| Johannes Jaeger | |
 Johannes Jaeger i samtal med sig själv, dubbelgångarebild fotograferad av Valentin Wolfenstein, 1890. | |
| Född | 16 november 1832[1][2] Berlin[1] |
|---|---|
| Död | 10 oktober 1908[1][2] (75 år) Berlin[1] |
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Akademie der Künste  |
| Sysselsättning | Fotograf[1] |
| Redigera Wikidata | |
Johannes Jaeger, född 16 november 1832 i Berlin, död 10 oktober 1908 i Berlin, var en tysk fotograf, verksam i Stockholm under 1800-talets senare hälft. Han var grundare av Atelier Jaeger.
Liv och verk
Jaeger studerade åren 1848–1851 vid konstakademin i Berlin och började tidigt att pröva det nya mediet fotografi med hjälp av daguerrotypin. Som bruklig för fotografer vid denna tid utförde han under sommaren långa turnéer i Berlins omgivning samt till Nordtyskland och Danmark. På vintrarna stannade han med ateljéarbeten i hemstaden Berlin. Vid 25 års ålder kom han första gången till Skåne och 1863 bestämde han sig för att stanna och arbeta i Sverige. Han etablerade sig i Stockholm och hade fotoateljé på Malmtorgsgatan och senare på Regeringsgatan samt i översta våningsplanet på Fredsgatan 13 (nuvarande 3) i Kumlienska huset.[3]
Johannes Jaeger var en framgångsrik fotograf. Till hans kända arbeten hör “Hela Sverige i topografisk tolkning” och hans utsökta stadsvyer. Han blev panoramabildens främste skapare och arbetade även med stereo- och porträttfotografi. År 1865 blev han kunglig hovfotograf. Många bilder som visar Stockholms slotts interiör i slutet av 1800-talet härstammar från Jaeger. Ett annat område, där Jaeger var aktiv, var museifotografi, för Nationalmuseum i Stockholm, där han utförde ett stort antal konstreproduktioner. Jaegers bild från Stockholmsutställningens invigning tagen den 15 juni 1866 räknas till Sveriges första reportagefotografi.[4]
Vid 57 års ålder och på höjden av sin karriär lämnade han överraskande Stockholm och Sverige och återvände till Tyskland. Anledningen är okänd, men han lämnade kvar familjen i Stockholm, vilket kan tyda på att han hade familjära problem.[5] Han avfestades den 6 juni 1890 på Hasselbacken i kretsen av sina kollegor. Avskedstalet hölls av Jaegers värste konkurrent, Gösta Florman. Sina båda ateljéer sålde han för 60 000 kronor till sin medarbetare Valentin Wolfenstein som behöll kvar det inarbetade firmanamnet Atelier Jaeger. I Tyskland försökte Jaeger en ny karriär men misslyckades. En ny, ung generation fotografer stod honom emot. Han lär ha dött i armod i Berlin vid 75 års ålder. Jaeger är representerad vid bland annat Moderna museet i Stockholm.[6]
Fotografier i urval
-
Gustav III:s antikmuseum, 1864 -
Stockholmsutställningen 1866, invigning -
Vita havet, Stockholms slott 1870 -
Bernadottegalleriet, 1870 -
Lilla Nygatan på 1870-talet -
Stockholms inlopp från Mosebacke, omkring 1870 -
Enskede gårds park 1880 -
Berns salongers sommarterrass, 1880-talet
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b c d e] Johannes W Jaeger, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] KulturNav, KulturNav-ID: 3701ffcd-184b-46b7-a498-5e197e3fdd81, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Rolf Söderberg (1983), sida 58
- ^ Rolf Söderberg (1983), sida 85
- ^ Rolf Söderberg (1983), sida 63
- ^ Moderna museet
Tryckta källor
- Rolf Söderberg, Pär Rittsel (1983). Den svenska fotografins historia. Stockholm: Bonnier Fakta. ISBN 91-34-50314-5
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Johannes Jaeger.- Harald Althin: Johannes W Jaeger i Svenskt biografiskt lexikon , hämtad 2014-03-24.
- Johannes Jaeger (1832–1908) hos Digitaltmuseum
