| Jura bernois | |
| tyska: Verwaltungskreis Berner Jura franska: Arrondissement administratif du Jura bernois italienska: Giura bernese rätoromanska: Giura bernais | |
| Distrikt | |
| Land |  Schweiz
|
|---|---|
| Kanton | Bern |
| Största ort | Moutier |
| Huvudort | Courtelary |
| Högsta punkt | |
| - läge | Chasseral |
| - höjdläge | 1 607 m ö.h. |
| Lägsta punkt | |
| - läge | Bielsjön |
| - höjdläge | 429 m ö.h. |
| Yta | 541,75 km² |
| Folkmängd | 53 543 (2015-12-31) |
| Befolkningstäthet | 99 invånare/km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Geonames | 2660206 |
| Officiellt språk | Franska, Tyska |
| Kommuner | 40 |
 | |
| Webbplats: http://www.jurabernois.ch/ | |
Jura bernois, eller på tyska Berner Jura, översatt till svenska ungefär "Berns del av Jurabergen", har flera betydelser:
- ett förvaltningsdistrikt (Verwaltungskreis / Arrondissement administratif) i kantonen Bern i Schweiz, omfattande delar av Jurabergen
- en förvaltningsregion (Verwaltungsregion / Region administratif) i kantonen Bern i Schweiz med samma gränser som förvaltningsdistriktet
- den del av nuvarande kantonen Bern som ligger i Jurabergen, alltså förvaltningsdistriktet Jura Bernois och delar av förvaltningsdistriktet Biel. För delen i förvaltningsdistriktet Biel - se Biel (förvaltningsdistrikt).
- en historisk region som 1815 tillföll Bern bestående av områden som tidigare styrts av Basels furstbiskop, men uppdelades 1978 och 1994. För denna region: se Jura bernois (historisk region).
Förvaltningsdistrikt och statistik
Jura bernois är ett förvaltningsdistrikt i kantonen Bern och enda distriktet i förvaltningsregionen med samma namn. Distriktets ståthållare, kallad Préfet, har kontor i Courtelary. Distriktet bildades 2010 genom sammanslagningen av amtbezirken Courtelary, La Neuveville och Moutier.[1]
Kommuner
Jura bernois omfattar 40 kommuner. De folkrikaste är Moutier, Saint-Imier, Tramelan och Valbirse.
Språk
Enligt data från år 2000 talar 82% av invånarna franska. Andelen tyskspråkiga är 11%, och i några mindre kommuner som Schelten, Seehof, Mont-Tramelan och Rebévelier utgör de ett flertal.
Religion
År 2000 var 54% medlemmar i reformerta kyrkan, 29% var romerska-katoliker
Geografi
Distriktet Jura bernois ligger i Jurabergen och omfattar sydsidan av högplatån Franches-Montagnes, dalarna runt flodernas Suze och Birs övre lopp med bifloder, liksom sydsluttningen mot Bielsjön vid La Neuveville. Ett centralt bergspass är det 827 meter höga Col du Pierre-Pertuis mellan Sonceboz och Tavannes. Den högsta punkten, Chasseral, finns i den sydligaste jurakedjan mellan Saint-Imier och Nods.
Kommunikationer
- CFF bedriver järnvägarna Biel - La Chaux-de-Fonds i Suzedalen och Biel - Moutier - Delémont i Birsdalen. Järnvägarna Moutier - Solothurn och Tavannes - Tramelan - Le Noirmont har regional persontrafik.
- Det finns några bergbanor, exempelvis Ligertz - Prèles.
- Motorvägen A16, Biel - Moutier - Delémont är ännu (2015) inte komplett, men de färdiga delarna utgör en viktig kommunikationsled.
Näringsliv
Den mekaniska industrin är fortfarande en viktig arbetsgivare, bland annat tillverkas verktygsmaskiner och ur. På livsmedelsområdet märks ysterier, vinodling längs Bielsjön och en chokladfabrik.
Turism
Turismen är inte betydande men det finns vandringsvägar och löpor för längdskidåkning. Bellelay har ett ysteri som visar hur Tête de Moine tillverkas.[2]
Historik
För tidig historia, se Jura bernois (historisk region)
- Under andra hälften av 1900-talet uppdelades det dåvarande Jura bernois:
- den nordliga, romersk-katolskt präglade, franskspråkiga delen, omfattande ungefär de gamla områdena "Ajoie", "Saint-Ursanne" och "Delémont" bildar sedan 1978 den nya kantonen Jura
- det nordöstliga tysktalande området i floden Birs mellersta dalgång (Laufental) tillfördes år 1994 kantonen Basel-Landschaft
- den sydliga, övervägande reformerta delen förblev i kantonen Bern, numera inom distrikten Jura bernois och Biel.
- Berns författning från 1993 gav förvaltningsdistriktet Jura bernois speciella rättigheter. En minoritet i Jura bernois förespråkar dock att även detta område separeras från Bern och överförs till kantonen Jura.
- År 2006 inrättades ett regionalparlament (CJB, Conseil du Jura bernois) med sits i La Neuveville.
- Vid Berns förvaltningsreform år 2010 sammanfördes kommunerna i de tidigare amtsdistrikten Moutier, Courtelary och La Neuveville till förvaltningsdistriktet Jura Bernois
- År 2013 hölls en folkomröstning om övergång från Jura bernois till kantonen Jura. I Jura bernois röstade 74% av de berättigade, 72% av rösterna var nej. Endast i kommunen Moutier stödde en röstmajoritet förslaget.[3]
Referenser
- ^ ”Amtliches Gemeindeverzeichnis der Schweiz, Mutationsmeldungen 2009 / Répertoire officiel des communes de Suisse, Mutations 2009 / Elenco ufficiale dei Comuni della Svizzera, Mutazione 2009” (PDF). Arkiverad från originalet den 18 november 2010. https://web.archive.org/web/20101118021059/http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/de/index/infothek/nomenklaturen/blank/blank/gem_liste/03.Document.128095.pdf. Läst 31 januari 2017.
- ^ ”Maison de la Tête de Moine”. http://www.maisondelatetedemoine.ch/en/maison. Läst 7 januari 2016.
- ^ ”Regionale Volksabstimmung vom 24.11.2013, Definitive Ergebnisse”. Kantonen Bern. Arkiverad från originalet den 19 april 2015. https://web.archive.org/web/20150419165016/http://www.sta.be.ch/sta/de/index/wahlen-abstimmungen/wahlen-abstimmungen/abstimmungen/ergebnisse_abstimmungen/2013.assetref/dam/documents/STA/AZD/de/abstimmungen/abstimmungsergebnisse/2013/abstimmung_verwaltungskreis_standard_prov-241-2013-11-24.pdf. Läst 4 januari 2016.
Externa länkar
- Ståthållarämbetet för förvaltningskretsen Jura bernois
- Jura bernois på tyska, franska och italienska i webbaserade Schweiz historielexikon.