Frankrikes premiärminister Premier ministre de la République française | |
Titel | Hans Excellens |
---|---|
Residens | Hôtel Matignon |
Säte | Paris |
Utses av | Frankrikes president |
Underställd | Frankrikes president & nationalförsamlingen |
Mandatperiod | Ingen begränsning |
Förste innehavare | Michel Debré |
Inrättat | 22 juni 1815 |
Webbplats | www.gouvernement.fr/premier-ministre |
Frankrikes premiärminister (franska: Premier ministre de la République française) är Frankrikes regeringschef och leder därmed Frankrikes regering.
Regeringen delar den verkställande makten med presidenten som är landets statschef.
Funktion och roll
Presidenten utser premiärministern samt övriga ministrar utifrån premiärministerns förslag. Presidenten kan inte avsätta premiärministern eller övriga ministrar annat än på premiärministerns inrådan. Nationalförsamlingen kan dock avsätta regeringen genom misstroendevotum och därför utses premiärministern från den partigrupp som har majoritet i nationalförsamlingen. Detta innebär att Frankrikes president och premiärminister kan tillhöra olika politiska partier, en sådan situation benämns cohabitation. Premiärministerns huvudkontor finns i Hôtel Matignon i Paris. Ämbetet har funnits sedan 22 juni 1815, men med varierande titlar.[1]
Före antagandet av femte republikens konstitution 1959 titulerades Frankrikes regeringschef vanligtvis Président du Conseil des Ministres, på svenska konseljpresident. Efter det första kejsardömets fall 1815 och fram till andra kejsardömets införande 1851 var konseljpresidenten landets regeringschef. Under Napoleon III:s enväldesstyre 1851-69 var befattningen vakant. Med vissa avbrott 1869-1870 tituleras regeringschefen kabinettschef. 1870-1871 styrdes landet av Frankrike av Gouvernement de la Défense nationale (Regeringen för nationellt försvar). Under tredje och fjärde republiken var regeringschefens titel åter konseljpresident.
Lista över Frankrikes premiärministrar
Tredje republiken (1871–1940)
État Français (Vichyregimen) (1940–1944)
Regeringschef | Från | Till |
---|---|---|
Pierre Laval | 11 juli, 1940 | 13 december, 1940 |
Pierre Étienne Flandin | 13 december, 1940 | 9 februari, 1941 |
François Darlan | 9 februari, 1941 | 18 april, 1942 |
Pierre Laval | 18 april, 1942 | 17 augusti, 1944 |
Frankrikes provisoriska regering (1944–1947)
Konseljpresident | Från | Till | Parti |
---|---|---|---|
Charles de Gaulle | 3 juni, 1944 | 26 januari, 1946 | oberoende |
Félix Gouin | 26 januari, 1946 | 24 juni, 1946 | Socialistiska partiet |
Georges Bidault | 24 juni, 1946 | 16 december, 1946 | MRP |
Léon Blum | 16 december, 1946 | 16 januari, 1947 | Socialistiska partiet |
Fjärde republiken (1947–1959)
Femte republiken (1959–)
Porträtt | Namn | Tillträdde | Avgick | Politiskt parti | Parlamentsval | President (Period) | ||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Michel Debré | • | 8 januari 1959 | 14 april 1962 | UNR | I (1958) | Charles de Gaulle (1959–1969) | ||
Georges Pompidou | 1 | 14 april 1962 | 7 december 1962 | UNR | ||||
2 | 7 december 1962 | 8 januari 1966 | II (1962) | |||||
