| Laskarina Bouboulina Λασκαρίνα Μπουμπουλίνα | |
 Oljemålning av Bouboulina, Atens Nationalmuseum. | |
| Information | |
|---|---|
| Födelsenamn | Laskarina Pinotsi |
| Smeknamn | "Kapetanissa" |
| Född | 11 maj 1771 Konstantinopel, Ottomanska Riket |
| Död | 22 maj 1825 Spetses, Ottomanska Riket |
| Grad | Hedersamiral i ryska flottan |
| Befäl | Agamemnon |
Laskarina Bouboulina (grekiska: Λασκαρίνα Μπουμπουλίνα,) född 11 maj 1771, död 22 maj 1825, var en grekisk nationalhjälte, berömd för sin roll som flottkommendant under det grekiska frihetskriget.
Biografi
Bouboulina föddes i ett fängelse i Konstantinopel när hennes mamma Paraskevo[1] besökte sin döende man, sjökaptenen Stavrianos Pinotsis. Pinotsis hade deltagit i den Orlovska revolten 1769-70 mot makthavarna i det Osmanska riket. Efter makens död återvände Paraskevo med sin nyfödda dotter till deras hem på ön Hydra. År 1775 gifte Paraskevo om sig med Dimitrios Lazarou-Orlof, en kapten på ön Spetses.
Redan som barn var Bouboulina fascinerad av havet och fartyg. Hon kunde leka på stranden i timmar och hon älskade att lyssna på sjömännens berättelser. De talade också om att befria landet från de muslimska ottomanerna, som plågat nationen i närmare fyra hundra år.
Hon gifte sig två gånger, vid sjutton års ålder med Dimitrios Yiannouzas, en sjökapten som dog i strid mot pirater som härjade på Egeiska havet. År 1801 gifte hon sig en andra gång med Dimitrios Bouboulis, även han sjökapten som också dog i strid till sjöss.[2]
Rebellflottan
Målning av Peter von Hess.
Bouboulis efterlämnade en stor förmögenhet som myndigheterna försökte konfiskera 1816. Bouboulina sökte hjälp hos den ryska ambassadören, greve Pavel Stroganoff i Konstantinopel. Förmögenheten kunde räddas och hon använde sin förmögenhet för att bygga upp en flotta av krigsfartyg med flaggskeppet Agamemnon, det största krigsfartyget i rebellflottan. Hon anslöt sig till den underjordiska rörelsen Filiki Etairia (Friendly Society), som grundats av grekiska handelsmän från runt om i medelhavet och svarta havet. Vid denna tid började rörelsen stödja uppror mot det Osmanska riket.[3]
Frihetskriget
År 1821 startade den grekiska revolutionen. Uppror mot det Osmanska riket utbröt på flera fronter[4]:
- I Moldavien samlar general Alexander Ypsilantis en gerilla-armé och angriper turkarna i Rumänien. Sultanens styrkor skickas till Balkan för att slå ner upprorsmakarna.
- Den 13 mars hissar Laskarina Bouboulina den första revolutionära flaggan på Spetses.
- Den 25 mars hissar biskopen av Patras, Germanos revolutionsflaggan på klostret Agia Lavra.[5]
- Den 3 april revolterar öarna Spetses, Hydra och Psara. Tillsammans förfogar de över 300 fartyg. Agamemnon under befäl av Bouboulina deltar i belägringen av turkarnas fort på Nafplion. Hon blev vän med general Theodoros Kolokotronis och tillsammans planerade de strategin för upproret på Peloponnesos.
Eftermäle
Den ryske tsaren Alexander utnämnde Bouboulinas till hedersamiral i ryska flottan. På ön Spetses inrättades Bouboulina Museum i ett trehundra år gammalt hus som tillhört hennes andra man Bouboulis. I hamnen står hennes staty. I Aten, Pireus och på Cypern finns gator uppkallade efter Laskarina Bouboulina.
Referenser
Noter
- ^ ”Spetses historia” Arkiverad 20 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 8 mars 2017].
- ^ ”Bouboulina museum”. Läst 8 mars 2017 Arkiverad 11 september 2011 hämtat från the Wayback Machine..
- ^ Elsie 2013, sid. 48.
- ^ ”History of Greece” Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 8 mars 2 017].
- ^ ”Klostret Agia Lavra” Arkiverad 1 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 10 mars 2017].
Tryckta källor
- Elsie, Robert (2013) (på engelska). A biographical dictionary of Albanian history. London: I.B. Tauris in association with The Centre for Albanian Studies. Libris 14636729. ISBN 9781780764313
- Dowling, Timothy C. (2015). Russia at War: From the Mongol Conquest to Afghanistan, Chechnya, and Beyond. ABC-CLIO. ISBN 978-1598849479.
- Nardo, Don.(2000). Greece. ISBN 1-56006-587-7