Haapaniemi gård (på svenska även Aspenäs) är en medeltida frälsegård i Kisko i Egentliga Finland. Gården är idag en skyddad ruin.
Haapaniemi gård ägdes på 1460-talet av lagmannen Kristiern Frille. Efter hans död 1472 skrev sig hans bror Matts Frille till gården och sedan gick gården vidare till Kristers dotter Kristina. Hon var gift med lagmannen Klas Henriksson (Horn) men efter hans död 1520 till åtminstone 1530 bodde hon på Haapaniemi tillsammans med sin son lagmannen Henrik Klasson (Horn) (1512-1595). Det är sannolikt Henrik som uppförde stenbyggnaden på Haapaniemi. Haapaniemi ärvdes av sonen Arvid och gick vidare i ätterna Horn, Kruse och Fleming tills den år 1732 såldes ur släkten.[1][2][3][4][5][6]
Stenhuset på Haapaniemi är byggt i gråsten och med detaljer i tegel. Bevarad är källarvåningen och en del av första våningen. Den äldre delen av källaren har två valv av kilsten och har ytan 7 x 14 m och är möjligen från Frilles tid. I det andra byggnadsskedet förstorades husgrunden till 13 x 18 m och källaren fick tre rum till och en inre trappa till övre våningen. Det tredje skedet är från omkring 1560 och då fogades ett trapphus till byggnaden och i första våningen som bestod av två rum och två kammare byggdes breda öppna spisar. Hela huset torde ha byggts i tre våningar. Det förstördes under Stora nordiska kriget och ersattes av en timrad gårdsbyggnad strax efter kriget.[7][8][9]
Noter
- ^ Diplomatarium Fennicum 1530
- ^ Ramsay, J: Frälsesläkter i Finland intill Stora ofreden, Helsingfors 1909, s. 134, 181-84
- ^ Blomstedt, K: Henrik Klaunpoika Horn. Ajankuvaus 1 (Henrik Klasson Horn. Tidsskildring 1), Suomen historiallinen seura 1921, s. 132-133, 187
- ^ Elgenstierna, G: Den introducerade adelns ättartavlor IV, Stockholm 1928, s. 284-285
- ^ Carpelan, T: Ättartavlor för de på Finlands riddarhus inskrivna ätterna, Helsingfors 1954, s. 363
- ^ Anthoni, E: Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel, Svenska Litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1970, s. 262
- ^ Suna, E: Haapaniemen linna (Haapaniemi slott), Kisko 1991, s. 8, 10, 15, 18–19
- ^ Gardberg, C.-J: Kivestä ja puusta. Suomen linnoja, kartanoita ja kirkkoja (Av sten och trä. Finlands slott, herrgårdar och kyrkor), Otava 2002, s. 132-133
- ^ Museiverkets inventeringsrapport 2004