| Heinz Kindermann | |
| Född | 8 oktober 1894[1][2][3] Wien[3] |
|---|---|
| Död | 3 oktober 1985[1][2][3] (90 år) Wien[3] |
| Medborgare i | Österrike |
| Sysselsättning | Regissör[4], teatervetare[4], litteraturhistoriker[4], dramaturg[4], universitetslärare |
| Arbetsgivare | Wiens universitet Münsters universitet Gdańsks tekniska universitet |
| Politiskt parti | |
| Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet | |
| Utmärkelser | |
| Wilhelm Hartelpriset (1974) Stora hederstecknet i silver av Österrikiska republikens förtjänstorden Stora gyllene hedersmedaljen av Österrikiska republikens förtjänstorden | |
| Redigera Wikidata | |
Heinz Kindermann, född 8 oktober 1894 i Wien, död där 3 oktober 1985,[5] var en österrikisk litteraturhistoriker.
Heinz Kinderman fick sin utbildning i Wien, blev professor i Danzig 1927, i Münster 1936, och återvände senare till Wien. Han sysslade särskilt med folklitteratur och det nationella i litteraturen samt med teater och utgav bland annat H. Kurz und die deutsche Uebersetzungskunst (1918), J. M. Lenz und die deutsche Romantik (1924), Durchbruch der Seele (1928), Das literarische Antlitz der Gegenwart (1930), Goethes Weg zur Gestaltung des faustischen Menschen (1932), Goethes Menschegestaltung, 1 (1932), Klopstocks Entdeckung der Nation (1935), Dichtung und Volkheit (1937), Die Weltkriegsdichtung der Deutschen im Ausland (1940), Ferdinand Raimund (1940), Hölderlin und das deutsche Theater (1943) och Theatergeschichte der Goethezeit (1948).
Källor
Noter
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: kindermann-heinz.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Proleksis enciklopedija, Proleksis lexikon ämne: 30940.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Karin Gradwohl-Schlacher, Literatur in Österreich 1938-1945, Böhlau Verlag, 2018, s. 400-405, ISBN 978-3-205-20492-3.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Gemeinsame Normdatei, läst: 14 mars 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Kindermann, Heinz
|