L.O. Smith & Co. också känt som L.O. Smiths Skånska Spritförädlings AB i Kristianstad var en brännvinsfabrik som var verksam från 1878 till 1910. Fabriken startade 1878 med Espersson som disponent. År 1904 låg huvudanläggningen i Karlshamn och då var Edvard Sandström filialföreståndare i Kristianstad.
Lars Olsson Smith förknippas i svensk historia med brännvinsfabriken på Reimersholme i Stockholm, och brännvinsfabriken i Karlshamn senare känd för Karlshamns flaggpunsch. Under Smiths storhetstid byggde han dock ett stort antal fabriker. De flesta av Smiths industrier låg i Sydsverige. Brännvinsproduktionen var koncentrerad till Skåne på 1800-talet. Potatis var främsta råvaran och brännerierna låg vid de sandiga markerna runt Kristianstad och Listerlandet i Blekinge.
Ny spritfabrik i Kristianstad
Det var i Kristianstad Smith utvidgade sina intressen på 1860-talet. 1865 etablerade L.O. Smith & Co. en filial vid lastageplatsen vid Helge å. 1866 byggdes en magasinsbyggnad vid södra kanalen i kvarteret Vapenbrodern. Samma år köpte L.O. Smith en angränsande fastighet till magasinsbyggnaden i Kristianstad. Han skulle bygga ett brännvinsdestilleri på platsen. 1877 var arkitekten Magnus Isæus klar med ritningarna till bygget. Destillationstornet blev 9 meter brett och 20 meter högt, med envåningsbyggnader på sina båda sidor. L.O. Smith tyckte om Isæus byggnadsstil som var historiserande tegelarkitektur. Isæus fick senare rita den nya jättefabriken i Karlshamn. Varmreningstekniken från Hellerströms fabrik installerades i fabriken i Kristianstad de och nya kolonnerna hade en kapacitet att tillverka en miljon liter finsprit i månaden. Fabriken var helt färdigbyggd våren 1882.[1]
Nya bolag och fusion
Fabriken på Norra Vallgatan i Malmö och fabriken i Kristianstad blev grunden i ett nytt företag 1878, Skånska Spritfabriksaktiebolaget. Det blev 1886 dotterbolag till verksamheten i Karlshamn med namnet Svenska Spritförädlings Aktiebolaget, som leddes av L.O. Smiths son, Otto Smith.
I Kristianstad byggdes verksamheten ut och ett komplex av flera små och större byggnader tillkom på 1890-talet till sekelskiftet 1900. Konkurrensen blev hårdare och nykterhetsrörelsen växte i styrka och verkade för totalt spritförbud. Spritföretagen samarbetade och skapade en kartell mellan bolagen. Nils Peter Mathiasson, vd för Helsingborgs Spritförädlings Aktiebolag i Ödåkra var en ledande figur i utvecklingen mot en kartell. 1910 fusionerade de kvarvarande spritförädlingsverken och gick upp i Reymersholms Gamla Spritförädlings Aktiebolag. En kort efteråt lades verksamheten vid fabrikerna i Malmö och Kristianstad ner.
I Kristianstad finns mindre delar av spritfabrikens byggnader bevarade, främst magasinet från 1866 som räknas som industriminne. I det gamla tegelmagasinet blev det 1917 en silversmedja, Grönros silversmedja, med anor från 1600-talet.[2] Huvudbyggnaden vid Lastageplatsen har därefter inrymt Skånska Spisbrödsfabriken och Kristianstad Boktryckeri. Spisbrödsfabriken brann 1929 och då raserades destillationstornet och bara bottenvåningen återstår.
Litteratur och källor
- Björn Rosenberg: Gamla Kristianstad och Åhus, Kristianstad kommun, 2006, sidorna 238–240,
- Regionmuseets arkiv: Industriminnesinventeringen 1988–1992
Referenser
- ^ ”Smith byggde brännvinsfabriker i det svenska potatisbältet”. The Absolut Group. https://theabsolutgroup.com/legacy/post/lo-smith-swedish/smith-byggde-brannvinsfabriker-i-det-svenska-potatisbaltet/. Läst 15 december 2023.
- ^ [https://www.kristianstad.se/download/18.45337b6318b47d25d083b7/1697792554652/Kulturmilj%C3%B6underlag,%20Tyr%C3%A9ns,%202022-02-04.pdf ”VAPENBRODERN 5 & 7, KRISTIANSTAD - KULTURMILJÖUNDERLAG”]. Thyrens. 4 februari 2022. https://www.kristianstad.se/download/18.45337b6318b47d25d083b7/1697792554652/Kulturmilj%C3%B6underlag,%20Tyr%C3%A9ns,%202022-02-04.pdf. Läst 15 december 2023.