MAZ

	MAZ
	MAZ:s logotyp.
	MAZ:s huvudkontor i Minsk.
Typ	Fordonstillverkare
Huvudkontor	Minsk, Belarus
Antal anställda	14 042 (2021)
Historik
Grundat	Augusti 1944
Övrigt
Webbplats	officiell webbplats
	Redigera Wikidata

MAZ (belarusiska: Адкрытaе Акцыянэрнaе Таварыства «Мінскі аўтамабільны завод»; tr: Adkrytaje Akcyjanernaje Tavarystva "Minski aŭtamabiĺny zavod") är ett statligt företag i Belarus, som tillverkar tunga lastbilar, bussar, trådbussar och mobilkranar.

MAZ tillverkar också flera modeller av kombinerade transport och avfyrningsramper för ballistiska robotar från MAZ-543, som används till Scud till den åttaaxliga MAZ-7917 som bär RT-2PM2 Topol-M.

Historik

MAZ är en av Belarus största och äldsta industriföretag.

År 1944 beslutade Sovjetunionens försvarskommitté att grunda en nyttofordonstillverkning i Minsk. Produktionen skulle innefatta lastbilar och i oktober 1947 tillverkades de första lastbilarna ur 200-serien (MAZ-205). Modellen godkändes av ministeriet för fordonstillverkning i Moskva år 1948. Modellen tillverkades fram till 1960-talet och år 1952 hade 10 000 lastbilar tillverkats.

År 1951 startade tillverkningen av tunga dumprar. Denna tillverkning togs sedan över av Belaz.

År 1955 följde den första MAZ-lastbilen för timmertransporter MAZ-501. År 1958 började MAZ-500 och MAZ-503 tillverkas som efterträdare till MAZ-200. År 1959 tillverkades den 100 000:e MAZ-lastbilen.

År 1966 tilldelades MAZ Leninorden och år 1971 Oktoberrevolutionens orden.

MAZ utvecklade för den sovjetiska militären tunga, fleraxliga lastbilar för transporter av missiler, bland annat MAZ-535, MAZ-537 och MAZ-543.

År 1974 bildades kombinatet AvtoMAZ för tillverkning i utöver Minsk även i Baranavitjy, Asіpovіtjy och Kaliningrad.

År 1975 tillverkades lastbil nr 500 000 och BelavtoMAZ bildades utifrån AvtoMAZ och Mogilevs bilfabriker. År 1989 tillverkade den miljonte MAZ-lastbilen.^[2]

MAZ-MAN

Efter Sovjetunionens upplösning år 1991 kom MAZ att intensifiera kontakterna med MAN SE och sedan år 1997 har företaget ett samriskföretag i MAZ-MAN.^[3] Samma år grundades dotterbolaget MZKT för produktionen av tunga, fleraxliga specialfordon under varumärket Volat.

MAZ har sin största fabrik i Minsk men har också verksamhet inom koncernen BelavtoMAZ i Baranavitšy, Asipovitšy, Žodzina och Dzjaržynsk.^[4]

I april 2010 vann MAZ pris på КОМТРАНС – 2010 mot tillverkare som Scania, Volvo och Mercedes-Benz.^[5]

Källor

^ läs online, epfr.gov.by .^{[källa från Wikidata]}
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150222035433/http://maz.by/en/about/history/. Läst 30 oktober 2015.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 november 2015. https://web.archive.org/web/20151116232921/http://maz-man.com/about/history/. Läst 30 oktober 2015.
^ ”Филиалы и подразделения”. Maz.by. Arkiverad från originalet den 25 november 2010. https://web.archive.org/web/20101125100417/http://maz.by/divisions_mid163.html.
^ ”История”. Maz.by. Arkiverad från originalet den 24 september 2010. https://web.archive.org/web/20100924033140/http://maz.by/maz_mid380.html.

Externa länkar

MAZ webbplats

[4058885a2254acde472674dd1140c08bbe56931c-1] äs online, epfr.gov.by .^{[källa från Wikidata]}

[2] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150222035433/http://maz.by/en/about/history/. Läst 30 oktober 2015.

[3] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 november 2015. https://web.archive.org/web/20151116232921/http://maz-man.com/about/history/. Läst 30 oktober 2015.

[4] ”Филиалы и подразделения”. Maz.by. Arkiverad från originalet den 25 november 2010. https://web.archive.org/web/20101125100417/http://maz.by/divisions_mid163.html.

[5] ”История”. Maz.by. Arkiverad från originalet den 24 september 2010. https://web.archive.org/web/20100924033140/http://maz.by/maz_mid380.html.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]