| Mangskogs socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Värmland |
| Härad | Jösse härad |
| Kommun | Arvika kommun |
| Bildad | 4 juli 1705 |
| Area | 135 kvadratkilometer |
| Upphov till | Mangskogs landskommun Mangskogs församling |
| Motsvarar | Mangskogs distrikt |
| Tingslag | Jösse tingslag |
| Karta | |
  Mangskogs sockens läge i Värmlands län. | |
| Koordinater | 59°45′04″N 12°49′27″Ö / 59.75111111°N 12.82416667°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2163 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Mangskogs distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Mangskogs socken i Värmland ingick i Jösse härad, ingår sedan 1971 i Arvika kommun och motsvarar från 2016 Mangskogs distrikt.
Socknens areal är 135,10 kvadratkilometer varav 126,48 land.[1] År 2000 fanns här 644 invånare.[2] Småorten Mangskog samt sockenkyrkan Mangskogs kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Socknen bildades 4 juli 1705 genom en utbrytning ur Brunskogs socken.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Mangskogs församling och för de borgerliga frågorna bildades Mangskogs landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Brunskogs landskommun som upplöstes 1971 då denna del uppgick i Arvika kommun.[2] 2024 uppgick församlingen i Brunskog-Mangskogs församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Mangskog, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jösse härad. De indelta soldaterna tillhörde Värmlands regemente och Livkompaniet.[4]
Geografi
Mangskogs socken ligger nordost om Arvika kring sjöarna Stora Salungen och Mangen. Socknen har odlingsbygd vid sjöarna och är i övrigt en småkuperad skogsbygd.[5][1][6][7]
Vid sjön Mangens sydända ligger det tidigare bruket Reinholdsfors.
Gylterudsgrottan ligger i södra delen av socknen.
Fornlämningar
Från stenåldern har ett tiotal boplatser påträffats samt fångstgropar. Från bronsåldern finns spridda gravrösen.[5][8][9][6]
Namnet
Namnet betyder 'skogstrakten kring sjön Mangen'. Sjönamnet skrevs 1641 Mangen och innehåller manger, 'många' här i betydelsen 'stor'.[10]
Personer från bygden
Från Bjurbäcken i Mangskogs socken härstammade Nils Keyland, som forskade i finnkulturen och var intendent vid Nordiska museet.
Gustaf Fröding vistades i prästgården under åren 1880–1881. I Mangskog skrev han flera av sina kända dikter, exempelvis Det var dans bort i vägen. Det finns en minnessten i Mangskog, kallad Frödingstenen.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Mangskogs socken 1750–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 638 | |||
| 1760 | 714 | |||
| 1769 | 784 | |||
| 1780 | 797 | |||
| 1790 | 892 | |||
| 1800 | 1 074 | |||
| 1810 | 1 049 | |||
| 1820 | 1 223 | |||
| 1830 | 1 464 | |||
| 1840 | 1 719 | |||
| 1850 | 2 084 | |||
| 1860 | 2 422 | |||
| 1870 | 2 444 | |||
| 1880 | 2 476 | |||
| 1890 | 1 937 | |||
| 1900 | 1 725 | |||
| 1910 | 1 455 | |||
| 1920 | 1 318 | |||
| 1930 | 1 186 | |||
| 1940 | 1 193 | |||
| 1950 | 1 053 | |||
| 1960 | 1 004 | |||
| 1970 | 846 | |||
| 1980 | 735 | |||
| 1990 | 695 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. | ||||
Historiska bilder
(Foto: Nils Keyland)
-
Barn tillverkar vispar av kvistar 1922. -
Tillverkning av näverkorgar 1922. -
Boskapsskötsel på gård i Mangskogs socken 1911. -
Interiör av matbod på gård i Mangskogs socken omkring 1919.
Se även
Referenser
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Mangskog socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Mangskog socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Häradskartor för Värmlands län från 1883-1896 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Mangskogs socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Mangskogs socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
- Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Värmlands län, del 3 Hermes 1963 libris
- Om socknen Mangskog finns det mer att läsa i de årsböcker som Kulturföreningen FineMangen gett ut mellan 1992 och 2004. Bokserien har ISSN-nummer 1401-3800.
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Mangskogs socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Mangskogs socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Mangskogs hembygdsförening
