller åtta takter, grupperade i par, med huvudaccent på det tredje taktslaget.^[1]

Flera polska tonsättare har använt oberek till att komponera konstmusik. Henryk Wieniawski skrev till exempel Oberek i A-dur (Op. 19 nr 1), och Grażyna Bacewicz använde inslag av oberek i flera violinkompositioner. Även Karol Szymanowski lät sig inspireras av dansens rytmik och energi, och Frédéric Chopins snabbaste mazurkor är också exempel på oberek.^[1] I modern tid används inslag av oberek inom modern polsk folkmusik och scenisk folkdans, där koreografer blandar traditionella steg med element av klassisk balett.^[5]