Kurt von Hammerstein-Equord | |
![]() Kurt von Hammerstein-Equord, 1930. | |
Född | Kurt von Hammerstein-Equord 26 september 1878[1] Woldegk |
---|---|
Död | 24 april 1943[2] (64 år) Berlin |
Begravd | Niedersachsen |
Medborgare i | Tyska riket |
Utbildad vid | Preussens krigsakademi ![]() |
Sysselsättning | Militär, motståndskämpe |
Barn | Marie Luise von Hammerstein (f. 1908) Maria Paasche (f. 1909) Helga Rossow (f. 1913)[3] Kunrat von Hammerstein (f. 1918) Ludwig von Hammerstein-Equord (f. 1919) Franz Freiherr von Hammerstein-Equord (f. 1921) |
Föräldrar | Heino von Hammerstein.Equord[4] Ida von Gustedt[4] |
Utmärkelser | |
Militärförtjänstkorset 3:e klass Friedrich-August-Kreuz Johanniterorden Hansakorset Bayerska militärförtjänstorden Riddare av första klassen av Albrektsorden Järnkorset Hedersriddare av Johanniterorden Militärförtjänstkorset | |
Redigera Wikidata |
Kurt Gebhard Adolf Philipp von Hammerstein-Equord, född 26 september 1878 i Hinrichshagen (i nuvarande Woldegk), död 25 april 1943 i Berlin, var en tysk friherre och militär.
von Hammerstein-Equord blev officer vid infanteriet 1898, överstelöjtnant 1920, överste 1925, generalmajor 1929 och general av infanteriet 1930. Han var vid första världskrigets utbrott kapten och vid krigsslutet major i generalstaben. Han övergick därefter i det nya tyska riksvärnet och var 1921–1929 stabschef vid 3:e fördelningen. Den 1 november 1930 blev han näst efter rikspresidenten högste befälhavare över tyska armén.[5]
Senare blev von Hammerstein-Equord generalöverste i Tredje riket. För eftervärlden är han framför allt känd för sitt motstånd mot Adolf Hitler. Han deltog i flera planer för att störta Hitler. Han blev efter hand omplacerad och till slut avsatt, och avled i cancer.
Referenser
Noter
- ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000004838, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 9 april 2014.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 14 augusti 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 490.
|