Mariebergs lervarufabrik inrättades 1804 på egendomen Marieberg i Västra Alstads socken i Skåne. Marieberg ägdes av regementspastorn Bernt Peter Santesson i Malmö, som fick tillstånd att producera allt som gick av leran han funnit på sin mark. Tillverkningen utgjordes av så väl lerkärl som kakelugnar. Vid 1800-talets mitt producerades även tegelsten och mursten och på 1860-talet övergick rörelsen till att bli enbart tegelbruk. Lerkärlstillverkningen upphörde ca 1858. Fabriken kallades även Mariebergs lerfabrik och Mariebergs stenkärlsfabrik.[1][2]
Endast ett knappt tiotal kärl finns bevarade, de flesta i museisamlingar. Krukorna är drejade och blyglaserade, dekorerade med ristad och hornmålad dekor i engobe, med streck-prickad bård på nederdelen.[3]
I Nordiska museets ägo finns två krukor, båda signerade Marieberg i dekoren och stämplade "MB", daterade 1822 respektive 1826.[4][5][6][7][2] Kulturens museum har en Mariebergskruka med lock daterad 1829.[3]
Referenser
- ^ ”Mariebergs Lervarufabrik”. carl.kulturen.com. http://carl.kulturen.com:80/web/object/218912. Läst 26 februari 2021.
- ^ [a b] ”Kulturens årsbok 1989 (pdf)”. sid. 23-24. https://docplayer.se/48795132-Kulturens-blbuotek-_-_-_.html. Läst 26 februari 2021.
- ^ [a b] ”KM 91377 :: kruka med lock”. carl.kulturen.com. http://carl.kulturen.com:80/web/object/218855. Läst 26 februari 2021.
- ^ ”Mariebergskruka 1822 (text)”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/011023351491/kruka. Läst 26 februari 2021.
- ^ ”Mariebergskruka 1822 (bild)”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/011013844783/kruka-av-lergods-tillverkare-marieberg-1822-inv-24539. Läst 27 februari 2021.
- ^ ”Mariebergskruka 1826”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/011023351459/kruka. Läst 26 februari 2021.
- ^ ”Krukor i lergods från Marieberg (1822, 1826), inv. 24539 och 24544.”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/011013844813/krukor-i-lergods-fran-marieberg-inv-24539-och-24544. Läst 27 februari 2021.