Materia (av latinets materia, "ämne", "material") är de fysiska beståndsdelar som universum är uppbyggd av. Den traditionella definitionen av materia är att det är "allt som har både massa och volym".[1]
Materia uppträder normalt i aggregationstillstånden fast, flytande eller gasform. Under extrema temperatur- och/eller tryckförhållanden även som plasma, supervätska eller Bose–Einstein-kondensat. Exempel på olika aggregationstillstånd:
-
Kvarts (fast)
-
Vatten (flytande)
-
Kvävedioxid (gas)
-
Plasmaglob (plasma)
Materias uppbyggnad
Den materia vi normalt observerar består av atomer, som grupperats i kemiska föreningar, polymerer, legeringar, blandningar och rena grundämnen.
Materiens atomer består i sin tur av mindre partiklar, elementarpartiklar. Dessa kan grupperas i:
Materia har massa. Albert Einstein visade att massa och energi är ekvivalenta genom sin berömda formel E = mc², där E står för energi, m för massa, och c för ljusets hastighet i vakuum. Massa har dessutom en inbyggd attraherande fundamental kraft, gravitationen.
Observationen att materia upptar en volym går tillbaks till antiken. Varför det är så har dock förklarats först under modern tid, en förklaring som utgått från Pauliprincipen.[2][3]
Se även
Referenser
Noter
- ^ S.M. Walker, A. King (2005). What is Matter?. Lerner Publications. sid. 7. ISBN 0-8225-5131-4. http://books.google.com/?id=o7EquxOl4MAC&printsec=frontcover&dq=matter
- ^ K.A. Peacock (2008). The Quantum Revolution: A Historical Perspective. Greenwood Publishing Group. sid. 47. ISBN 0-313-33448-X. http://books.google.com/?id=ITqnf5jdE5QC&pg=PA47&dq=%22prevents+matter+from+collapsing%22
- ^ M.H. Krieger (1998). Constitutions of Matter: Mathematically Modeling the Most Everyday of Physical Phenomena. University of Chicago Press. sid. 22. ISBN 0-226-45305-7. http://books.google.com/?id=VduHhkzl-aQC&pg=PA22&dq=%22does+not+collapse+into+itself%22
Källor
- Janson, Tore (2002). Latin: kulturen, historien, språket. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 8560512. ISBN 91-46-18335-3 (inb.)
|