3 | 8 januari 1966 | 1 april 1967 | ||||||
4 | 5 april 1967 | 10 juli 1968 | III (1967) | |||||
Maurice Couve de Murville | • | 10 juli 1968 | 20 juni 1969 | UDR | IV (1968) | |||
Jacques Chaban-Delmas | • | 20 juni 1969 | 6 juli 1972 | UDR | Georges Pompidou (1969–1974) | |||
Pierre Messmer | 1 | 6 juli 1972 | 5 april 1973 | UDR | ||||
2 | 5 april 1973 | 1 mars 1974 | V (1973) | |||||
3 | 1 mars 1974 | 27 maj 1974 | ||||||
Jacques Chirac | 1 | 27 maj 1974 | 26 augusti 1976 | UDR | Valéry Giscard d'Estaing (1974–1981) | |||
Raymond Barre | 1 | 26 augusti 1976 | 29 mars 1977 | Oberoende (anslöt sig till UDF) | ||||
2 | 29 mars 1977 | 31 mars 1978 | ||||||
3 | 31 mars 1978 | 21 maj 1981 | VI (1978) | |||||
Pierre Mauroy | 1 | 21 maj 1981 | 23 juni 1981 | PS | François Mitterrand (1981–1995) | |||
2 | 23 juni 1981 | 23 mars 1983 | VII (1981) | |||||
3 | 23 mars 1983 | 17 juli 1984 | ||||||
Laurent Fabius | • | 17 juli 1984 | 20 mars 1986 | PS | ||||
Jacques Chirac | 2 | 20 mars 1986 | 10 maj 1988 | RPR | VIII (1986) | |||
Michel Rocard | 1 | 10 maj 1988 | 22 juni 1988 | PS | ||||
2 | 23 juni 1988 | 15 maj 1991 | IX (1988) | |||||
Édith Cresson | • | 15 maj 1991 | 2 april 1992 | PS | ||||
Pierre Bérégovoy | • | 2 april 1992 | 29 mars 1993 | PS | ||||
Édouard Balladur | • | 29 mars 1993 | 18 maj 1995 | RPR | X (1993) | |||
Alain Juppé | 1 | 18 maj 1995 | 7 november 1995 | RPR | Jacques Chirac (1995–2007) | |||
2 | 7 november 1995 | 3 juni 1997 | ||||||
Lionel Jospin | • | 3 juni 1997 | 6 maj 2002 | PS | XI (1997) | |||
Jean-Pierre Raffarin | 1 | 7 maj 2002 | 17 juni 2002 | UMP | ||||
2 | 17 juni 2002 | 30 mars 2004 | XII (2002) | |||||
3 | 31 mars 2004 | 31 maj 2005 | ||||||
Dominique de Villepin | • | 31 maj 2005 | 17 maj 2007 | UMP | ||||
François Fillon | 1 | 17 maj 2007 | 18 juni 2007 | UMP | XIII (2007) | Nicolas Sarkozy (2007–2012) | ||
2 | 19 juni 2007 | 13 november 2010 | ||||||
3 | 14 november 2010 | 15 maj 2012 | ||||||
Jean-Marc Ayrault | 1 | 15 maj 2012 | 31 mars 2014 | PS | XIV (2012) | François Hollande (2012–2017) | ||
Manuel Valls | 1 | 31 mars 2014 | 27 augusti 2014 | |||||
2 | 27 augusti 2014 | 6 december 2016 | ||||||
Bernard Cazeneuve | 1 | 6 december 2016 | 10 maj 2017 | |||||
Édouard Philippe | 1 | 15 maj 2017 | 21 juli 2017 | Republikanerna | XV (2017) | Emmanuel Macron (2017–) | ||
Édouard Philippe | 2 | 21 juli 2017 | 3 juli 2020 | Oberoende höger | XV (2017) | |||
Jean Castex | 1 | 3 juli 2020 | 16 maj 2022 | Oberoende | XV (2017) | |||
Élisabeth Borne | 1 | 16 maj 2022 | 9 januari 2024[2] | RE | XV (2022) | |||
Gabriel Attal | 1 | 9 januari 2024[2] | 5 september 2024 | RE | XV (2022) | |||
Michel Barnier | 1 | 5 september 2024 | - | Republikanerna | XVI (2024) |
Källor
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/France.html. Läst 27 juni 2011.
- ^ [a b] ”Passation de pouvoir entre Élisabeth Borne et Gabriel Attal” (på franska). gouvernement.fr. 9 januari 2024. https://www.gouvernement.fr/actualite/passation-de-pouvoirs-entre-elisabeth-borne-et-gabriel-attal. Läst 22 januari 2024.
Externa länkar
|