Jiangsu

	Jiangsu
kinesiska :	江苏省?
	pinyin: Jiāngsū shěng
	Vy från Zhouzhuang i Suzhou, Jiangsu.
	Förkortning: 苏 (pinyin: Sū)
Typ av område:	Provins
Huvudort:	Nanjing ; 32°03′N 118°46′Ö / 32.050°N 118.767°Ö
Yta:	98 285 km² ; 24:e störst i Kina
Folkmängd:*	78,659,903 (2010) ; 5:e folkrikast i Kina
BNP:*	52 840 ¥/inv.
Provins-; guvernör:	Shi Taifeng
Parti-; sekreterare:	Luo Zhijun [Uppdatering behövs]
	Officiell webbplats
	; Jiangsus läge i Kina.
	*Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/cn-32.aspx; Källa för BNP: ;

Jiangsu (fil), tidigare kallat Kiangsu på den gamla postkartan, är en provins i östra Kina. Den har en yta på 98 285 km² och totalt 78 659 903 invånare (2010). Provinshuvudstad är Nanjing.

Geografi

Jiangsu är till största delen ett deltaland kring floderna Yangtzekiang och Huais mynningar, och rikt på sjöar, av vilka de största är Taihu och Guangyanghu. Jiangsu hemsöktes tidigare ofta av svåra översvämningar (bland annat mynnade Gula floden ut här före 1852 samt 1938–1947), som förorsakas av bland annat att man byggt fördämningar för att torrlägga sjöar.

Historia

Området har en lång historia och fick en egen regional identitet i samband med att staten Wu grundades under Vår- och höstperioden (722 till 481 f.Kr.).

Åren 1441–1644 utgjorde det område som idag är Jiangsu den östra delen av provinsen Nan Zhili, som senare bytte namn till Jiangnan. Själva provinsen Jiangsu grundades 1667, under Qingdynastin, och fick sitt namn från första stavelsen i namnet på orterna Jiangning och Suzhou.^[2]

Näringsliv

Sedan det sena 1970-talet har Jiangsu varit ett viktigt centrum för ekonomisk utveckling och växt fram som en av Kinas rikaste regioner. Städer som Nanjing, Suzhou, Xuzhou och Wuxi hör till provinsens ekonomiskt mest framstående orter, men Jiangsu lider också av skarpa ekonomiska klyftor mellan den rika södern och den fattigare nordliga delen. De viktigaste industrierna är maskinindustri, elektronik, kemiindustri och fordonsindustri. I denna utomordentligt bördiga provins odlas stora mängder ris, vete, bomull, jordnötter och mullbärsträd.^[1]

Provinsen har vissa fyndigheter av olja och kol, men de viktigaste naturtillgångarna är stensalt, svavel, fosfor och marmor.^[1]

Politik

Huvudartikel: Politik i Jiangsu

Den politiska makten i Jiangsu utövas officiellt av provinsens folkregering, som leds av den regionala folkkongressen och guvernören i provinsen. Dessutom finns det en regional politiskt rådgivande konferens, som motsvarar Kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens och främst har ceremoniella funktioner. Provinsens guvernör är sedan 2016 Shi Taifeng.^[3]

I praktiken utövar dock den regionala avdelningen av Kinas kommunistiska parti den avgörande makten i Jiangsu och partisekreteraren i regionen har högre rang i partihierarkin än guvernören. Partisekreteraren är sedan 2010 Luo Zhijun.^[4]

Administrativ indelning

Jiangsu-provinsens administrativa indelning var relativt stabil under Qingdynastin (1644–1912), men under 1900-talet genomgick provinsen en rad genomgripande omorganiseringar. Bland annat skildes Shanghai från Jiangsu och bildade en egen stad på provinsnivå, dessutom omorganiserades en rad orter till städer på prefekturnivå efter 1949.

Idag är provinsen indelad i tretton städer med status som prefektur. De tretton städerna är i sin tur indelade i 106 enheter på häradsnivå (54 stadsdistrikt, 27 städer på häradsnivå samt 25 härader). Dessa är i sin tur är indelade i 1488 enheter på sockennivå (1078 köpingar, 122 socknar, en etnisk minoritetsby och 287 stadsdelsdistrikt).

Nr	Namn	Administrativt säte	Hanzi Hanyu Pinyin	Befolkning (2010)

— Subprovinsiell stad —
1	Nanjing	Xuanwu-distriktet	南京市 Nánjīng shì	8 004 680
— Städer på prefekturnivå —
2	Changzhou	Zhonglou-distriktet	常州市 Chángzhōu shì	4 591 972
3	Huai'an	Qinghe-distriktet	淮安市 Huái'ān shì	4 799 889
4	Lianyungang	Haizhou-distriktet	连云港市 Liányúngǎng shì	4 393 914
5	Nantong	Chongchuan-distriktet	南通市 Nántōng shì	7 282 835
6	Suqian	Sucheng-distriktet	宿迁市 Sùqiān shì	4 715 553
7	Suzhou	Gusu-distriktet	苏州市 Sūzhōu shì	10 465 994
8	Taizhou	Hailing-distriktet	泰州市 Tàizhōu shì	4 618 558
9	Wuxi	Chong'an-distriktet	无锡市 Wúxī shì	6 372 624
10	Xuzhou	Yunlong-distriktet	徐州市 Xúzhōu shì	8 580 500
11	Yancheng	Tinghu-distriktet	盐城市 Yánchéng shì	7 260 240
12	Yangzhou	Guangling-distriktet	扬州市 Yángzhōu shì	4 459 760
13	Zhenjiang	Jingkou-distriktet	镇江市 Zhènjiāng shì	3 113 384

Referenser

Noter

^ [a b c] The China Perspective - Jiangsu Arkiverad 5 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine., läst 2014-08-09.
^ Endymion Porter Wilkinson, Chinese History: A New Manual (Cambridge, MA: Harvard University Asia Center, 2012), s. 233.
^ ”Shi Taifeng” (på engelska). China Vitae. http://www.chinavitae.com/biography/Shi_Taifeng. Läst 12 april 2016.
^ ”Luo Zhijun 罗志军” (på engelska). China Vitae. http://www.chinavitae.com/biography/Luo_Zhijun. Läst 12 april 2016.

Källor

Kiangsu, provins, Svensk uppslagsbok, 1955.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Jiangsu.
Bilder & media

[China_Perspective-1] [a b c] The China Perspective - Jiangsu Arkiverad 5 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine., läst 2014-08-09.

[2] Endymion Porter Wilkinson, Chinese History: A New Manual (Cambridge, MA: Harvard University Asia Center, 2012), s. 233.

[3] ”Shi Taifeng” (på engelska). China Vitae. http://www.chinavitae.com/biography/Shi_Taifeng. Läst 12 april 2016.

[4] ”Luo Zhijun 罗志军” (på engelska). China Vitae. http://www.chinavitae.com/biography/Luo_Zhijun. Läst 12 april 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]