| Josef Albers | |
 | |
| Född | 19 mars 1888[1][2][3] Bottrop[4][5][6], Tyskland |
|---|---|
| Död | 25 mars 1976[1][2][3] (88 år) New Haven[7][4][5], USA |
| Andra namn | Albers, Yozef och Albers, Joseph |
| Medborgare i | Tyskland[6] och USA[8] |
| Utbildad vid | Akademie der Bildenden Künste München Bauhaus Willem de Kooning Academie  |
| Sysselsättning | Målare, gravör[9], skulptör[9], glaskonstnär[9], formgivare, universitetslärare, fotograf[10], pedagog[11] |
| Arbetsgivare | Yale University Black Mountain College (1933–1949)[12] |
| Maka | Anni Albers (g. 1925–1976)[13] |
| Utmärkelser | |
| Förtjänstkors 1:a klass av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden Fellow of the American Academy of Arts and Sciences AIGA Medal | |
| Redigera Wikidata | |
Josef Albers, född 19 mars 1888 i Bottrop i Nordrhein-Westfalen, död 25 mars 1976 i New Haven, Connecticut, var en tysk-amerikansk konstnär och konstteoretiker. Albers studerade bland annat vid Bauhaus, där han även undervisade från 1923. Efter nazisternas maktövertagande emigrerade han 1933 till USA där han 1933–1949 var lärare vid Black Mountain College och 1950–1960 var ledare för konstskolan vid Yale University.
Konstnärligt arbete
Redan under sin tid vid Bauhaus tog Albers ställning för den nonfigurativa måleriet. Under 1940-talet nådde han en konstnärlig mognad och koncentrerade under denna tid sitt måleri dels kring linjen, dels kring färgen. Linjeproblematiken kulminerade i hans svit Strukturella konstellationer (1950–1958), där bilderna gavs möjlighet till alternativa avläsningar. Som färgkonstnär är Albers främst förknippad med sin svit Hyllning till kvadraten (1949–1976). Dessa bilder bygger på hans teorier om hur människors uppfattning av enskilda färger förändras när färgerna ställs intill varandra i olika konstellationer.
Färgteoretiskt arbete
Sina tankar kring olika färgfenomen sammanfattade Albers 1963 i Interaction of Color (svensk översättning Albers färglära. Om färgers inverkan på varandra 1982). Boken är skriven som en läro- och exempelbok och har sedan den kom ut använts av konststudenter över hela världen. Albers visar resultatet av sina mångåriga studier av färgkombinationer och föreslår nya visuella experiment, genomförda med färgat papper i stället för med målade ytor eftersom man på så sätt slipper svårigheterna med färgblandning och kan koncentrera sig på färgernas utseende och visuella samverkan. Hans illustrationer av till exempel simultankontrast, Bezold-effekten och illusorisk transparens är klassiska och återges, i mer eller mindre bearbetad form, även i många andra böcker om färg och färglära.
Källor
- Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000.
- Albers, Josef: Interaction of colour. Revised and Expanded Edition with a foreword by Nicholas Fox Weber. Yale University Press 2006.
Noter
- ^ [a b] Josef Albers, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 895.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Josef Albers, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00002081.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Josef-Alberstopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Josef-Alberstopic/Britannica-Online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] RKDartists, RKDartists-ID: 895.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Zentrum für Kunst und Medientechnologie, ZKM person-ID: josef-albers, läst: 30 juni 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Dichter, Künstler, Generäle... Bottrops Straßen und woran ihre Namen erinnern, 2020, s. 44.[källa från Wikidata]
- ^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 97, läs online, läst: 4 december 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Union List of Artist Names, ULAN: 500033049, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Paul Klee, Dessau XI '29 (på nederländska), läs online, läst: 7 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ John G. Ramsay, Biographical Dictionary of Modern American Educators, 1997, ISBN 978-0-313-29133-3.[källa från Wikidata]
- ^ Bernhard E. Bürdek, Design, DuMont Mediengruppe, 1991, s. 37.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, albersfoundation.org , läst: 3 november 2019.[källa från Wikidata]
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Josef Albers.
