Katarina av Vadstena
Sankta Katarina, skulptur i Trönö gamla kyrka.
Abbedissa i Vadstena kloster
Tidsperiod	1375-1381
Företrädare	Ämbetet skapat
Efterträdare	Margareta Bosdotter (Oxenstierna)
Personfakta
Född	1331
Död	24 mars 1381 Vadstena
Släkt
Frälse- eller adelsätt	Ulvåsaätten
Sätesgård	Ulvåsa
Far	Ulf Gudmarsson
Mor	Birgitta Birgersdotter
Familj
Make/maka	Egard Lydersson van Kyren
Heraldiskt vapen
Ulvåsaättens vapensköld

Katarina av Vadstena, Katarina Ulfsdotter, född 1331, död 24 mars 1381 i Vadstena, var en birgittinnunna och jungfru. Hon var dotter till Heliga Birgitta och Ulf Gudmarsson.

Katarina blev vid unga år bortgift med den förnäme Egard Lydersson van Kyren. Inspirerad av tidens jungfrulighetsideal övertalade hon sin make att respektera hennes jungfrudom, vilket han gjorde.

År 1349 anträdde Birgitta sin efterlängtade pilgrimsfärd till Rom, och Katarina följde efter året därpå. Kort därefter kom budet om maken Egards död. Birgitta och Katarina levde i Rom ett klosterliknande liv i fattigdom och gemensam bön. Efter Birgittas död 1373 förde Katarina sin mors stoft tillbaka till Sverige. 1375 återvände Katarina till Rom för att få birgittinordens regel bekräftad och för att utverka sin mors helgonförklaring.

Liksom sin mor skall Katarina ha mottagit himmelska uppenbarelser. Sista tiden i Vadstena var Katarina svårt sjuk; hon avled enligt Vadstena klosters minnesbok den 24 mars 1381. Tre biskopar förrättade hennes begravning, och många övernaturliga tecken bevittnades vid hennes grav. Påven Innocentius VIII tillät 1484 Katarinas kult för Sverige, en motsvarighet till dagens saligförklaring. Den högtidliga skrinläggningen ägde rum i Vadstena den 1 augusti 1489.^[1] Hon firas den 24 mars inom Romersk-katolska kyrkan och 2 augusti i Sverige.

• Vadstena klosters minnesbok "Diarivm Vazstenense". Utgiven i Stockholm 1918.

• Fröjmark, Anders: Katarina av Vadstena i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (1 december 2020) CC-BY