| Ludvig Stoud Platou | |
| Född | 28 mars 1778[1] Slagelse, Danmark |
|---|---|
| Död | 30 november 1833[2] (55 år) Christiania |
| Medborgare i | Norge |
| Utbildad vid | Universitetet i Oslo Köpenhamns universitet  |
| Sysselsättning | Politiker, statistiker, poet, historiker, geograf |
| Befattning | |
| Suppleant till Stortinget Stortingets mandatperiod 1815–1817, Kristiania (1815–1817)[3] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1824–1826, Akershus amt (1824–1826)[4] Statsrådssekreterare (1825–1833)[5] | |
| Arbetsgivare | Universitetet i Oslo |
| Barn | Carl Nicolai Stoud Platou (f. 1809) Fredrik Christian Stoud Platou (f. 1811) |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Dannebrogorden Riddare av Nordstjärneorden | |
| Redigera Wikidata | |
Ludvig Stoud Platou, född den 28 mars 1778 i Slagelse på Själland, död den 30 november 1833, var en norsk pedagog och ämbetsman. Han var far till Carl Nicolai Stoud och Fredrik Christian Stoud Platou.
Platou avlade lärarexamen i Köpenhamn 1803, kom i april samma år till Norge som adjunkt, sedan 1806 lektor vid Kristiania katedralskola. År 1809 hade han huvudandel i upprättandet av Selskabet for Norges vel, för vars utveckling han även senare var mycket verksam som sekreterare, 1822 var han dess vice preses och redigerade många år dess publikationer "Historisk-filosofiske Samlinger" och "Budstikken". År 1813 utnämndes Platou till professor i historia och statistik vid Kristianias nya universitet, vars ekonomiska förvaltning han även övertog som kvestor. Dessutom blev han 1815 expeditionssekreterare i inrikesdepartementet och 1817 statssekreterare. Grundläggande betydelse på geografiundervisningens område fick han genom åtskilliga läroböcker.
Källor
- Platou, 1. Ludvig Stoud i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 1 D. 2 : Biografier L-Ø : samt tillæg, 1914, s. 691, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 1 D. 2 : Biografier L-Ø : samt tillæg, 1914, s. 692, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 31, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 110, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Det norske statsråd 1814–1945, Statsministerens kontor, 1996, s. 185, läs online.[källa från Wikidata]
|