| Henrik Anker Bjerregaard | |
 | |
| Född | 1 januari 1792[1][2][3] Ringsakers kommun, Norge |
|---|---|
| Död | 7 april 1842[2][3] (50 år) Christiania |
| Begravd | Vår Frelsers gravlund |
| Medborgare i | Norge |
| Utbildad vid | Universitetet i Oslo  |
| Sysselsättning | Poet, diktarjurist, domare, författare[4] |
| Befattning | |
| Domare i Norges högsta domstol | |
| Maka | Henriette Hansen (g. 1831–1842)[5] |
| Redigera Wikidata | |
Henrik Anker Bjerregaard, född den 1 januari 1792 i Ringsaker, död den 7 april 1842 i Kristiania, var en norsk författare och höjesteretsassessor.
Bjerregaard var verksam som lyriker och novellist, men hade framgång främst som dramatiker. Det verk som bevarat hans namn till eftervärlden är sånglustspelet Fjeldeventyret (1824).
Bjerregaards något retoriska dikt Sønner af Norge blev prisbelönt som den bästa nationalsången och sjöngs som sådan, tills den avlöstes av Ja, vi elsker dette landet. Den tonsattes av Christian Blom.
Källor
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939
Noter
- ^ Merkedager : fødselsdager, stiftelsesdatoer, begivenheter, Biblioteksentralen, 1989, ISBN 82-7022-061-2, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Bjerregaard,_Henrik_Anker, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Henrik_Anker_BjerregaardStore_norske_leksikon.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Liv Jensson, Biografisk skuespillerleksikon : norske, danske og svenske skuespillere på norske scener særlig på 1800-tallet, Universitetsforlaget, 1981, s. 67, ISBN 82-00-05622-8.[källa från Wikidata]
Externa länkar
- Bjerregaard, Henrik Anker i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
|