Jakub Sobieski | |
Född | 5 maj 1590[1] Zjovkva[2] |
---|---|
Död | 23 juni 1646 (56 år) Zjovkva[2] |
Medborgare i | Polsk-litauiska samväldet |
Utbildad vid | Akademia Zamojska |
Sysselsättning | Politiker[3], historiker, soldat[3], militär befälhavare[4] |
Befattning | |
Staroste de Kalouch Polsk elektor Liste over marskalkene i Sejmen 1548-1793 1623 års sejm, 1626 års seim, 1632 års sejm och 1628 års sejm Staroste de Stryï Barski starosta Deputerad till den första polska republikens sejm 1629 års ordinarie sejm, 1626 års seim, 1631 års ordinarie sejm, 1635 års extraordinära sejm, 1627 års ordinarie sejm, 1625 års sejm, 1634 års sejm, 1629 års extraordinära sejm, 1628 års sejm, 1633 års kröningssejm, 1632 års sammankallande sejm, 1638 års sejm, Ekstraordinær sejm 1613 och 1635 års ordinarie sejm Starosta jaworowski Staroste de Trembowla Staroste de Krasnystaw Krajczy wielki koronny (1628–1636)[5] Podczaszy wielki koronny (1636–1638)[6] Voïvode de Bełz (1638–1641) Russian voivode (1641–1646) Staroste de Szczurowa (1646–) Kasztelan av Krákow (1646–1646) | |
Maka | Marianna Wiśniowiecka (g. 1620–1624, makas/makes död)[7][8] Teofila Zofia Sobieska (g. 1627–)[7][9] |
Barn | Marek Sobieski (f. 1628)[9] Johan III Sobieski (f. 1629)[9] Katarzyna Sobieska (f. 1634)[9] Anna Sobieska (f. 1636) |
Föräldrar | Marek Sobieski Jadwiga Snopkowska |
Heraldiskt vapen | |
Redigera Wikidata |
Jakub Sobieski, född 5 maj 1590 i Żółkiew, död där 13 juni 1646, var en polsk diplomat och historisk författare.
Sobieski blev 1638 vojvod av Bełz, 1641 av Rus och kort före sin död kastelian av Kraków. Han användes av Sigismund III och Vladislav IV som diplomat vid underhandlingar med turkarna (1621), i Tyskland (1635), med svenskarna (två gånger) samt vid westfaliska fredskongressen.
Sobieskis viktigaste arbeten är Commentariorum belli Chotimensis libri III (1646) och reseskildringarna Dwie podróze po krajach europejskich w latach 1607–13 i 1638 (tryckt 1833) och Dziennik rokowań z posłami szwedzkimi w Sztumdorfie (1643, tryckt i "Biblioteka Litewska", om underhandlingarna i Stuhmsdorf).
Källor
- Sobieski, 1. Jakub i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
- ^ Internetowy Polski Słownik Biograficzny, Internetowy Polski Słownik Biograficzny-ID: jakub-sobieski-h-janina.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sejm-Wielki.pl profil-ID: 4.160.75.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1189487337749153-1, läst: 8 mars 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: js2014851364, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Antoni Gąsiorowski (red.), Urzędnicy centralni i nadworni Polski XIV-XVIII wieku, Kórnik-biblioteket, 1992, s. 65, ISBN 83-85213-04-X.[källa från Wikidata]
- ^ Antoni Gąsiorowski (red.), Urzędnicy centralni i nadworni Polski XIV-XVIII wieku, Kórnik-biblioteket, 1992, s. 103, ISBN 83-85213-04-X.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] The Peerage person-ID: p11457.htm#i114570, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Ilona Czamańska, Wiśniowieccy: monografia rodu, Wydawnictwo Poznańskie, 2007, s. 156–157, ISBN 978-83-7177-229-0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Ilona Czamańska, Wiśniowieccy: monografia rodu, Wydawnictwo Poznańskie, 2007, s. 157, ISBN 978-83-7177-229-0.[källa från Wikidata]