Lyckan var ett landeri som sträckte sig från nuvarande Stadsteatern till Näckrosdammen och ner till Södra Vägen i 12:e roten[1] i nuvarande stadsdelen Lorensberg i Göteborg.
Historia
Namnet var ursprungligen Bödelslyckan, eftersom stadens bödel hade fått sig en lycka (det vill säga inhägnad åker eller äng) på platsen.[2] Troligen bodde bödeln just här långt före 1696, enligt gamla kartor. Bödelslyckan påträffas 1752 och går över i Lyckan 1812.[3]
Marken uppläts till James Marshall år 1772. Innan dess omtalades området som ett "litet jordstycke", vilket gränsade till Bödelslyckan.[4] Namnet Sareberg förekommer 1774 och antas komma av Sara Marshall, hustru till James Marshall. Landeriet övertogs 1860 av klädeshandlanden Fredrik Blidberg samt kamreren Nic. Napoleon Winberg. Sonen till Fredrik Blidberg, Carl, och hans kamrater bildade en av Sveriges första idrottsföreningar, IS Lyckans Soldater.[5] År 1899 stod civilingenjör Figge Blidberg och handlande Carl M. Blidberg skrivna på landeriet, med adress Södra vägen.[6] Landeriet jämnades med marken den 16 oktober 1920,[7] i samband med Jubileumsutställningen i Göteborg 1923.
Landeriet hade två boningshus, dels ett envånings trähus med frontespiser som låg precis invid och väster om nuvarande Johannebergsgatan, mellan parkeringsplatsen och Göteborgs stadsteater. Ett annat boningshus var en träbyggnad som uppförts i vinkel, delvis i en och delvis i två våningar. Det låg direkt väster om den tidigare Kjellbergska flickskolans västflygel. Detta hus var ett ombyggt orangeri.[8]
Bergsryggarna söder om landeriet - där bland annat Lorensbergs villastad är byggd - omnämns på en karta från 1696 som Geteryggsbergen.[9]
Lyckans väg i Lorensberg namngavs 1914 efter landeriet.[10]
Referenser
Noter
- ^ Göteborgs Adress- och Industri - Kalender för år 1880, [Tredje Årgången], utgiven av Fred. Lindberg, Göteborg 1880, s. 20
- ^ Det gamla Göteborg III, C R A Fredberg,Göteborg 1922, s.387
- ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Första häftet, Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Göteborg 1925, s. 28
- ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Första häftet, Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Göteborg 1925, s. 42
- ^ Idrottsarvet 1990 - årsbok för Idrottsmuseet i Göteborg, redaktör Olof Johansson, Idrottsmuseet i Göteborg 1990 ISSN 0283-1791, s. 114
- ^ Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1899, [Tjugondeandra Årgången], utgiven av Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1899, s. 346
- ^ Så minns vi Göteborg, Per Rhedin, Wettergrens Bokhandel, Göteborg 1982 ISBN 91-970451-0-1, s. 79
- ^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i söder, öster och norr, [Tredje delen], C R A Fredberg (1922). Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6, s. 927
- ^ Göteborg under 300 år, Carl Lagerberg & Otto Thulin, Medéns Bokhandels AB, Göteborg 1923, s. 9
- ^ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, Göteborgs Kommuns Namnberedning, Göteborg 1986 ISBN 91-7810-577-3, s. 210
Vidare läsning
- Enhörning, Gunilla (2006). Landerierna i Göteborgs stadsbyggande. Doktorsavhandlingar vid Chalmers tekniska högskola. Ny serie, 0346-718X ; 2508Publikation / Chalmers tekniska högskola, Arkitektur, 1650-6340 ; 2006:6. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Libris 10223790. ISBN 91-7291-826-8
| ||||||||||
